Investerarfysikern
Likes
714
Antal inlägg
1182
Följare
130
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
1 dag

Golden butterfly 1 år

Min Golden butterfly-portfölj har firat 1 år då den startades i slutet av maj. Den går att följa på Shareville här och själva portföljen och konceptet introducerades i detta inlägg. Jag har fallit just för Golden butterfly eftersom det är ett enkelt koncept där man simpelt kombinerar korta räntor, långa räntor, aktier och guld på samma sätt som i Permanenta portföljen som RikaTillsammans skrivit om och följer liknande logik. Den bygger också på alla delar så man får en väldiversiferad portfölj. I tester har portföljen gett 5,5 % per år inflationsjusterat (ca 9,5 % per år innan inflation då inflationen var ca 4 % under perioden). Maximal avkastning har varit 8 % per år och minsta 4 % per år inflationsjusterat under 10 årsperioder, vilket innebär en stadig avkastning sedan 1972.

 

Följande är utvecklingen för senaste året. Som jämförelse tog jag Swedbank Robur Access Mix som består av 50 % aktier och 50 % räntepapper. Som syns är utvecklingen mycket lik för båda men med något lägre volatilitet för Golden Butterfly. En stadig och stabil avkastning för den som vill sova lugnt om nätterna. Det är främst i nedåtgående börs jag tror denna typ av portfölj visar sina framfötter, så vi får se när en sådan kommer nästa gång.

 

Taggar (blogg): 
18 juni

Första veckan med Börslabbet

Det har varit en riktigt kul vecka med lanseringen av Börslabbet och det är extremt roligt att se det stora intresse som funnits av tjänsten. Lanseringen gick klart bättre än förväntat och det är extra kul att det verkar vara uppskattat av många. Projektet började vid årsskiftet då jag blivit kontaktad av flera läsare här på bloggen som ville ha hjälp att enkelt komma igång med kvantitativa strategier och har under våren tagit sin form. Tanken var först en enkel mailtjänst, men under tiden blev lite mer med screener, månadsbrev via mail och premiumblogg.

 

 

Tack vare det nära samarbetet med Börsdata har jag också genomgående kunnat testa alla strategier på deras databas, något som jag publicerat i "Vad fungerar på Stockholmsbörsen?". Jag hoppas att studien kommer många av läsarna till användning och det är extremt roligt att få dela den nu efter att ha få suttit inne på innehållet i någon månad. Prenumerera på Börslabbets nyhetsbrev nedan för att få tillgång till studien i PDF som är designat så att det enkelt går att skriva ut.

 

Allteftersom kommer jag också att rulla ut mer information på Börslabbets premiumblogg med djupare studier och insikter från testet som inte fick plats i själva sammanställningen. Här är några exempel:

  • Hur många aktier ska man ha i kvantitativ strategi?
  • Är F-score bra att ha med i sina strategier eller inte?
  • Shareholders yield vs direktavkastning
  • First north eller inte?

 

Framförallt har det varit riktigt kul att få den kontakt med läsarcommunityt till denna blogg. Börslabbet är en tjänst skapad för att komma igång och investera i enkla strategier, men också för att utveckla sig själv som investerare. Jag frågade Börslabbets medlemmar vad de vill se framöver och många vill se tips på hur man använder Börsdata, trendföljning, studier och backtest, tips för hur man sätter ihop sin portfölj och inkludering av nordiska aktier. Alla dessa är saker som kommer komma upp på premiumbloggen framöver, så det är bara att hålla utkik.

 

För er som undrar vad som kommer hända med denna blogg är det bara att hålla er lugna. Jag kommer fortsatt att uppdatera den, men kan hända lite mindre frekvent än innan. Fokuset på just Börslabbet är att leverera tips och råd hur man investerar kvantitativt, men jag har så många flera intressen än det. Allmänna observationer, mitt eget sparande och andra ämnen som intresserar mig kommer jag fortsätta skriva om här. Kanske jag också börjar skriva om min forskning, tankar om maskininlärning och optionsteori, vilket är ämnen jag är intresserad av men ännu inte skrivit mycket om här. Så håll utkik på nya inlägg här med!

