Investerarfysikern
Likes
721
Antal inlägg
1234
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
6 timmar

Slår enskilda aktier räntepapper?

En ny studie som publicerades i år som heter "Do Stocks Outperform Treasury Bills?" tyckte jag är intressant att tipsa bloggens läsare om. Själv fick jag nys om studien genom att lyssna på Meb Fabers podcast i ett avsnitt med fokus på de billigaste länderna i dagsläget. Kan rekommendera på att lyssna på avsnittet, då de tar upp intressanta teman som är dagsaktuella på börsen. 

 

Artikeln handlar om ifall enskilda aktier slår räntepapper. Alltså; lönar det sig i snitt att investera i en enskild aktie jämfört med att investera i räntepapper? Resultatet var slående och här är sammanfattningen av artikeln (finns också sammanfattad i denna artikel):

Fifty eight percent of CRSP common stocks have lifetime holding period returns less than those on one-month Treasuries. The modal lifetime return is -100%. When stated in terms of lifetime dollar wealth creation, the entire net gain in the U.S. stock market since 1926 is attributable to the best-performing four percent of listed stocks, as the other ninety six percent collectively matched one-month Treasury bills. These results highlight the important role of positive skewness in the cross-sectional distribution of stock returns. The skewness arises both because monthly returns are positively skewed and because compounding returns induces skewness. The results help to explain why active strategies, which tend to be poorly diversified, most often underperform.

 

Alltså, 58 % av alla aktier hade under sin livstid en avkastning lägre än enmånads räntepapper. Sedan 1926 har hela avkastningen av USAs börs varit på grund av de bästa 4 procenten av aktierna, medan de andra 96 procenten gav en avkastning likt enmånads räntepapper.

 

Det är ganska slående resultat ändå, något som är viktigt att komma ihåg som aktiv investerare och som skribenten påpekar gett upphov till varför de flesta aktiva investerarna underpresterar börsen. Då endast 4 % av aktierna ger nästan all aktieavkastning innebär det att man ska ha riktigt tur med att välja rätt aktier. Dessutom, i och med beteendemässiga mönster, tenderar investerare sälja vinnarna och behålla förlorarna, vilket gör att nästan inga behåller dessa 4 %.

 

Som jag ofta skrivit på denna blogg tidigare är aktiv stock-picking riktigt svårt, varför de flesta passar bättre att investera efter enkla metoder, antingen genom index eller genom kvantitativa strategier som jag skriver om här på bloggen och Börslabbet. Som exempel har min Shareville-portfölj slagit alla aktiva svenska fonder och är i topp 10 % av Sharevilles portföljer. Portföljen tog mig en timme att skapa och har sen dess legat orörd. Men det är en hel del efterforskningar bakom portföljen, och det är en av de stora anledningarna till att jag också skapade Börslabbet, för att hjälpa andra investera kvantitativt.

 

Men som artikeln också visar; man kan göra bättre och man lyckas riktigt bra om man väljer de 4 procenten av aktierna som driver börsen. Men oddsen är emot en och man kan resonera på samma sätt om man spelar på lotto. Trots allt så är det kapital man vill ska växa för framtida konsumtion, som man helst gärna inte spelar bort.

Taggar (blogg): 
5 dagar

Har vi sett börsen toppa?

Börsen går i cykler och tenderar att följa olika sorters mönster, både säsongsmönster och mönster kopplade i den underliggande ekonomin. Vi är just inne i en högkonjunktur, vilket gjort att börsen nu gått upp sedan förra lågkonjunturen 2012. Frågan är om konjunktursignalerna och börstrenden indikerar att börsen har toppat?

 

Kollar vi på historisk data är Stockholmsbörsen starkt korrelerad till konjunkturen. Också i USA är detta fallet, där arbetslösheten har fungerat som ett bra mått. Här i Sverige fungerar konjunkturbarometern bättre och indikerar att vi befinner oss i en högkonjunktur sedan slutet av 2016 (över 110). Senast det skedde var under 1999-2000, 2006-2007 och 2010, vilka alla efterföljdes av nedgångar på börsen, se graferna nedan.

