Investerarfysikern
Likes
721
Antal inlägg
1229
Följare
137
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed

Blogg

Värde med F-score eller momentum?

Värdeinvestering i form av att köpa billiga aktier efter olika nyckeltal har passat bra både i kombinationen fundamental momentum (Piotroski F-score) och prismomentum (6- eller 12 månaders uppgång). Däremot kan man fråga sig vilket som passar bäst. Alpha Architect och Boolefund har valt att använda värde med fundamental momentum i form av F-score, medan O'Shaughnessy rekommenderar värde med vanlig prismomentum i "What Works On Wall Street". Båda faktorerna ger lite extra avkastning i de flesta tester mot simpelt värde. Själv har jag läst på en del om båda och ser lite varför de fungerar och varför de är bra att ha med i sin portfölj. I detta inlägg tänkte jag gå igenom lite bakgrunden till varför de fungerar och göra en case study i dessa faktorer.

 

Fundamental momentum i form av F-score innebär att man mäter det underliggande bolagets utveckling i form av 9 kriterier som fokuserar på lönsamheten i bolaget, dess soliditet och dess effektivitet (för mer detalj och ett test av detta, se Värdebyråns inlägg). Man jämför oftast hur dessa förbättras från år till år och får på det stora hela ett mått på hur trenden i företaget är. Frågorna som ställs är om marginalerna förbättras? Vinsten? Kassaflödet? Hållbara vinster? Minskar skulderna? Ökar omsättningshastigheten? Ökar balanslikviditeten? Minskar aktierna? Dessa mått är bra för att få den övergripande trenden i företaget där ett högt värde indikerar en bra trend och lågt värde en dålig trend. Bra riktmärken är att 1-3 är dåligt, 4-6 är medelmåttigt och 7-9 är bra. De flesta ligger runt 4-5 och det är ganska normalfördelat runt detta. I Värdebyråns test på aktier med P/B under 1 så gav F-score på 5 och över totalt 5 % högre avkastning än de aktier som bara hade P/B under 1.

 

Prismomentum mäter uppgången i en aktie. Det är helt enkelt den totala uppgången det senaste 6 eller 12 månaderna och det fungerar på grund av att en omtyckt aktie tenderar att fortsätta stiga och trenden håller i sig. Den är helt enkelt gillad av aktiemarknaden för tillfället. I "What works on Wall Street" så har en portfölj på 25 aktier som är billigast utifrån ett sammansatt värdemått (P/E, P/S, P/B, EV/EBITDA, P/FCF, Shr Yield) gett 18 % avkastning per år. Utformar man istället en portfölj utifrån de aktier som gått upp mest på 6 månader utifrån topp 10 % billigaste aktierna har det gett 21,2 % avkastning per år. Dessutom slår en sådan portfölj börsen 99 % av alla 3-årsperioder mot 81 % för endast värde, så klart bättre.

 

För att studera dessa två faktorer i realtid har jag sorterat fram de billigaste aktierna på Stockholmsbörsen och i USA efter sammansatt värde (Value composite) och EV/EBIT. Här är de billigaste aktierna på Stockholmsbörsen, sorterade efter enkelt värde och momentum. För varje aktie tog jag fram F-score beräknad från Börsdata (de kan skilja sig mellan olika screeners pga tillvägagångssätt) och fick fram att de flesta aktierna i portföljerna hade allmänt hög F-score, med något högre för de med momentum. Utifrån detta kan man anta att prismomentum är också ett bra sätt att få aktier med höga F-score.

 

Kollar vi däremot i USA så summeras de billigaste aktierna efter värde och momentum i denna tabell.  F-score är beräknad utifrån Yahoo Finance för år 2015. Här har däremot de aktier med lägst värdering efter enkelt värde högre F-score än de med högt momentum. Däremot, om vi kollar på både dessa portföljer och de på Stockholmsbörsen, så har nästan alla portföljer ett snitt F-score på runt 7 och avvikelsen är så pass liten att den inte är signifikant. Ett F-score för ett företag kan lätt variera 1-2 punkter, vilket skulle ändra snittet ganska lätt. Kollar vi också på svårigheten att beräkna exakta F-score och räknar dessa mellan kvartal, i detta fall Q2 2016 och Q2 2015, som görs i portföljen Value Composite + F-score, så ändras F-score också ganska markant för vissa bolag.

