Investerarfysikern
Likes
721
Antal inlägg
1229
Följare
137
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed

Blogg

Tajmande vs passiva tillgångsstrategier - del 1

En läsare gav förslag på att ha ett inlägg här på bloggen som jämför tajmande tillgångsstrategier med passiva. Jag tyckte det var en utmärkt idé, här kommer ett sådant inlägg.

 

Först och främst, vad är en tajmande tillgångsstrategi och en passiv sådan? En tajmande tillgångsstrategi är en investeringsstrategi som investerar i olika tillgångar baserat på någon signal, det kan vara prisuppgång senaste 12 månaderna eller 200 dagars flytande medelvärde. Beroende på dessa signaler så ligger man antingen investerad i tillgången eller inte. De tillgångar man är investerad i är allt ifrån aktier till guld och råvaror.

 

En passiv tillgångsstrategi är helt enkelt investerad efter samma fördelning varje år och balanseras om en gång per år. Denna är mest rekommenderad till privata investerare eftersom den kräver lite tid och analys samt att den oftast är ganska stadig. Det finns en uppsjö av olika passiva strategier och en bra sammanställning finns hos Porfoliocharts.com. På den sidan kan man också testa olika passiva strategier och hur de skulle presterat sedan 70-talet.

 

Efter mycket läsning har jag kommit fram till ett fåtal strategier som jag anser vara bäst i form av avkastning, volatilitet och maximal nedgång. Jag har sammanfattat alla på sidan Enklainvesteringar.se för att ge en enkel översikt. Dessa inkluderar:

 

Tajmande strategier:

  • Dual Momentum (GEM)
  • Global Taktisk Tillgångsallokering (GTAA AGG 3, GTAA AGG 6, GTAA 13)  

 

Passiva strategier:

  • Golden Butterfly 
  • Permanenta portföljen/Rika Tillsammans-portföljen/Quattro Staggioni
  • 60/40-portfölj

 

De tajmande strategierna har gett 15 % avkastning per år för Dual momentum

och 18 % per år för GTAA AGG 3 sedan 1972, medan de passiva portföljerna legat på mellan 9-10 % per år. Skillnaden är ganska stor och om tio år blir 100 000 kr totalt 259 000 kr vid 10 % avkastning, 404 000 kr vid 15 % avkastning och 523 000 kr vid 18 % avkastning. Däremot är detta innan avgifter, vilket gör att avkastningen blir lägre i verkligheten. Då alla strategier investerar i indexfonder med avgift under 0,5 % är denna kostnad inte så hög. Däremot tillkommer det en del kostnader för de tajmande strategierna, uppskattningsvis på 1-2 % per år i courtage och så kallad slippage. Slippage är den missade avkastningen i form av spread och den kostnad som uppstår av att man inte kan handla exakt efter signalerna. 

 

Med en extra avkastning på 3-6 % per år efter avgifter verkar de tajmande strategierna vara självklara val. Däremot finns det en del problem med dessa. Dels måste man vid varje månadsslut bevaka signalerna, vilket kan vara svårt att göra även för de som är aktiva på börsen. Utöver det kan det hända att strategin ger en signal som man inte håller med om (sälj guld och köp långa obligationer skedde t.ex. tidigare i år i GTAA AGG 3 vilket jag inte tyckte var så taktiskt). Dessutom så kan det vara att strategin underpresterar index, vilket Dual momentum gjort senaste året i Sverige och USA, och det finns en risk för så kallade zig-zag förluster genom att man hoppar in och ut i samma index. En passiv strategi är mycket enklare att följa och inte alls så tidskrävande, plus att man sover tryggt om nätterna. 

 

Personligen tycker jag att passiva strategier passar de flesta som inte är så intresserade av investeringar, medan en tajmande passar mer personer som är mer aktiva. I nästa inlägg tänkte jag gå in mer i detalj på kostnaderna bakom en tajmande strategi.

Taggar (blogg): 
Anonymous's picture
Jonas L (ej registrerad)

Är riktigt sugen på Golden Butterfly för delar av mitt sparande, men börjar tveka lite. Varför? Jo jag är lite tveksam till om den fina utvecklingen historiskt kan uppnås om vi tittar på de underliggande tillgångarna:

Aktier: vi är för tillfället på ATH på många håll vilket borde begränsa uppsidan åtminstone på "kort" sikt.

Långa räntor: Ligger nu på ATL vilket gör att vi kan ha en mycket lång (decennier) tid med stillaliggande eller stigande räntor vilket gör att framtidsutsikterna för detta tillgångsslag känns tveksamt.

Korta räntor: Ger idag ingen avkastning alls. Vid stigande ränteläge kan de börja ge något mer än noll, men utgångsläget är så lågt att det borträknat inflation knappast kommer ge någon avkastning alls under överskådlig tid.

Guld: Har dippat sedan 2011 och man skulle kunna därför kunna argumentera att det finns en del uppsida där. Förvisso är det omöjligt att spå guldet framtida prisutveckling, men historiskt så har det faktiskt bara varit så här högt en enda period tidigare (ca 2010-2013). Någonsin! Även om vi tar hänsyn till inflationen är faktiskt guldpriset historiskt högt. Se t.ex. denna intressanta graf: http://inflationdata.com/inflation/images/charts/gold/gold_inflation_chart.htm
 

Det är nästan så att man börjar ifrågasätta hela modellen faktiskt - för det är ju så att alla underliggande tillgångsslag har ökat väldigt mycket i pris under många decennier. Förvisso med stora variationer och här visar den ju sin fördel med en mycket mer stabil utveckling tack vare sin diversifiering. Men i grunden är det alltså de underliggande tillgångsslagen som gått upp snarare än att modellen i sig har skapat avkastning. Den stora fördelen med modellen är att svängningarna varit avsevärt mycket mindre.

Men, om vi tittar 10-20-30 år framåt - vilka underliggande tillgångar kan tänkas öka i pris/värde egentligen från nuvarande nivåer? Omöjligt att säga såklart, men nog känns det som att många parametrar har hjälpt modellen i många decennier men som nu ligger historiskt extremt till modellens nackdel?

Kika på t.ex. ETF:en PERM . Den är tänkt att efterlikna modellen men har under sina 5 års existens gått ungefär +/- 0! Varför? Har den fel tillgångar eller krånglat till det på något sätt? Kollar man innehaven så borde den representera modellen ganska väl tycker jag, men har alltså inte lyckats ge någon avkastning alls på fem år.

Investerarfysikern's picture
721
1229
137
0
Investerarfysikern

Jo, det är det som är risken med en sådant sparande, man hamnar i tillgångar som inte har så hög framtida avkastning för att minska risken. Tycker att Research Affiliates har en bra sammanställning om framtida realavkastning för olika tillgångar: https://www.researchaffiliates.com/en_us/asset-allocation.html 

Allmänt förväntas räntor och obligationer ge en avkastning ungefär i takt med inflationen, här i Sverige trolgtvis något under, vilket man ska ta hänsyn till. 

Aktier däremot skiljer sig mellan olika delar av världen. I USA och Sverige är aktiekurserna höga, men inte i resten av världen. Dessutom är värdeaktier lågt värderade i relation med övriga börsen. Så det går att få okej avkastning förutsatt att man investerar i rätt marknader. 

Själv har jag också valt att inte investera i golden butterfly också på grund av de anledningar du ger, avkastningen kommer att vara låg framöver. Men allt med investering är en avvägning, så det är upp till en själv att ta det man är mest trygg med. 

Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2017 (81)
Aug (4)

Taggar