 

 

Vi kan också avläsa ett säsongsmönster i dessa konjunktursignaler. Oftast går ekonomin in i överhettat läge/högkonjunktur (över 110) under andra halvan av året. Sen pågår högkonjunkturen i 8-10 månader framöver. Därefter faller konjunkturbarometern och börsen. Det leder till att börsen går bra under våren under högkonjunkturen, men vänder sedan under sommaren och efterföljande höst. Samma mönster observerades senaste tre konjunkturtopparna och hittills i år har börsen följt det mönstret och vi är 8 månader från att vi gick in i högkonjunktur. 

 

 

Vad innebär det om vi nu sett en konjunkturtopp? Kollar vi de tre senaste börsnedgångarna innebär det nedgångar på -70 %, -60 % och - 30 % i index. Hur djup en kommande börsnedgång kommer vara vet ingen, det är bara att hoppas på att börsen inte förlorar två tredjedelar av värdet igen.

 

Nu vet vi inte om detta är en konjunkturtopp eller börstopp och många fick fel när de utlyste att 2015 var en sådan. Men då såg vi inte lika överhettad konjunktur som i dagsläget, samt att små toppar i konjunktur och börs skedde både 1997-1998 och 2006. Det ska bli intressant att se utveckling framöver och under tiden kan det vara bra att fundera på om man är tillräckligt diversifierad. 

Taggar (blogg): 
14 augusti

Minskar aktieexponering marginellt

Vi börjar alltmer närma oss en konjunkturtopp och konjunktursignalerna visar på att vi är i en högkonjunktur. Konjunkturen brukar korrelera bra med börsen och det indikerar att vi börjar närma oss en topp på börsen. Trots det är värderingarna spridda över världen och det är svårt att tajma börsen, varpå vi kan se fortsatta uppgångar framöver. För egen del har jag valt att under året rotera något mot mer defensiva tillgångar och minska min aktieexponering.

 

Det är inte jättestora förändringar som jag gör i portföljen i och med detta. Det innebär främst att jag minskar mitt månadssparande i aktier och koncentrerar det i annat. Mitt mål är att ligga på mellan 50-60 % aktier i portföljen, vid årets början var det närmare 60 % och målet har varit att minska det något. Utöver det kompletterar jag portföljen med innehav i guld och större allokering till kontanter. Min nuvarande allokering är följande:

 

55 % Aktier

30 % Trendföljning

10 % Kontanter

5 % Guld

 

I dagsläget ligger fördelningen på 55 % aktier och fokus ligger på att hålla det kring 50-55 %. Skillnaden är inte så mycket, men det känns tryggare att inte köpa för mycket nu när allting ser bra ut och vara lite mer defensiv. Minskningen är också inte genom att sälja av, utan sker genom att rikta om månadssparandet.

 

För att testa min allokering valde jag också att göra ett större test som kommer upp på Börslabbet framöver. Men resultatet blev i alla fall grafen nedan för portföljen under åren 1972-2016 där globala index fick representera aktiedelen. Sämsta årsavkastningen är totalt -15 % i SEK och -18 % i USD, så i nivå med Ray Dalios All Season Portfolio och Permanenta portföljen/RikaTillsammans-portföljen (jmf här). Mer info i inlägget på Börslabbet.

 

 

 

Vill avsluta med att säga att tajma börsen är extremt svårt. Senast jag valde att minska min exponering var under sommaren/hösten 2015, något som inte visade sig ge bra resultat då portföljerna gick riktigt bra efterkommande år. Min lärdom från det är att inte göra stora förändringar i portföljen. Nedan visas min portföljfördelning sedan början av 2015. I stort sett ganska jämnt med något ökande aktiedel fram tills mitten av 2016, sen dess ganska konstant.

