Investerarfysikern
Likes
721
Antal inlägg
1229
Följare
137
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed

Blogg

Kostnader för mindre bolag och fler marknader i en kvantitativ portfölj

Sammanfattning:

 

  • Blandade resultat om småbolag och Norden vs Sverige ger högre avkastning i kvantitativa strategier
  • Hög spread bland småbolag och osäkerhet i aktiedata
  • Småbolag kan kräva mer aktiv förvaltning
  • Kan vara mer intressant att se över global alternativ än att inkludera Norden i portföljen

 

En pågående diskussion här på bloggen och med mina läsare är om det är bra att inkludera flera marknader och mindre bolag i portföljen. De flesta strategierna har fungerat bra både i Sverige och i Norden, men utan någon klar vinnare. Global skala jämfört med lokal skala är det klart en fördel att sprida portföljerna, vilket visats i boken "Value investing" av James Montier, men det tillför också extra kostnader. När det kommer till mindre bolag har dessa visats ge högre avkastning för value composite strategier i USA, medan för EV/EBIT strategier och i Sverige är det mer tvetydigt. I detta inlägg tänkte jag gå igenom lite kostnaderna att ha med fler marknader och mindre bolag i portföljerna.

 

Fler marknader är det som är lite enklare att se på. För tillfället är det lätt att inkludera alla Nordens marknader via dels Börsdata och sen handla via nätmäklarna. Skillnaden mellan att endast handla svenska aktier är främst en stor, och det är att de handlas i andra valutor. Det medför en växlingskostnad på 0,5 % vid varje byte, vilket kommer göra sitt avtryck. Dessutom, med så få marknader som fyra, är det också stor risk att allt hamnar i ett land, vars växelkurs och andra faktorer kan påverka väldigt mycket. Ett exempel är att en EV/EBIT-portfölj i dagsläget mest skulle ha norska bolag, och med ett lågt oljepris kan norska kronan försämras mot den svenska. Den risken finns alltid, men går att diversifiera bort om man inkluderar ännu fler marknader. Däremot är det riktigt dyrt i både courtage och screener om man vill inkludera hela Europa eller världen.

 

När det kommer till just global exponering så får man kolla på alternativen, för det är ingen bra idé att ha 100 % av sitt aktiesparande i Sverige ur diversifieringssynpunkt. Att bara sprida till Norden är också ganska begränsat, vilket gör att det inte heller är bästa alternativet. Själv har jag 1/3-del i Sverige och 1/3 i USA som jag själv förvaltar, medan 1/3 i resten av världen via aktiva ETF:er för att få global exponering och vilka billigare än att göra det själv. Så när det kommer till den frågan måste man alltid ha en allokeringsvy, medan här i inlägget är det mer fokus på hur man gör med sin egna portfölj. Men smaken är som baken, vissa är trygga med att ha 100 % i aktier i sin egen portfölj.

 

När det kommer till att inkludera mindre bolag så stöter man på några problem. Dels, är de riktigt illikvida och har en enorm spread. Jag har tre bevakningsportföljer med strategier som inkluderar alla bolag på Börsdata och ett flertal av dessa inkluderar bolag har spreadar på 3-4 % och vissa till och med upp till 20 %. Det är inget som riktigt går att handla med och om man ska byta 10-20 aktier (20-40 affärer) vill man inte sitta och fiska i orderboken utan helst göra marknadsorder (alltså köpa det som erbjuds lägst i orderboken). Dessutom är det svårt att t.o.m. få positioner på 5000 - 10 000 kr vilket för många är önskvärt i en mekanisk strategi. Främst märker man det i listor som First North och Aktietorget, där vissa bolag kan ha en spread på 2-3 % även med hög omsättning. Dessutom är detta i dagsläget, med den småbolagshausse vi har idag. Om denna hausse vänder, kommer likviditeten minska ännu mer.

 

Min spontana tanke är att dessa mindre listor, främst de icke-reglerade som First North och Aktietorget, bör undvikas i en kvantitativ strategi. Dessutom känner jag att det är inte helt tillförlitligt när man screenar på Börsdata för dessa aktier, utan det krävs extra genomgång. På det stora hela krävs det att man är mer aktiv, lite som med net-nets vilka också lider av dålig likviditet, men då frångår man hela konceptet med att vara helt mekanisk. Som många bloggare har nämnt att på de små listorna går det som aktiv investerare att hitta små guldkorn, men det finns också många minor, vilket gör att det finns lägen för en skicklig investerare.