 

 

Taggar (blogg): 
15 juni

Bitcoin-investering och bubbla

När jag startade denna blogg blev jag intresserad av Bitcoin. Detta var i början av 2014 då förra Bitcoin-bubblan skedde och Bitcoin fick stor exponering i media. Det var några kompisar som kände till Bitcoin och berättade om konceptet. Själv tyckte jag det var intressant, speciellt då jag är intresserad av både teknik och matematik. Konceptet med blockkedjan är intressant och vi har nu sett ett ökat intresse bland banker och så vidare.

 

Nu har Bitcoin återigen kommit upp i medias intresse och vi har sett en enorm uppgång i år där Bitcoin dubblats i värde senaste månaden. Nedan visas grafen sedan 2010 och vi ser en enorm uppgång på senare tid. Nu verkar det som vi har sett en topp och Bitcoin i skrivande stund kraschar priset då vi sett en nedgång på -25 % på några dagar.

 

 

 

Sedan förra bubblan under 2014 har jag behållt mina Bitcoin och insåg nu att det trots nedgången är den bästa investering jag gjort hittills. Då Bitcoin är mycket spekulativt i sin natur valde jag bara att köpa lite, vilket gjorde att jag köpte en halv Bitcoin för 1600 kr våren 2014 plus lite mining på stationära datorn hemma (uppskattningsvis 200 kr i elkostnad). Mina Bitcoin är nu värda 12 000 kr (ner från 16 000 kr i helgen), vilket innebär en avkastning på 570 %, eller 87 % per år i 3 år.

 

Bitcoin är verkligen en intressant fallstudie, då det visat sig fungera extremt bra att applicera trendföljning på det. Det visar också lite på hur man själv beter sig och resonerar när man äger en volatil tillgång. Själv var jag sugen på att köpa ytterligare en halv bitcoin till under 2015 när priset stod i 230 USD, vilket i dagsläget hade gett mer än 10 gånger pengarna. Men jag höll också på att ge upp och sälja av mina Bitcoin. Investering är verkligen svårt på kort sikt, men på längre sikt kan man få rätt. Joel Greenblatt har sagt att det oftast tar ungefär 3 år för en aktie som är undervärderad att bli fullvärderad och 3 år är en horisont som ofta återkommer i cykler för värdeinvestering och trendföljning.

 

Vad nu Bitcoin kommer att bli värderad framöver är svårt att säga, men vi kanske såg en topp nu för att priset återigen kommer gå ner till någon mer stabil platå. Detta är vad som skett senaste gångerna Bitcoin gått upp i pris och troligtvis denna gång igen. Det verkar som att Bitcoin är här för att stanna nu och vi får se vad nästa stabila prisnivå kan hamna på. Vägen dit kommer i alla fall bli volatil. 

 

Ny kvantitativ aktietjänst - Börslabbet

För den som vill komma igång att investera i väl beprövade aktiestrategier och utveckla sig själv som investerare finns den nya aktietjänsten Börslabbet. Läs mer på Börslabbets hemsida:

 

 

Taggar (blogg): 
12 juni

Börslabbet - En aktietjänst för kvantitativa strategier

Efter ett stort intresse här på bloggen av läsare som vill ha hjälp med att investera i kvantitativa strategier lanseras idag Börslabbet, en kvantitativ aktietjänst. Med Börslabbet ska man enkelt kunna komma igång och investera i aktier efter kvantitativa strategier och få inspiration och idéer hur man kan skapa sin egen strategi. Läs mer på denna översikt över Börslabbets funktioner.

 

 

Börslabbet har ett nära samarbete med Börsdata för att få tillgång till bästa möjliga data, möjligheter till backtest och fungera som bra komplement. Jag tycker att det är extra roligt att nu kunnat själv testa en massa nyckeltal på hela Börsdatas databas. Nu efter flera månaders tester får jag äntligen dela med mig av mina resultat! Jag har kunnat bekräfta flera av de idéer och strategier jag skrivit om här på bloggen på Stockholmsbörsen och med inspiration av "What works on Wall Street" skrivit en egen "Vad fungerar på Stockholmsbörsen?". Signa upp dig nedan på Börslabbets gratis nyhetsbrev för att få den i e-bok format.