 

Taggar (blogg): 
11 augusti

Är du tillräckligt diversifierad?

Jag har skrivit en hel del om diversifiering här på bloggen och vikten av den. Speciellt nu i goda tider, då både börsen är kring toppnoteringar, bostadspriserna på topp och ekonomin går på högvarv kan det vara ett bra läge att se över sin diversifiering. Min känsla har varit att många har gjort en bostads- eller aktiekarriär och diversifierar genom att köpa antingen bostad eller aktier för pengarna, beroende på vad man initialt investerat i. Vill lyfta fram i detta inlägg att det kanske inte är tillräcklig diversifiering, speciellt om boendet är belånat.

 

Vi har sett en ordentlig uppgång i både börs och bostadspriser senaste 5 åren. Börsen gett 100 % avkastning (SIXRX) och bostadspriserna är upp 60 % (Valueguard) senaste 5 åren. Kollar vi sedan 1992 är stastistiken ännu bättre, vi har sett en avkastning på 300 % på småhuspriser (källa SCB) och 2100 % avkastning på Stockholmsbörsen (källa SIX). Det har resulterat i att svenskar aldrig har varit rikare än i dagsläget, se Waldenströms Ekonomistas-inlägg. Det har varit relativt lätt att tjäna pengar på både bostad och börs så länge man varit investerad och ännu bättre avkastning har fåtts genom belånat boende.

 

För att undersöka min tes om att de flesta var investerade i bostad, aktier eller en kombination av båda valde jag göra en undersökning på Twitter. Roligt nog fick jag bra med svar och över 600 svar. De flesta sa att de mestadels hade aktier. Därefter en kombination av aktier och bostad. Endast 16 % hade flera olika tillgångar än de nämnda. I dagens läge, med konjunkturen på topp, börsen på topp och bostadspriserna på topp kan det vara något riskfyllt att bara vara investerad i aktier och bostad.

 

 

För att ta ett exempel så kan vi se utvecklingen under 90-talskrisen. Vi vet inte om det blir en liknande kris idag, men om en bostadskrasch, lågkonjunktur, budgetkris på grund av flyktingmottagande, etc etc går i uppfyllelse skulle det kunna hända. Vad är då worst-case-scenario?

 

Säg att man har 1 miljon i aktier och 1 miljon i bostaden med 80 % belåning (5 miljonersvilla eller liknande), totalt 2 miljoner. Börsen kraschar med 60 %, likt de tre krascherna vi såg efter 90-talskrisen, IT-bubblan och finanskrisen. Dessutom går värdet på bostaden ner med 30 %, likt de nedgångar som skedde på 90-talet. Det innebär att man förlorar totalt 2,1 miljoner eller 105 % av värdet. Innan kraschen var man något rik, efter kraschen har man ingenting kvar.

 

Innan man befinner sig i det läget kan det vara bra att fundera över sin egen finansiella situation. Det finns många sätt att investera på i en mer diversifierad portfölj som gett liknande avkastning som börsen men till mycket lägre risk. Är man investerad med mycket belåning i sitt boende kan det vara riskfyllt att vara fullinvesterad i börsen med resten av pengarna. Men också om man har 90 % aktier bör man fråga sig om man klarar nedgångar på -60 %? Och det är bättre att fundera på detta nu än när krisen är här, för då kan det vara försent. Som jag nämnde med utvecklingen ovan är det efter en kris som den på 90-talet man vill vara fortsatt investerad, inte tvingad att sälja. Så ställ dig frågan; är du tillräckligt diversifierad? För tips på diversifierade portföljer, är mitt tips att kolla in Portfoliocharts som har en bra sammanställning.

Taggar (blogg): 
7 augusti

James Montier: Six Impossible Things Before Breakfast

James Montier är en av mina favoritförfattare och har skrivit boken "Value investing", en av mina favoriter när det kommer till investeringsböcker. Boken "Value investing" är en sammanställning av ett antal artiklar han skrev under åren 2007-2009 där han tyckte att tillväxtmarknader och råvaror var alldeles för dyra och värdeaktier hade bra potential. Åren därefter var några riktigt bra år för värdeaktier, medan det motsatta skedde för tillväxtmarknader och råvaror.