 

Även på small cap är det problem med att hitta likviditet och låg spread. Hade en diskussion med en läsare om att använda likviditetsfilter och kom fram till att aktier med över runt 200 000 kr i omsättning hade en okej spread och djup i orderboken. Ett annat alternativ är att ha en minsta market cap på ca 1 miljard eller så, vilket många gånger också kan vara tillräckligt. I O'Shaughnessys tester på micro cap kollade de på bolag på mellan 50 MUSD - 200 MUSD, så ca 500 miljoner SEK kan också vara ett alternativ, men det inkluderar en del bolag med spread på 2-3 % i dagsläget. Kollar vi Tobias Carlisles test på micro cap (50 MUSD - 200 MUSD) så fås lägre avkastning än aktier större än 200 MUSD (se Acquirersmultiple), vilket ifrågasätter lite om det är värt att inkludera dessa bolag. Joel Greenblatt inkluderar bolag över 50 MUSD i sin studie. Allmänt verkar ett lägsta marknadsvärde på mellan 50 MUSD - 200 MUSD vara lämplig och gränsen på mid cap (100 MEUR) ligger där mitt emellan, vilket kan vara ett bra mellanting.

 

Som slutsats kan man säga att resultaten är blandade på om det är värt att investera i hela Norden mot endast Sverige, där kan det vara snarare värt att se över hela sin globala exponering och bestämma hur mycket som man är trygg med att ha i Sverige. Samma gäller småbolag, O'Shaughnessy har visat att småbolag på 50 - 200 MUSD ger bättre resultat än bolag över 200 MUSD, medan Carlisle säger det motsatta. Det enda man vet med säkerhet är att bolag under 50-200 MUSD är illikvida och tillför en kostnad på några procent vid varje ombalansering och kan vara riktigt svåra att handla med. Så totalt sett är det enda man vet med säkerhet att mindre bolag och flera listor medför extra kostnader i ens portfölj, och det är oftast kostnaderna man som privat investerare missar och kan tjäna in på. Men varje investerares behov är olika och det bästa är att ta en ordentlig funderare själv på vad som passar.

Taggar (blogg): 
G-ice's picture
8
67
2
0
G-ice

Svårt att bli klok över vad som ger bäst avkastning; att hålla sig till svenska Large och Mid Cap, eller att inkludera mindre listor från hela norden?

Nu utgår jag från "facit" på börsdata och då talar det säkra före det osäkra för att man bör hålla sig till Large och Mid Cap och vara väldigt nöjd om den årliga genomsnittliga avkastningen som den strategin gett under 2000-talet fortsätter framöver. Eller så kanske svenska börsen vänder...

Å andra sidan så är det ju väldigt lockande att ha iaf 1/4 av sina kvantitativa strategier med bolag från hela norden (med mindre listor inkluderade dock ej first north etc.). Utvecklingen under den senaste månaden gör ju att det vattnas i munnen direkt :)

Anonymous's picture
Sydarn (ej registrerad)

Jag har en tanke om valuta. Mina portföljer har en liknande fördelning, en global, en svensk och en amerikansk. Jag vill helst inte köpa en ETF för världsexponering. Då är hela min amerikanska och globala portfölj exponerad mot USD. Jag väljer att köpa fonder i länder eller områden som anses lågt värderade, och är över SMA10. Det är mer jobb såklart, men är obekväm med dollarexponeringen

Hur ser ni på valutarisker? Själv investerar jag globalt för att sprida risken, då mellan både länder och valutor. På tok för många ETFer är i dollar och för få i euro, och knappt några alls i kronor jag känner till. Har ni förslag på ETFer i andra valutor än USD så säg gärna till

Investerarfysikern's picture
721
1229
137
0
Investerarfysikern

@G-Ice Ja, håller med dig. Svårt att bli klok på det, därav alla inlägg om det hela. Lite lockande att inkludera alla bolag, men som jag nämnde insåg jag stora svårigheter i det med just spreaden som kan vara sjukt stor i vissa småbolag, uppemot 20 %. Så svårt att efterlikna backtestade resultat. Tror man bör vara försiktig med stora spreadar.

@Sydarn Om en ETF är i USD men investerar i hela världen utan valutahedge är det exakt samma som en svensk globalfond som investerar i hela världen, bara att utvecklingen registraras i en annan valuta. Men utöver det så är det en risk att investera utomlands jämfört med i Sverige pga valutautvecklingen. Går att hedga men är ganska dyrt. Själv försöker jag inte ha alltför mycket i USA, då både dollarn och den amerikanska börsen är dyr. Allt under 50 % avviker från en passiv global indexfond.

Har funderat på om man kan ha en bra approach till valutahedgening, speciellt med kronan så svag som den är nu. Kan vara ett alternativ att ha en hedge kombinerad med momentum, för man vill ju inte ha en hedge nu när kronan försvagas. 

Anonymous's picture
Henrik Helander (ej registrerad)

" Däremot är det riktigt dyrt i både courtage och screener om man vill inkludera hela Europa eller världen."

8 EUR i courtage för många europeiska länder på Degiro + 0,2% växl.k. + en månad med Quant-investing per år, är väl ändå inte jättedyrt? :) 

Anonymous's picture
Per Nilsson (ej registrerad)

"Då är hela min amerikanska och globala portfölj exponerad mot USD."