 

Utifrån testerna har Börslabbet fem färdiga strategier man kan följa på Stockholmsbörsen; trendande värde, trendande utdelning, trendande kvalitet, sammansatt värde och sammansatt momentum. Alla fick i mina tester runt 20-23 % avkastning per år under åren 2001-2016, se figur nedan. Flera av strategierna har jag skrivit mycket om här på bloggen innan, medan trendande utdelning och kvalitet är utifrån inspiration av andra bloggare och investerare. På så sätt ska det finnas bra strategier för alla möjliga olika användare att enkelt följa med Börslabbet.

 

Backtest av Börslabbets strategier 2001-2016

 

Utöver färdiga screens varje månad finns det flera extra funktioner på sidan. Detta är också något som kommer utvecklas mer framöver. Börslabbet är skapad för er som vill både komma igång att investera kvantitativt men också för erfarna investerare som vill utvecklas, så kom gärna med förslag och idéer på mer vi kan lägga till på Börslabbet. I dagsläget får medlemmar varje månad ett månadsbrev med de senaste aktierna och en marknadskommentar utöver de tjänster som finns på Börslabbets hemsida. På premium-bloggen kommer nya studier på Börsdatas databas och tips och idéer komma upp.

 

Då Börslabbet är lanserat i nära samarbete med Börsdata erbjuds också ett extra förmånligt pris till Börsdatas medlemmar. Se alla medlemskap och priserna här.

 

Jag hoppas att denna aktietjänst fyller något av det tomrum som funnits där ute för kvantitativa investerare och att det kommer många till hjälp. Min förhoppning är att få fler att investera efter väl beprövade metoder och utveckla sig själva som investerare. Gå gärna och kolla in Börslabbet redan idag!

 

 

Taggar (blogg): 
10 juni

Tankar om guld och guldbolag

Guld och guldbolag är ett återkommande ämne här på bloggen, mycket för att det varit ett intressant ämne nu senaste åren med det trendskifte som skedde efter en långvarig björnmarknad. Jag har skrivit lite om det i och med min mean reversion strategi och sålde nu för ett tag sen ETF:erna GDX och GDXJ. Jag tänkte återkomma lite till mina tankar om guld och guldbolag i detta inlägg.

 

För det första, guld har varit en bra bra komponent i en portfölj och i både permanenta portföljen och Golden Butterfly har den visat sig ge bättre riskjusterad avkastning än att endast ha aktier och räntor. Den stora anledningen till detta är att guld presterar bra under cykler då aktier och obligationer presterar dåligt, se grafen nedan som är tagen ur denna långa genomgång av guld i dagsläget. Som syns ger både aktier och obligationer hög avkastning när inflationen sjunker, som den gjort senaste 5 åren, medan det motsatta sker vid ökad inflation och där ädelmetaller och råvaror ger bra avkastning. Om nu inflationen kommer stiga framöver är det därför bra att ha guld i portföljen. Jag kan också rekommendera denna genomgång om varför stora hedgefondförvaltare köper guld till sin portfölj, det finns många anledningar.

 

 

En annan intressant graf från samma rapport är den nedan. Den visar att reella tillgångar (i USA) är historiskt lågt värderade mot finansiella tillgångar. Därmed dras slutsatsen att på några års sikt så kommer guld utklassa finansiella tillgångar och ge bättre avkastning. Guld ses i många fall som en slags säkerhet i portföljen för just kriser och nedgångar generellt på börsen, vilket kan komma att ske framöver med en länge förväntad lågkonjunktur. 

 

När man intresserar sig för guld så kommer guldbolag upp som en naturlig variant av en guldinvestering. Men jag har insett på senare tid att sektorn är spridd när det gäller värderingar och det krävs att man läser på en hel del för att förstå branschen och de individuella bolagen. Dessutom korrelerar inte guldbolag riktigt med guld på samma sätt, och har en tendens att korrelera mer med aktier. När jag utvärderade olika portföljallokeringar kom jag fram till att guldbolag inte var ett bra komplement till guld, vilket jag nu fick bekräftat efter min senare investering. 