 

Det är i alla fall en person som har vettiga åsikter och jag har nu läste igenom några av hans senaste artiklar, där den senaste är "Six Impossible Things Before Breakfast". I den artikeln sågar han fem påståenden som måste vara sanna för att dagens höga värderingar ska hålla (sjätte "impossible thing" är hans egen slutsats). Dessa är:

 

  • Sekulär stagnation är permanent och räntorna kommer vara låga för evigt.
  • Diskonteringsräntan för aktier beror på vanliga räntan.
  • Tillväxt och diskonteringsränta är oberoende.
  • Bolag kan göra höga återköp i all evighet. 
  • Bolag har mycket likvider, vilket gör det tryggt i en nedgång. 

 

Jag kommer inte gå in på dessa mer specifikt, utan rekommenderar att läsa hans artikel för att få en full förståelse. I alla fall, det är många aspekter som kritiserar att vi nu ser en ny normal av en högt värderad amerikansk börs. Som också andra värdeorienterade investerare säger finns det mer potential för avkastning utanför USA, där värderingarna inte är lika höga. Nedan visas en graf över vad avkastningen är för USA för olika slutvärden av CAPE (från ATL till ATH) från Meb Fabers blogg (dagens CAPE är 29):

 

 

Om nu CAPE går ner något till närmare 17-21 innebär det en låg avkastning framöver i USA. I jämförelse värderas Europa till CAPE 17, här i Sverige till CAPE 21 och tillväxtmarkander till CAPE 15. Klart mer attraktiva värderingar.

 

Kan också rekommendera att läsa en annan artikel han gav ut om "The Deep Causes of Secular

Stagnation and the Rise of Populism" där han gör många träffsäkra observationer om ekonomin. Man märker att han som många andra investerare är kritisk mot den neoklassiska skolan och lutar lite åt det post-Keynesianska hållet (som Minsky och Steve Keen).

Taggar (blogg): 
25 juli

Mean reversion-case: Kina och solcellsbolag

I våras skrev jag en del om olika mean reversion-case, bland annat tillväxtmarknader varit ett hett ämne. De har gått fortsatt bra i år och fått upp momentum och det finns också en hel del intressanta makrocase med dessa.

 

Kina är ett av dessa case och efter lyssnat lite på podcast fick jag upp förnyat intresse av Kina. Kina är ett blandat land där de drabbades av en mini-bubbla för några år sedan, men har allmänt inte gett hög avkastning. Kinas ekonomi är världens näst största och deras börs, också världens näst största, har länge inte varit helt öppen för yttre investerare. Nu öppnar börsen där upp sig något mer och senast så ska de inkluderas i MSCI index.

 

Samtidigt som Kina är ett intressant case framöver så dras de också med en hög skuldsättning. Många misstänker att framtida kriser kan komma att bli där och det finns anledningar till att vara skeptiskt mot landet. Dessutom, hög BNP-tillväxt är inte synonymt med hög tillväxt på den lokala börsen. Men med tanke på att deras börs är en av de billigaste börserna i världen med P/E 7 och P/B 1, de ska inkluderas i MSCI index och att börsen har stark momentum finns det mycket som talar för deras börs framöver.

 

Problemet med Kina är däremot att få rätt exponering. Det är komplicerat med deras olika klassifikationer av olika aktier, speciellt också hur det nu blir med de i Hong Kong och de i fastlands-Kina. Har kollat lite på ETF:erna GXC, MCHI som verkar mer exponerade mot Hong Kong, medan ETF:erna KBA har mot fastlandet och CN har bred exponering mot fastlandet och Hong Kong. Det är lite av en djungel och den insatta läsaren får gärna kommentera på hur man kan få bra Kina-exponering.