Det finns två typer av risk: enkelt diversifierbar och mindre diversifierbar... Om du köper många bolag med förhållandevis stora intäkter i dollar (vilket du får på den amerikanska börsen), så har du visserligen en "exponering" mot USD. Eftersom USD/SEK oftast har negativt beta när börsen kraschar, så MINSKAR du snarare din portföljrisk genom att inkludera amerikanska aktier som handlas i USD. En del amerikanska lågbetaaktier sjunker historiskt sett knappt alls under en Lehman-krasch om du mäter i kronor.

Om du inkluderar utländska aktier i din portfölj har du även ett bättre skydd mot en potentiell "secular stagnation" på nationell nivå. De Japaner som enbart ägt inhemska aktier sedan 1990 är lagom glad idag... :-)

Investerarfysikern's picture
721
1229
137
0
Investerarfysikern

@Henrik Inte jättedyrt, men man får sätta det i relation med 1 kr för Sverige. Säg att man vill ha 20 aktier och balanserar en gång per år. Det blir 40 x 80 kr = 3200 kr i courtage, 400 kr i screener och 0,2 % i växl. Om man vill hålla sig under en kostnad på 1 % per år blir det 450 000 kr man behöver ha i portföljen. I jämförelse om man har en svensk portfölj med mini-courage och en månad hos Börsdata kommer man under 1 % om man har en portfölj på 17 800 kr. Så det krävs lite större kapital för att det ska löna sig gå globalt, sen är frågan när det är värt att betala lite extra för att göra det, vid en portfölj på 100 000, 200 000 eller så? Man får alltid ställa det mot alternativen, som t.ex. att köpa en ETF med 0,8 % i avgift. 

Anonymous's picture
Henrik Helander (ej registrerad)

@Investerarfysikern

Jo med 1 kr courtage som referenspunkt blir ju det mesta dyrt.

Men jag menar att det är värt det, om det handlar om en portfölj på ngr hundra tusen. Först och främst av diversifierings/trygghetsskäl. Och dels för att du inte behöver gå lika långt ner i kvantlistorna du vaskat fram. För en tredjedel av kvantportföljen eller så. Då springer inte kostnaden iväg för mycket. 

Och förutsatt att man har ett mångårigt investeringsperspektiv så är ju detta också en kostnad som kommer minska i takt med att portföljen växer.

Anonymous's picture
Sydarn (ej registrerad)

Tack för svar! Jag förstår inte riktigt hur en exponering genom en USD-ETF ger samma riskspridning som att invester mot flera olika valutor. En ETF i USD som investerar i en tredje valuta - istället om jag investerar i en fond direkt mot den valutan - om den tredje valutan går upp och USD ner så är min ETF +/- 0, hade jag direkt exponering mot den tredje valutan så har min fond gått upp genom valutaexponering. På det sättet kan USD gå ner men andra valutor upp, och din globala riskspridning får ge lite trygghet för en gångs skull tänker jag. Har jag fått något om bakfoten?

Sprida riskerna på fler valutor känns vettigt, precis som vi gör med aktier i en kvantitav strategi. Nu är SEK svag internationelllt, så drar ner på utländska värdepapper generellt för tillfället, men inte helt utan spridning ändå

Investerarfysikern's picture
721
1229
137
0
Investerarfysikern

Alltså, en ETF är bara en konstruktion som äger en samling värdepapper. ETF:ens kurs kan vara i USD eller någon annan valuta och de underliggande tillgångarna i USD eller annan valuta. Men man får också kolla där. I vissa amerikanska ETF:er är valutahedgade, vilket gör att de alltid är i USD. Andra är inte det, vilket gör att de aldrig är i USD. Köper du VEU = Vanguard FTSE All-World ex-US ETF så innehar den tillgångar i andra valutor än USD, men vars kurs är i USD, vilket gör att när USD går ner går VEU upp och det motsatta. Samma med EWD = iShares Sweden ETF. Den täcker svenska OMXS30 men är registrerad i dollar. Den har gett en utveckling på 50 % senaste 5 åren, men Avanza zero som är registrerad i SEK har gått upp med 87 %. Bara för att det står USD när du köper betyder det inte att de underliggande tillgångarna är i USD.

Anonymous's picture
Sydarn (ej registrerad)

Om vi ser räkneexemplet på EWD, jag ser att den spreader ner från OMXS30 (ex utd) när dollarn går upp i pris. Så på det sättet korrelerar det precis som du säger, går dollarn upp minskar värdet i ETFen för SEK blir svag i relation, de tar ut varandra på det sättet

OMXS30 har senaste fem åren gått ca 50%, det har fonden också, ex utdelningar i båda fallen

Verkar stämma ändå, tackar för undervisningen!

Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2017 (81)
Aug (4)

Taggar