 

Om vi jämför avkastningen de senaste tio åren i guldbolag med en motsvarande i guld fås grafen nedan (guldbolag ETF GDX genom guld ETF GLD) och följande avkastning:

 

Avkastning senaste tio åren: Guld + 84 %, guldbolag -38 % (inkl. utdelningar)

Avkastning sedan toppen 2011: Guld -32 %, guldbolag - 60 % (inkl. utdelningar)

 

Oavsett ger det stor skillnad i förmån till att ha ägt guld istället för guldbolag de senaste tio åren. Dessutom är volatiliteten avsevärt lägre i guld än guldbolag. Under förra halvåret föll guld med -17 %, medan guldbolag (GDX) föll med -40 %. 

 

 

Trots den låga prestationen de senaste tio åren för guldbolagen så kanske det inte ger en rättvis bild då de genomgått en av de största björnmarknaderna någonsin. Nedan visas olika tjurmarknader sedan 1942 och som visar att det kan ge en bra avkastning framöver för guldaktier. Trots det kommer de att påverkas av övriga aktiemarknaden om vi ser en björnmarknad framöver. 

 

 

Vi har också sett momentum vända i guld och den har både brutit sin långvariga nedåtgående trend samt glidande 200-dagars medelvärde. På ett års sikt är guld fortfarande ner, men om vi kollar i år har guldet utvecklat sig lika bra som börsen. Det är som sagt ett bra komplement till både aktier och räntor, speciellt vid detta läge då räntorna är rekordlåga och börsen dyr. Rent guld kan också vara att föredra av denna anledning, då guldbolag är mer volatila och korrelerar med aktiedelen i portföljen i övrigt. Men kan ärligt säga att jag är dåligt insatt i guldaktier och insett att de är ganska komplexa, varpå jag sålde dem tidigare (utöver att mean reversion-caset är utspelat). Jämförde också ETF:erna IAU och GLD för guldposition och hittade denna genomgång som tyckte att IAU var att föredra för småsparare på grund av mindre positioner och lägre avgift.

 

Jag har nu tagit en liten position i IAU i form av inflationshedge och av liknande anledningar som nämns i denna genomgång om varför stora hedgefondförvaltare köper guld till sin portfölj. Jag har många gånger varit till och från just med att ha guld i portföljen, då det är en tillgång som inte ger mycket större avkastning på sikt, men i det klimat med rekordlåga räntor och rekorddyr börs tycker jag att det kan kännas vettigt med 5-10 % allokering till guld ändå. Guld har i de flesta allokeringar jag sett fungerat som ett riktigt bra komplement och kan komma att göra så framöver likaså.

 

För den som vill läsa mer om guld och guldaktier är CS Investing är en intressant sida. Han som bloggar där är en gammal student av Joel Greenblatt och riktigt dedikerad värdeinvesterare. Letar man runt på sidan finns det en massa bra material att komma åt. Förutom att skriva mycket om värdeinvesteringar har han skrivit mycket om just guld och guldaktier. Här är några länkar till hans inlägg om guld:

http://csinvesting.org/2016/12/22/poster-board-on-sentiment-a-contrarian...

http://csinvesting.org/2016/12/20/overconfidence/

http://csinvesting.org/2016/12/16/the-capital-cycle-junior-mining/

http://csinvesting.org/2016/12/03/where-to-search/

http://csinvesting.org/2016/11/17/when-no-one-wants-em-search-strategy/

http://csinvesting.org/2016/10/19/gold-is-the-worst-investment-in-history/

http://csinvesting.org/2016/10/18/seek-out-the-opposing-view-passive-inv...

http://csinvesting.org/2016/10/03/gold/

http://csinvesting.org/2016/09/02/the-mining-clock/

http://csinvesting.org/2016/08/30/perspective-on-the-gold-miners-managem...

Taggar (blogg): 
8 juni

Bostadspriser - prismodell sedan 1975

I några inlägg här på bloggen har jag undersökt hur bostäder prissätts och hur man kan beräkna avkastningen på dessa. Jag kom fram till en bra modell som visar på hur bostadspriserna utvecklats och det stämde bra med utvecklingen de senaste tio åren, se detta inlägg. Utvecklingen av bostadspriser är helt enkelt styrd av utvecklingen i hyror och utvecklingen i direktavkastning.