 

Det andra caset är solceller via ETF:en TAN. Har skrivit om det tidigare i år men avvaktade eftersom sektorn fortsatte nedåt. Nu har den brutit MA200 och börjat få positivt momentum, varpå det kan bli intressant att ta en position. Solceller har nu blivit så pass billiga att de kan ordentligt konkurrera med fossila bränslen, trots lägre energipriser, vilket kan vara en bra framtidsbransch. Värderingen är lite blandad och kände att den inte riktigt övertygade mig för att ta position. Men blir det ett allmänt uppsving i branschen kan det hjälpa. Nu återstår att se om denna uppgång är robust eller om det bara är en temporär uppgång.

 

Jag valde att ta en liten position i ETF:en KBA (aktier i fastlandet Kina) i min mer spekulativa "lekportfölj" på grund av deras inkludering i MSCI och på grund av att den fått upp momentum. Det ska bli intressant att se hur det utvecklar sig. I övrigt ökade jag också nyligen i GVAL som investerar i billiga länder, något jag tror kan gå fortsatt bra framöver då de har den gyllene kombinationen av värde med momentum (i dagsläget upp 32 % senaste året). 

 

EDIT: Fick tips om ETF:en ASHR, som kan vara bättre än KBA för Kina-exponering. Skiljer lite i index och hur de följer index, vilket gjort att ASHR har haft bättre utveckling än KBA. Har haft svårt att se vilken som är bäst, då det är mycket som talar för och emot båda.

Taggar (blogg): 
23 juli

Bostadspriser kommande 5 åren enligt mäklarna

Nyligen lanserade SBAB en undersökning bland mäklare om hur de tror framtida bostadspriser kommer att utveckla sig kommande fem åren. De flesta svarade att de tror att storstadsregionernas priser kommer att gå upp med i snitt 5 % per år, där Göteborg skulle utveckla sig något bättre än Stockholm och Malmö. SBAB summerade sedan vad förväntningarna innebär i utvecklingen av bostadspriserna och kom fram till att bostadspriserna i Stockholm innerstad ska öka från 94 000 kr till 114 000 kr och i Göteborg från 62 000 kr till 85 000 kr.

 

För att sätta det i perspektiv kom jag över denna lista av kvadratmeterspriser internationellt. Den stämmer bra överens med de stickprover jag gjort (har själv kollat runt på lokala annonser i flertalet av städerna i listan). Stockholm är i dagsläget 19:e dyraste staden och skulle med den ökningstakten hamna på en 10:e om vi antar att priserna står stilla i övriga världen. Det innebär att Stockholm skulle bli dyrare än New York, San Francisco, Paris och Sydney, alla stora och dyra världsstäder och hamna i nivå med Zurich och Tokyo.

 

Göteborg som är världens 39:e dyraste stad skulle gå om både Helsingfors, Oslo, Vancouver, Boston och Rom. Därmed skulle både Stockholm och Göteborg överträffa flera av de länder så som Kanada och Australien, som också anses ha bostadsbubblor.

 

Kollar vi på t.ex. vad en 2-3:a på 70 kvm i centrala Stockholm skulle kosta är det ganska ordentliga summor. I dagsläget kostar en motsvarande lägenhet 6 500 000 kr, medan om fem år skulle en sådan kosta 8 000 000 kr. Med dagens hyresavkastning på 3 % och en avgift på 3 000 kr i månaden innebär det en hyra på 23 000 kr i månaden.

 

Vi får se om detta kommer ske eller om alla varningar om bostadsbubbla går i uppfyllelse. Byggboomen är riktigt het i Stockholm och det byggs rekordmycket. Nordea kom ut med en intressant rapport om att bostadsbristen är en myt, något som kanske inte är konstigt med tanke på att 75 % av innerstadens invånare är ensamhushåll (se statistik). Dessutom ska dessa 75 % med i snitt 29 000 kr i disponibel inkomst att ha fortsatt råd att bo i staden. En annan intressant fakta är att bara för att alla vet om att det är en eventuell bubbla betyder det inte att det inte är en. Jesse Felder skrev om just fenomenet på sin blogg och söktermen "housing bubble" i USA var som mest populär mitt under toppen.

