Investerarfysikern
Likes
719
Antal inlägg
1227
Följare
137
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed

Blogg

Risk och avkastning i Fysikerportföljen

När det gäller sparande är det bra att ha fokus på att vara långsiktig. Einstein sa att ränta-på-räntaeffekten är världens åttonde underverk; den som förstår det tjänar det, den som inte förstår betalar det. Så av just denna anledning har mitt fokus i Fysikerportföljen varit störst möjliga avkastning över tid. Däremot så har senaste veckornas nedgångar, Greklandskris och Kinas börsbubbla fått mig att tänka till lite om risk i portföljen.

 

När det gäller finansiell forskning och i diskussioner bland investerare så är fokus på två saker; risk och avkastning. Sharpekvoten dras oftast upp som ett mått som hur stor avkastningen är för en given risk och definieras som snittet på överavkastningen mot den riskfria räntan delat med standardavvikelsen av avkastningen. Om t.ex. avkastningen är 10 % per år över den riskfria räntan och standardavvikelsen är 10 % så innebär det att Sharpekvoten är 1. En standardavvikelse på 10 % innebär att avkastningen per år har 67 % sannolikhet att hamna mellan 0 % och 20 % och 95 % sannolikhet att hamna mellan -10 % och + 30 %. En Sharpekvot på 1 är ett riktigt bra utfall.

 

En tanke över att ha en hög Sharpekvot är att detta skulle innebära att man kan ha belåning för att öka avkastningen och risken. Då skulle denna portfölj ha en bättre avkastning till förhållande till risk än en portfölj som har liknande avkastning men högre risk utan belåning. Ta t.ex. AlphaArchitects RAA strategi (Robust Asset Allocation), denna ger 10 % avkastning per år till 8 % standardavvikelse. Belånar man då denna portfölj med 100 % så ger det 20 % avkastning (minus ränta för den belånade delen) per år till 16 % standardavvikelse. Jämför detta med S&P 500 som har under samma period haft en avkastning på 12 % per år med en standardavvikelse på 15 %. Maximal nedgång i båda portföljerna är också -26 % för RAA med belåning mot -50 % för S&P 500. Så klart bättre riskjusterad avkastning även med belåning.

 

I tidigare inlägg har jag visat att man kan få ner riskprofilen ganska mycket i en aktieportfölj med marknadstajmande strategier och momentumstrategier. Dessa t.o.m. ökade avkastningen i vissa avseenden och drog klart ner nedsidan i portföljen. I kombination med kvantitativa strategier så minskar avkastningen något, men risken minskade också. Av dessa anledningar så har jag valt att hittills ha 100 % i aktier och följa dessa strategier för att minska volatiliteten. 2/3 av portföljen lär justerade av strategierna för att minska nedsidan. De olika strategierna har gett en avkastning på mellan 15-20 % i backtester och den maximala nedgången för strategierna är -28 % med marknadstajming och -66 % utan, vilket gör att maximala nedgången för portföljen har hittills enligt backtestet varit på -40 %. Det är forfarande ganska mycket och jag funderar på hur det skulle vara att komplettera portföljen med andra tillgångsslag för att få ner volatiliteten.

 

Ett exempel för att få ner volatilteten är att göra som i en allvädersportfölj som Jan på RikaTillsammans skriver om. I denna så investerar man i fyra olika tillgångar: korta räntor, långa räntor, guld och aktier. Denna har gett en bra riskjusterad avkastning men drar ner avkastningen markant då aktiedelen är liten. En liknande strategi är Meb Fabers "The Ivy League portfolio". Den är inspirerad av de stora universiteten i USAs portföljer och investerar en femtedel i dels globala aktier, inhemska aktier, fastigheter, råvaror och räntor. För att justera risken så använder man en MA-signal. Den har i USA gett en avkastning på 11 % per år och en maximal nedgång på -12,6 %. Sen kommer vi till AlphaArchitects strategier. De har en strategi som kallas Robust Asset Allocation. I denna så har de varierande andel aktier, reella tillgångar och räntor beroende på preferenser. Deras defensiva strategi ligger 40 % i aktier, 40 % i reella tillgångar och 20 % i räntor. Deras offensiva strategi ligger 80 % i aktier, 10 % i reella tillgångar och 10 % i räntor. För att justera för risk använder de en kombination av absolut momentum och MA-signal.

