Investerarfysikern
Likes
721
Antal inlägg
1228
Följare
137
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed

Blogg

Ränta-på-ränta effekten

Ränta-på-ränta effekten, eller världens åttonde underverk som Einstein ska ha sagt, är det svårt för många att förstå. Själv måste jag regelbundet påminna mig om den och komma ihåg den stora effekten av ränta-på-ränta effekten i längden, även om jag är matematiskt lagd. Därför kan det vara intressant fundera på hur man kan tänka på det på olika sätt.

 

Ett intressant exempel är hur ofta pengarna dubblas. Att se sina pengar dubblas känns som en riktigt stor bedrift och ju snabbare det går gör att det går att göra flera gånger om. Det är också en enormt motiverande faktor att känna att pengarna kan dubblas inom en viss tidshorisont när man gör ett nysparande. Vi kan ta lite olika exempel:

 

Dubblingstid:

5 % per år: 14,5 år

10 % per år: 7,5 år

15 % per år: 5 år

20 % per år: 4 år

26 % per år: 3 år

42 % per år: 2 år

 

För den som är investerad i en blandning av obligationer och aktier kan förvänta sig runt en 5 % per år, vilket gör att pengarna dubblas efter ca 14,5 år. Det gör att pengarna sakta men säkert växer och ger en sakta tillväxt. Bara att öka till 10 % per år, vilket många mer diversifierade portföljer har gett de senaste 40 åren, har gett en dubblingstakt på mindre än halva tiden. Det innebär att var 7,5 år kan pengarna dubblas och gör investerar man på ett bra sätt så kan man göra det med liten risk. Sedan kommer den ordentliga dubblingstakten. Vid 15 % per år dubblas pengarna var 5:e år, vid 20 % var 4:e år och så vidare. Det visar att det lönar sig att få de extra procenten och välja att investera i en strategi med hög avkastning. Visst är inte tidigare avkastning säkerhet för framtida avkastning, men kommer man bara lite närmare ger det stor skillnad.

 

Man kan speciellt notera att vid en avkastning på 26 % per år dubblas kapitalet var 3:e år. Vid en avkastning på 42 % per år dubblas det vartannat år. Det visar på varför superinvesterare som Buffett, som lyckades få runt så hög avkastning till en början, snabbt samlar på sig för mycket kapital så att de inte kan göra lika bra investeringar längre. 1 miljon blir till 1 miljard efter bara 20 år.

 

En annan intressant aspekt är ränta-på-ränta effekten över tid. Säg att en person i 20-30-årsåldern vill börja investera och funderar på hur denne ska investera i resten av livet. Ungefärlig tidshorisont blir 40 år om den nu vill använda en del till pensionen. Om nu personen investerar 100 000 kr vid år 1 och sedan bara förvaltar portföljen med de ovanstående procentuella resultaten:

 

Värde av 100 000 investerat efter 40 år:

5 % per år: 700 000 kr

10 % per år: 4 500 000 kr

15 % per år: 26 800 000 kr

20 % per år: 147 000 000 kr

26 % per år: 1 035 000 000 kr

42 % per år: 123 462 000 000 kr

 

Den sista raden blir nästan löjeväckande och det är nästan inga som lyckats ge så bra avkastning över en lång tid, även om vissa investerare lyckats så otroligt bra under korta perioder. Däremot visar det hela på att hur viktigt det är med hög avkastning för slutresultatet. Många av de strategier jag skrivit om på bloggen har haft avkastning närmare 20 % per år, även om man måste ta hänsyn till att avkastningen i verkligheten blir lägre på grund av avgifter etc. Ännu mer intressant är t.ex. NCAV strategin, som kan ge uppemot 25-30 % avkastning över tid. Notera att med en sådan avkastning dubblar man kapitalet var tredje år, vilket gör en sådan strategi intressant för aktivt sparande.

 

För att visa mer illustrativt hur avkastningen förändras så visas grafen nedan. Den illustrerar hur ett månadssparande på 5 000 kr per månad ger för utfall i olika scenarion. Man ser att mot sluten av perioden är skillnaden riktigt stor.

 

 

En viktigt sak att nämna. Alla beräkningar ovan och som publiceras här på bloggen är CAGR = Compound Annual Growth Rate och innebär den samlade avkastningen över tid. Medelavkastningen för enskilda år är något helt annat och kommer oftast vara högre. Ett enkelt exempel är t.ex. att en portfölj växer med 20 % per år i 7 år, sedan faller portföljen med -70 % det åttonde året. I stort sett är portfölen då på plus minus noll, men medelavkastningen är 8,75 % per år. Därför krävs det att plusåren har en mycket högre avkastning än nedåren, för att kompensera. Notera att det krävs endast ett fall på -50 % för att radera ut en 100 %-ig uppgång.

 

Ränta-på-ränta effekten kan inte poängteras nog och är alltid bra att ha i bakhuvudet när man investerar. Är det verkligen värt den extra säkerheten att ha de mesta på sparkontot? Notera också hur mycket förluster skadar jämfört med vinster, därför är det alltid viktigt att tänka på risken på nedsidan i en investering och att köpa billigt.

 

PS. Det har kommit till min vetskap att Avanzas sparkalkylator är felaktig, då den räknar ut månadsavkastningen som 1/12-del av årsavkastningen. Det blir fel på längre tid då det korrekta sättet att räkna är årsavkastningen upphöjt med 1/12-del. Notera dessutom som nämnt ovan att man bör använda CAGR i Avanzas sparkalkylator, inte medelavkastning. DS. 

Taggar (blogg): 
nörden's picture
394
642
33
0
nörden

SIX return index ger 12,8% / år.
1000kr sparande i månaden i 30år ger då 3,5miljoner. 
Rätt maffigt. 

Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2017 (81)
Aug (4)

Taggar