Taggar (blogg): 
19 juli

Tankar om doktorandutbildningen

Jag är nu i fjärde året av min doktorandutbildning och tänkte att det kan vara lägligt att skriva lite om just doktorandutbildningen här på bloggen, speciellt då jag för tillfället är i Tyskland på en sommarkurs med en massa andra doktorander. Det tar ett tag att riktigt få en inblick och förstå utbildningen och det känns nu efter några år att man har en bra insikt.

 

Att vara doktorand har varierat lite genom tiderna men innebär i dagsläget att man i stort sett är anställd på heltid och forskar. Till detta har man upp till 20 % universitetstjänstgöring, vilket kan innebära att undervisa eller andra tjänster. Själv har jag undervisat en del, vilket har varit en intressant upplevelse, men också suttit med i institutionsstyrelsen i två år som doktorandrepresentant. Även om doktorandutbildningen är just en utbildning är fokus ändå att producera och publicera forskningsresultat.

 

Doktorandtiden är ett bollande mellan att läsa in sig i ämnet, utföra beräkningar eller experiment, läsa kurser och undervisa. I många fall har man också en frihet som inte existerar på många andra arbetsplatser, då man är till hälften student och hälften forskare/anställd. Däremot kan denna frihet också vara stressande, då det lätt blir att många jobbar mycket obetald övertid. Det är inte ovanligt på min avdelning att folk sitter kvar kvällar och helger, och arbetsmoralen är ganska hög bland doktorander.

 

Däremot finns det en baksida med doktorandutbildningen. Först och främst är det jobbutsikterna. De flesta som börjar en doktorandutbildning på universitetet har ofta en idé om en karriär som forskare. Trots det är utsikterna ganska låga inom ämnen där forskning sker främst på universitetet. De senaste 20 åren har det varit runt 17 000 - 20 000 doktorander i Sverige, med runt 3000 doktorsexamen per år. I jämförelse är det ca 15 000 lektorer och professorer. Om vi antar en genomsnittlig karriär på 25 år för en lektor/professor innebär det ca 600 nya positioner per år. Detta innebär att det är 5 doktorander per fast lektors/professors-tjänst.

 

Detta är inte enbart ett fenomen i Sverige, utan kan observeras världen över. De inom just humaniora har det svårast (se exempelvis denna artikel), men det är också svårt inom naturvetenskaper där många måste hoppa mellan olika kortvariga positioner. Som doktorand lever man ständigt i närvaron av förbittrade 35-40 åringar som fortfarande letar efter en fast akademisk position, på min avdelning har vi ett antal. De flesta arbetar hårt och det finns alltid en oro att det inte kommer leda någon vart då forskning i ämnet inte sker utanför universitetet. Många samtal bland doktorander och forskare handlar just om "vad man ska göra sen?". Trots det har vi haft en ganska "gynnsam" miljö för att bli anställd, då den forskande och undervisande personalen har dubblats vid svenska universitet senaste 20 åren.

 

Osäkerheten vad man ska göra, den hårda konkurrensen som också leder till elitism och tuff miljö gör också att många drabbas av depression. En studie på belgiska doktorandstudenter visar på att ungefär en tredjedel har risk för depression medan studier i Storbritannien och USA visar på hälften. De flesta som börjar har ofta genomfört en svår utbildning på bra nivå, för att sedan börja med forskningsprojekt som många gånger inte leder någon vart. Ett problem som upplevdes på vår institution var just att flera doktorander inte riktigt kom igång och blev lämnade för sig själva. Själv kan jag säga att läsa fysik var svårt, att forska i fysik är klart svårare.