 

För att kolla detta på längre sikt så valde jag att gå till SCB:s statistik för fastighetspriser för småhus och utvecklingen av hyror. Förvånande fick jag fram att utvecklingen av båda dessa var mycket lik varandra (förvånande eftersom bostadspriserna i stort sett har följt inflationen under 1875-2000).

 

Källa SCB:

Hyror har ökat från 160 till 1710 (10,7 gånger) under 1975-2016

Småhuspriser har ökat från 59 till 711 (12 gånger) under 1975-2016

 

Så småhuspriserna är endast 12 % dyrare i dagsläget i jämförelse med hyrorna.

 

Men om vi delar upp perioden i två så återfås en annan bild. Under perioden till 1996 var utvecklingen följande:

Hyror ökat från 160 till 1100 (6,9 gånger) under 1975-1996

Småhuspriser ökat från 59 till 184 (3,1 gånger) under 1975-1996

 

Alltså var det riktigt billigt med bostäder på 90-talet med bostadspriser till under 50 % av 1975 års nivå i jämförelse med hyran. Alltså närmare dubbla direktavkastningen, vilket troligtvis var en konsekvens av den höga räntan och kris som rådde.

 

Sedan 1996 har utvecklingen varit den motsatta:

Hyra ökat från 1100 till 1700 under 1996-2016 (55 %)

Småhuspriser ökat från 184 till 711 under 1996-2016 (286 %)

 

Därmed har det skett en återgång till 1975-års nivåer. Det man kan sig fråga i dagens läge är om detta kan motivera fortsatt höga bostadspriser och till och med högre? Kollar vi in The Economist House Price index har de utveckling mot stämmer utvecklingen ganska bra överens, där priserna mot hyran gick ner från 1980 till 1995 för att sedan gå upp och förbi 1980-års nivå.

 

Källa: The Economist house-price index

 

När jag skrev detta inlägg drog jag mig till minnes studie på långsiktig avkastning på kapital ur Pikettys bok "Kapitalet i det 21:a århundradet". Där visas en långsiktig avkastning på kapital under åren 1770-2010 i Storbritannien. "Pure rate of return to capital" är den avkastning som sker i form av utdelningar, räntor och hyror minus kostnaden för förvaltning (inkluderar inte förändring av priser). Som syns nedan var den låg under 1970-1990 ur historisk synvinkel och låg också under 2010. Utifrån den kan man anta att det kommer ligga på 4-5 % framöver, något över dagens och 1980:s nivå. (Som syns i grafen ovan har Sveriges och Storbritanniens huspriser utvecklats ganska lika).

 

 

 

Det är intressant att se hur prisutvecklingen är om man zoomar ut på detta sätt och det visar att det var allmänt ett bra fyndläge för bostäder under 90-talet. Det är också fascinerande hur lång tid dessa cykler tar för bostäder, där de är långt mycket längre en börscyklerna. Vi får se om direktavkastningen kommer pressas ytterligare framöver med låga räntor eller om vi ser en vändning till medlet ovan. Det visar i alla fall att hyresavkastningen i dagsläget endast är en bit lägre än 70-talets och dagens priser kan motiveras i och med ökningarna av hyrorna senaste 40 åren.

Taggar (blogg): 
5 juni

Dålig period för trendföljning

Jag har under senare tid fått frågor om den dåliga prestationen för trendföljande strategier på sista tiden, så tänkte att det kan vara lägligt att gå igenom detta här på bloggen. Som sagt, senaste åren varit dålig period för trendföljning där många strategier har underpresterat index med 10-15 %. Det har gjort att många börjar tveka på strategierna. Men detta är inget ovanligt och som vanligt med aktiva strategier är det inget som alltid fungerar.

 

Om vi ser först till GMOM, som är den breda trendföljande ETF som Cambria (Meb Faber) har och jag har som trendföljande komponent i portföljen.