 

Då de flesta aktier har bra F-score i portföljerna som investerar efter EV/EBIT och Value composite så kanske inte denna faktor är lika viktig som de som investerar i billiga aktier efter P/B, där många bolag kan vara nära konkurs. Däremot kan det vara en extra koll på kvalitet, vilket kan öka avkastningen. På sidan Quant-investing har de just testat detta för 12 år i Europa och visat att först välja de 20 % billigaste aktierna efter EV/EBIT och sedan de;

 

  • Billigaste aktierna efter EV/EBIT (topp 4 %): 373 %
  • Högst F-score: 447 %
  • Högst prismomentum: 814 %

 

Detta visar att prismomentum slår F-score ganska stort och F-score ger endast lite högre avkastning än simpelt värde i fallet EV/EBIT. Det är också i linje med att vi allmänt observerar höga F-score bland de billigaste bolagen ändå. Så prismomentum slår alltså fundamental momentum i många fall.

 

Detta har varit en ögonöppnare för min egen del, då jag valde att göra om min amerikanska portfölj till en kombination av värde med F-score istället för värde och momentum, se detta inlägg. Denna portfölj har gått ner ganska mycket sedan start, se detta inlägg, troligtvis också för att jag tog för lite hänsyn till förändrade F-score (som försämrades för många under första halvåret 2016, använde F-score från 2015 när jag skapade portföljen). Se också ytterligare funderingar om värde och momentum här

Taggar (blogg): 
Anonymous's picture
Henrik Helander (ej registrerad)

Tack för inlägget. Väldigt relevant.

Anonymous's picture
Gren (ej registrerad)

Tack för inlägget. Rapporten från Vanstraceele & Du Toit var intressant läsning, såpass intressant att jag funderar på att lägga om min egen strategi. Jag tycker emellertid att det är lite oklart varför de lyfter fram kombinationen EV/EBIT och 6 månades prisförändring när egentligen den enklare P/B kombinerat med 6 månaders prisförändring gett högre avkastning enligt rapporten. Jag såg att även du fokuserat på samma kombination och undrar hur du tänker? Beror det på att den slagit marknaden några fler år än P/B vilket minskar risken för att man byter strategi i frustration?

Rent intuitivt skulle det kännas bättre att använda EV/EBIT som ligger till grund för många av mina investeringar idag. Samtidigt vore det ju smidigt att använda P/B då det skulle göra att man i stort sett kunde använda Google Finance screener för hela arbetet och slippa allt klippande/klistrande från Morningstar och Yahoo Finance.

Investerarfysikern's picture
721
1229
137
0
Investerarfysikern

P/B är svårt. Här är några länkar som ligger till grund till varför jag undviker P/B och hellre använder EV/EBIT:

http://www.quant-investing.com/blogs/general/2015/01/29/be-careful-of-th...

http://investorfieldguide.com/three-value-investors-meet-in-a-bar/

http://jimoshaughnessy.tumblr.com/post/103140701394/price-to-book-value-...

Tycker annars net-nets är ett bra sätt att få exponering mot PB-bolag.

Anonymous's picture
Gren (ej registrerad)

Toppen, tack! Upptäckte för övrigt just unclestock.com som helt eliminerar problemet med att räkna ut EV/EBIT själv. Ett tips om du missat den.

Anonymous's picture
Anonymous (ej registrerad)

Tack för alla intressanta inlägg!

Hur hanterar du utdelningar i dina kvantitativa portföljer?

G-ice's picture
8
67
2
0
G-ice

Jag har läst igenom backtesterna på quant-investing.com och som säkert många andra slagits av att det är främst Q1 som överpresterar kraftigt när en andra faktor läggs till. Q2 och Q3 ligger för de flesta andrafaktorer betydligt lägre och dessutom ofta väldigt nära varandra. 

Det jag frågar mig är hur viktig det är att skiva just den där toppen av en screen?

Eftersom antalet bolag i en screen på Stockholmsbörsens Large och Mid Cap idag inte ger mer än ca 125 bolag för EV/EBIT så blir Q1 efter att andrafaktorn adderats väldigt liten.

125/5= 25 bolag som tillhör Q1 efter första screenen. Därefter finns bara 5 bolag kvar i Q1 för exempelvis momentum.

Nu kan man ju nöja sig med att köpa endast 5 bolag så länge dessa inte tillhör samma bransch. Denna studie talar för att det faktiskt har gett högst absolutavkastning http://investorfieldguide.com/2014115how-concentrated-should-you-make-your-value-portfolio/

I dina kvantitativa portföljer skulle man kunna säga att du tar med Q1, Q2 och halva Q3 när andra faktorn läggs på (50% av 20 aktier avseende momentum). Iofs så Q1 för första faktorn något mindre men ändå.

Med tanke på hur stor skillnad det är mellan Q1 och Q2 vad gäller andrafaktor (främst momentum), hade du kunnat tänka dig att överväga 4 kvantitativa portföljer med 5 aktier i varje istället för 10? 