 

Trots att det är tufft att vara doktorand har det också varit en givande tid. Man får en inblick i forskningsvärlden och hur forskning går till och vissa får friheten som det innebär att vara en forskare. Själv har jag kunnat dyka ner i saker som jag inte skulle kunnat göra på en vanlig anställning, något som både utvecklat mig själv och givit mig bra färdigheter framöver. Jag känner att jag kan med lätthet ta an alla möjliga svåra och komplexa ämnen, då man är utbildad inom abstrakt tänkande. Min egen forskning har också gått bra och gett givande resultat, redan nu tillräckligt för en avhandling trots att jag har över ett och ett halvt år kvar av min doktorandtid.

 

Jag börjar nu förbereda mig för att kanske gå över till det vanliga arbetslivet, något som nästan känns som ett måste på grund av de dåliga framtidsutsikterna inom forskningsvärlden. Det känns lite synd att många, liksom mig, spenderar fem år att utbilda sig till forskare och speciallister i ett område utan att kunna fortsätta, speciellt då mycket av universitetsforskning inte utförs inom industrin. Visst får man många färdigheter och de flesta blir produktiva i övriga ekonomin, men mycket av det man lärt sig på universitetet ganska specifikt utan övrig praktisk tillämpning. Däremot, att självständigt driva projekt, försvara det och stå för sina resultat, vara djupt insatt i ett ämne och kunna sätta det i kontext samt använda robust vetenskapligt arbetssätt är något som man kan ha mycket användning av oavsett yrkesroll. Själv har jag haft enorm nytta av det i och med denna blogg, när jag läst och skrivit om börsen.

 

Vi får se vad som händer med doktorandutbildningen i fortsättningen, men det känns inte så effektivt att låta några av de bästa studenterna på universitetet spendera ytterligare 5-10 år på en karriär som inte leder någonstans. Visst producerar doktorander forskningsresultat och får insikter som driver utveckling på annat håll, men det är ändå svårt att direkt mäta forskarutbildningens verkan. Varje doktorand kostar ungefär 3 miljoner, något som de istället kunde tjänat in om de jobbat i arbetslivet. Trenden lutar i alla fall åt det hållet, antalet doktorandnybörjare har minskat med 25 % senaste 5 åren. Senaste 20 åren har också antalet svenskfödda doktorander minskat markant. En sak är i alla fall säker, längre utbildning är inte alltid svaret på brist på kompetent arbetskraft.

Taggar (blogg): 
15 juli

Net-netsportföljen firar 1 år

Min amerikanska net-netsportfölj fyllde ett år vid halvårsskiftet. Den har gått riktigt bra sedan start och slagit det amerikanska indexet S&P500 med närmare 30 % då den är upp 46 % mot 15,5 % för S&P500, se graf nedan:

 

 

Denna portfölj bygger på Benjamin Grahams gamla princip i att investera i aktier under sitt likvidationsvärde, NCAV = Net Current Asset Value. Warren Buffet började sin karriär i att investera i dessa aktier men fick allteftersom gå vidare till att investera på annat sätt, då de är för illikvida. Han kallar de soggiga fimpar, något jag också insåg ganska snabbt efter analyserat flera förra året och fungerar oftast bäst att köpas in i kvantitet och ligga i portföljen.

 

Portföljen uppdaterades nu i maj och jag har insett att det fungerar bra att gå på rabatt mot NCAV och okej F-score över 3 (alltså undviker de med låg F-score på 1-3 vilket oftast är bolag som inte bör räknas som net-nets). De bäst presterande net-netsen är oftast de som handlas under 60 % mot NCAV. Det finns många aktiva investerare som diskuterar och handlar net-nets med extra analys, men ser inte mervärdet i den aktiva analysen då jag sett många som valt bort de aktier som ofta drivit avkastningen. Net-nets är oftast soggiga fimpar, så i många fall blir det lätt att bli avskräckt.