 

Prestation GMOM 2015-01-01 tills idag:

Inköp 25,42

Nu 24,93

Utdelning 0,85

Totalt 1,4 % avkastning

 

Jämförelse GAA:

Inköp 24,73

Nu 26,01

Utdelning 1,24

Totalt 10,2 % avkastning

 

I jämförelse med den långa varianten (GAA) så har GMOM underpresterat med 10 %. (Notera att USD/SEK har utvecklats + 10 % under samma period, så avkastning i SEK är högre.) Nedan visas utvecklingen för motsvarande strategi hos Extradash (topp 5 alt cash) sedan år 2000 och vi ser att vi varit inne i en av de sämsta perioderna sedan dess. Denna period är ganska lik den 2011-2012 då vi såg nedgångar på många marknader i och med eurokrisen.

 

Meb Faber har också skrivit om varför man bör kombinera trendföljning och en buy-and-hold strategi i sitt arbete Treenighetsportföljen. Bilden nedan är tagen från just denna sammanställning och visar att trendföljning och buy-and-hold varierar att utklassa varandra mellan perioder (det är trend minus buy-and-hold som visas i grafen). Som syns är 10 % underprestation på två och ett halvt år inget ovanligt (kom ihåg det är ackumulerat i grafen nedan).

 

 

En annan trendföljande strategi jag följer och skrivit om här på bloggen är Dual momentum. Om vi kollar avkastningen är den följande:

 

SPP Globalfond 27,5 %

SIX Return Index 35 %

Dual Momentum Sverige/Global 17 %

Global Equity Momentum 18,5 %

 

I snitt är det 13 % underprestation.

 

Nedan visas utvecklingen för några varianter av strategierna som jag uppdaterade i mitt inlägg i februari om strategier för PPM och tjänstepensionen.

 

 

Jag valde att på samma sätt göra en rullande 12-månaders avkastningsgraf med Dual momentum minus ett likaviktat index av Sverige och Global. Nedan visas resultatet. Som syns är det främst i slutet av en bull market (1998, 2006 och idag) och i en vändning av en bear market (2003, 2010, 2012) som Dual momentum underpresterar. Vi ser att det är 9:e gången dual momentum underpresterar index på 20 år, så inget ovanligt.

 

 

Som syns i graferna ovan går trendföljning och buy-and-hold i cykler. Vi är just inne i en cykel där det går dåligt för trendföljning, men det innebär att framöver så finns det stor sannolikhet att trendföljning kan överprestera. Den stora anledningen till trendföljning är att skydda nedsidan och inte riskera kapitalet. Vi har inte sett en större björnmarknad på ett tag vilket gjort att trendföljning inte fått visa framfötterna ordentligt. Vi får se vad som händer när en sån kommer.

Taggar (blogg): 
4 juni

Inköp i net-nets portföljen

I och med uppdateringen av den globala kvantitativa portföljen så uppdateras också min net-net portfölj som ändå skulle balanseras om i juni. Totalt byts 6 av 10 bolag ut i portföljen. Utveckling under perioden 29:e juni tills ombalanseringen den 16:e maj var +43,4 % mot SPP Aktiefond USA + 23,8 %, så klart bättre avkastning än index.

Utifrån de aktier som analyserades under förra året är att net-nets med bra rabatt och hög F-score var de som gick bäst (se nedan). Urvalet av aktier är gjorda från Quant-investing.com. Bolag som undvikits är exploateringsföretag, investeringsföretag och forskningsbolag, som alla har stor kassa men inte ska anses vara net-nets då syftet för dessa bolag är att bränna kassa. Följande blev aktierna:

 

1 Sears Hometown (behåll)

NCAV 213 MUSD, Marknadsvärde 77 MUSD (36 %). F-score 4.

2 Asia Pacific Wire & Cable Corporation (köp)

NCAV 87 MUSD, Marknadsvärde 41 MUSD (47 %). F-score 9.

EDIT: Rabatt är lägre om "non-controlling interest" del av eget kapital dras av.

3 GigaMedia (köp)

NCAV 58 MUSD, Marknadsvärde 32 MUSD (55 %) F-score 4.

4 Energold Drilling Corp (köp)

NCAV 40 MUSD, Marknadsvärde 24 MUSD (60 %) F-score 4.