Den mest uppenbara nackdelen är såklart volatiliteten, men på lång sikt kanske fördelarna överväger nackdelarna om man tar hänsyn till möjligheten för större absolutavkastning? Blir portföljen större så tvingas man också köpa för större summor vilket skulle kunna ge problem i köp av mindre bolag. Dessutom kan man inte belåna till lika förmånlig ränta som ex superlånet på avanza.

 

G-ice's picture
8
67
2
0
G-ice

125 bolag efter EV/EBIT förutsatte iofs att man redan tagit bort alla med negativa värden. Blir ungefär 140 bolag annars. Fortfarande blir Q1 för andra faktorn väldigt liten; 5,6.

Investerarfysikern's picture
721
1229
137
0
Investerarfysikern

@Anonym Oftast brukar jag återinvestera dessa vid nästa balansering. I år flyttade jag över från alla portföljer som fått utdelning till den portfölj som balanserades om i maj.

@G-ice Man ska vara försiktigt med att dra allt för stora slutsatser från enstaka studier. Det viktiga är att det är en trend som kommer fram i studierna, och den kan man utnyttja. Visst är det bra med fler aktier, men oftast räcker det att sortera först Q1 och sedan välja de mest intressanta från dem (hälften osv). Optimalt är ju att investera i alla världens aktier så man får störst urval, men så länge du inte har miljoner på kontot blir det ganska dyrt. Vi fattiga investere i starten av investerarkarriären får nöja oss med att investera på svenska börsen, alternativt kanske bredda oss till de nordiska och amerikanska börserna. 

Här är ett bra inlägg om fördelarna med att inkludera flera marknader: http://www.tradevenue.se/node/19159

Anonymous's picture
Viktor D (ej registrerad)

Denna långa kommentar har inte mycket att göra med inlägget i övrigt, men väljer att posta under det senaste inlägget.

En ”kvantstrategi” som jag har velat utforska men som är mindre omskriven generellt är att endast investera i bolag där grundaren fortfarande är VD.

Jag hade en hypotes att dessa bolag bör ha betydligt högre avkastning, dels pga att VD:n sannolikt har ett stort driv som har startat upp ett bolag och börsnoterat det, och dels pga att insiderägandet sannolikt är mycket högt. VD:n har sannolikt också en stor del av sin förmögenhet i bolaget.

Jag valde att testa detta genom att dra ut en lista på alla amerikanska bolag (OTC exkluderat) med positivt P/E eller EV/EBIT. Detta för att exkludera de största förhoppningsbolagen. Totalt var det 2234 bolag. Något tidskrävande googlade jag sedan på ”företagsnamnet” + ”CEO” + ”founder” för att sålla ut bolagen där grundaren fortfarande är VD. Totalt var det 185 bolag eller ca 8%.

Jag såg sedan att dessa 185 bolag över 3 år i snitt hade ökat med 55%, jämfört med 31% för den totala populationen.

De senaste 3 månaderna (det har gått drygt 3 månader sedan jag gjorde undersökningen) har bolagen i snitt gått upp 7,25% jämfört med S&P 2,67%.

Nu blir det pga courtaget för mycket för mig att investera i alla dessa 185 bolag, utan jag funderar på hur jag ska välja ut omkring 20 st av dessa och lägga i en portfölj. Magic Formula skulle kunna vara ett alternativ.

Hur som helst, det hade varit intressant med generell input på ovanstående. Känner du till någon forskning som visar att grundarledda bolag generellt överpresterar index?

/Viktor

Investerarfysikern's picture
721
1229
137
0
Investerarfysikern

Hej Viktor!

Kul att du delar med dig. Riktigt intressant studie du delar med dig av. Förstår verkligen logiken och tror att det är något som borde fungera i längden. Googlade lite snabbt och det finns en som gjort liknande studier under en tioårsperiod där det gett ca 8 % högre avkastning än index: http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.200.6885&rep=re...

Hittade också denna artikel som verkar stödja ditt case: http://www.investingdaily.com/17246/founder-ceos-are-the-best-leaders-of...

Själv har jag inte kollat mycket på det, men har sett att det är många som skrivit i dem tankebanorna som analyserar bolag mer aktivt med detaljerad analys. Så du kan klart vara något på spåren. 

Har du kollat i Sverige? Känns lite lättare med endast 230 bolag som går med vinst etc. Borde ju verkligen fungera ihop med värdekriterer eller regler som Magic formula.

EDIT: Kollade avkastningen för bolagen som nämndes i slutet av artikeln ovan sedan dess och den har varit 92,5 % mot 37,5 % för index (exkluderat nyemissioner och utdelningar). 

Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2017 (81)
Aug (4)

Taggar