 

Trots allt kan det vara vettigt att gå igenom net-nets och lägga lite extra tid. Det är mer tidskrävande än just en vanlig kvantitativ strategi, då man oftast måste dubbelkolla alla siffror och förstå balansräkningen. Man vill ju inte heller köpa bolag som i själva verket inte är net-nets. Så det krävs lite mer "due diligence" för att investera i net-nets. Bra resurser för att läsa mer om net-nets är VärdebyrånCigarrfimparNet-net hunter och olika Seeking Alpha-skribenter. Kan tipsa också om ett av mina tidigare inlägg om net-nets. 

Taggar (blogg): 
12 juli

Uppdatering av Simpla aktieportföljen

I juni uppdaterade jag min "Simpla aktieportfölj" som jag skapat för flera syften. Ett av syftena var att visa läsare att man med enkla regler kan komma igång med ett simpelt sparande som oftast slår aktiva sparare. Det är extremt roligt att nu få skriva om den nu efter ett år då den verkligen visat framfötterna. Den har slagit 90 % av användarna på Shareville (har 3 stjärnor) och alla Sverigefonder senaste året.

 

Det är också roligt att se att investera efter simpla regler är något riktigt populärt. Mitt inlägg "Simpla regler slår börsen" är ett av bloggens mest lästa inlägg. För att läsa mer om själva portföljen, se detta inlägg där den introducerades och se detta inlägg där jag skrev om portföljen när den fyllde 1 år. Det är intressant att se att portföljen har gått så pass bra som den gått, trots att totala tiden som jag lagt ner på den är knappt en timme. Däremot tog det många timmar att komma fram till lämpliga värdemått att använda, något som är det svåra med ett kvantitativt sparande.

 

Prestationen från start 2016-05-13 till ombalanseringen 2017-06-19 var 44,25 %. Kollar vi nu utvecklingen för senaste året har det slagit index med över 16 %:

 

 

Det andra syftet till varför jag startat denna portfölj har jag hittills hållit hemligt. Portföljen utger nämligen ett sparande till mina yngre tonårssystrar (själv är jag är omvänt sladdbarn). Det började med att jag ville ge ett sparande i present och gav aktier i H&M till ena systern. Men efter ett tag insåg jag att det är bättre att göra det på rätt sätt, och med en portfölj uppbyggd på simpla regler är mer intressant än en rent kvantitativ portfölj. Intresset finns inte där än men det börjar smått växa (förutom ena systern som hellre ville ha pengarna till en iPhone 7). Trots allt är jag ganska nöjd med att jag bytte bort H&M aktierna mot denna portfölj då portföljen slagit H&M med mer än 60 % sedan start.

 

De nya aktierna blev följande:

 

 

Reglerna var i stort sett som förra året: köp bolag på Stockholmsbörsen som har P/E under 15, P/S under 2, P/B under 2, EV/EBITDA under 9,5 och har ett marknadsvärde över 1 miljard. Exkluderar finansiella bolag. Enda skillnaden var att jag bytte ut EV/EBITDA 9,5 istället för EV/EBIT 10 för att vara mer lik Value composite. Kan också tillägga att efter omfördelningen uppmärksammades att SCA kan ha missvisande uppgifter i och med uppdelningen och kanske inte borde platsa i portföljen. Posten är så pass liten att jag inte kommer ändra den, plus att avknoppningar brukar ge allmänt bättre avkastning. De restrerande aktierna är Boliden och SAS.

 

Nu får vi se om kommande året bjuder på lika bra avkastning. Det är i alla fall intressant att man med simpla regler kan få så hög avkastning. Men det är också det som är svårt, för vissa år slår dessa regler inte börsen och det är då man utsätts för prövning. I goda tider är det mesta lätt.

 

Ny kvantitativ aktietjänst - Börslabbet

För den som vill komma igång att investera i välbeprövade aktiestrategier och utveckla sig själv som investerare finns den nya aktietjänsten Börslabbet. Läs mer på Börslabbets hemsida:

 

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (82)
Aug (5)

Taggar