 

Jag blev lite inspirerad av deras offensiva strategi. Jag har känt att det varit lite mentalt jobbigt att ligga 100 % i aktier nu med höga värderingar och risk för prisfall. Jag vet inte heller hur man mentalt skulle vara att t.ex. i ett läge som 2003 eller 2009 efter en lång nedgång att 100 % satsa på aktier trots att det hade varit riktigt bra. Att alltid ha runt 20-25 % i andra tillgångar är som en stabil grund att stå på utan att dra ner avkastningen alldeles för mycket. Det blir en säker bas i portföljen och gör att risken dras ner något. Om man investerar 25 % av sin månadsinkomst i portföljen så är det lite segt att se värdet minska med -40 %, vilket mycket väl kan vara fallet de kommande åren. Jag har också funderat på hur jag skulle ta risken när portföljen kommer över 1 miljon kronor. Skulle man vara villig att portföljen går ner med 400 000 kr för att maximera avkastningen? Tror att både med ett stort och litet sparande så är det vettigt att inte vara 100 % investerad i aktier. Med t.ex. 25 % i räntor skulle nedsidan bli begränsad till - 30 %.

 

Utöver det så kan också räntedelen också utgöra en medellångt sparande vilket alltid ligger där som en försäkring om något händer. Tidigare har jag gjort en separat buffertportfölj för medellångt sparande, men om man har 20-25 % i räntor eller säkra tillgångar i portföljen så kan man ha det som buffert och man får då en bättre översikt över sitt sparande. Graham rekommenderar minst 25 % i räntor oavsett storlek på portföljen för att kunna ha en säker bas och Buffett rekommenderade att hans förmögenhet placerades i 90 % S&P 500 indexfond och 10 % i korta räntepapper. Det ger också en bra bas framöver om man sedan går över och lever av sin avkastning, då alltid en del är sparade i räntor som man kan ta av.

 

Så till en början är tanken att hela denna del är investerad i korta räntefonder. När den väl blir större så kan man också inkludera hedgefonder, fastighetsinvesteringar (kanske så som Tessin), guld och andra alternativa tillgångar. Det innebär att då gå över till kanske ha 10 % av portföljen investerad i räntor och 10 % i reella tillgångar. Detta för att inte vara helt beroende av börsen men ändå få en bra avkastning.

 

Främsta nackdelen med att inkludera en ränteportfölj i Fysikerportföljen är den lägre avkastningen. Säg att en kombination av räntor, hedgefonder och alternativa investeringar ger ca 5 % per år och de andra portföljerna en avkastning på 15 % per år. Detta ger en total avkastning på 12,5 % vid 25 % i ränteportfölj. Över loppet av 20 år så skulle en ren aktieportfölj vara värd 55 % mer än kombinationen (1536 % avkastning mot 955 %). Så det kostar att vara på den säkra sidan. Därav kan det vara bra att anpassa delen räntor i portföljen så att den inte blir för stor och kanske har ca 10-20 % i räntor. Vid 10 % i räntor blir avkastningen 14 % per år och en ren aktieportfölj skulle endast vara värd 20 % mer.

 

Min tanke är att skapa en ränteportfölj och ha 25 % i varje portfölj. I dagsläget är fördelningen ungefär 12 % i ränteportföljen och runt 30 % i de andra portföljerna. En fördelning på 25 % i varje portfölj skulle vara intressant över en marknadscykel, då det innebär att man skulle öka i portföljer exponerade mot börsen i ett börsfall och minska exponeringen vid starka uppgångar. Som jag skrev i tidigare inlägg så funderar jag också på att låta den mekaniska strategin löpa på utan marknadstajming, justera fondportföljen efter dual momentum och applicera konjunkturstrategin med MA10 på en del av aktiva portföljen. I så fall skulle man gå in ganska tungt i värdeaktier vid en krasch, vilket är bra eftersom dessa ger extra bra avkastning efter en krasch. Magic Formula gav ca 60-80 % avkastning under åren -91, -01, -03 och -09. En anledning till för att ligga 25 % i varje portfölj är att det påminner lite om den allvädersportföljen, men med olika aktieinvesteringsstrategier plus ränta. Jag har gillat att portföljen hittills att står på tre olika ben och nu innebär det att står på fyra ben. Alla vet att ett bord eller en konstruktion som står på fyra ben är stabilare än en som står på tre. Och vilken tidpunkt är inte bättre än nu när många aktörer skriker att vi kan få en finanskris igen och allt är övervärderat, vi har Greklandsoro och börskrasch i Kina? Björnarna kanske har rätt och att ligga 75 % investerad i aktier är fortfarande ganska bullish.

 

Läs mer:

http://blog.alphaarchitect.com/2014/12/02/our-robust-asset-allocation-ra...

http://mebfaber.com/

Taggar (blogg): 
Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2017 (80)
Aug (3)

Taggar