5 Emerson Radio (behåll)

NCAV 56,5 MUSD. Marknadsvärde 34,1 MUSD (60 %) F-score 7.

6 Bebe Stories (köp)

NCAV 50.6 MUSD. Marknadsvärde 40 MUSD (79 %) F-score 4.

7 Imperial Ginseng Producs (köp)

NCAV 8 MUSD. Marknadsvärde 5,5 MCAD (69 %) F-score 5.

8 Deswell Industries (behåll)

NCAV 40 MUSD. Marknadsvärde 30,3 MUSD (75 %) F-score 6.

9 Richardsons Electronics (behåll)

NCAV 102.5 MUSD. Marknadsvärde 78.4 MUSD (76 %) F-score 5.

10 Allied Healthcare Products (köp)

NCAV 9.4 MUSD, Marknadsvärde 7,92 MUSD (84 %) F-score 5.

 

Fyra av innehaven hade jag i den tidigare portföljen medan 6 nya köps in. De som såldes gav en avkastning på 53 % där det mesta kommer på grund av Bri-Chem som gick upp med 260 %.

Om vi kollar avkastning för enskilda aktier av de jag köpte och gick igenom förra året (förra årets värdering och F-score):

Köpta:

AG&E Holdings -50 %                       (70 % av NCAV, F-score 6, avnoterades)

Bri-Chem 260 %                               (31 % av NCAV, F-score 6)

Deswell Industries 19 %                  (60 % av NCAV, F-score 6)

G Willi Food 62 %                             (55 % av NCAV, F-score 5)

Sears Hometown -50 %                   (55 % av NCAV, F-score 5)

Emerson Radio 95 %                        (30 % av NCAV, F-score 7)

Addvantage Technologies 6 %        (69 % av NCAV, F-score 7)

McCoy Global 9 %                             (70 % av NCAV, F-score 4)

Taitron Technologies 32 %              (54 % av NCAV, F-score 7)

 

Bolag med 60 % och över i NCAV gav 1 % i avkastning.

Bolag under 60 % gav 66 % i avkastning

 

Uppföljning ej köpta:

Beazer Homes, 95 %                         (41 % av NCAV, F-score 6)

Rubicon Technologies, 10 %            (42 % av NCAV, F-score 2)

Allied Healthcare Products, 53 %   (44 % av NCAV, F-score 3)

Giga Media, 10 %                              (47 % av NCAV, F-score 5)

Support.com, 1 %                             (70 % av NCAV, F-score 3)

Echelon corporation, 35 %              (80 % av NCAV, F-score 4)

TSR, 30 %                                          (90 % av NCAV, F-score 7)

Transworld Entertainment, -50 % (90 % av NCAV, F-score 3)

CDI Corp, 10 %                                 (95 % av NCAV, F-score 8)

 

Bolag över 60 % i NCAV gav 5,2 % i avkastning

Bolag under 60 % i NCAV gav 42 % i avkastning.

 

Det är klart mest lönsamt att köpa de allra billigaste aktierna med okej F-score och hade de dyraste i min portfölj istället byts ut mot de billigaste som jag inte köpte av olika anledningar hade bättre avkastning fåtts. Det är också vad de flesta tester visat, att de allra billigaste net-netsen ger bäst avkastning. Framöver kommer därmed de billigaste bolagen köpas in, men det fanns inte så många för tillfället. Det kan också bero på screenern då Quant-investing inte hade lika många net-nets som Screener.co.

Något jag också inte tog hänsyn till var leasing och nya IFRS regler. Se mer i detta inlägg av Cigarrfimpar. Det är ett lite mer komplext som jag inte satt in mig i, så refererar till Cigarrfimpars inlägg. Men de nya IFRS reglerna kommer ändå att påverka alla nyckeltal i screenern när de införs, så det är upp till en själv om man vill "front run" eller inte.

Taggar (blogg): 
30 maj

Bostadspriser - prismodell och framtida scenarion

Att beräkna avkastningen på en bostadsinvestering är något som känns ganska trivialt men ändå kan vara ganska svårt att beräkna då det inkluderar många uppskattningar. Min allmänna uppfattning är att nästan alla som investerar i sin bostad inte har någon genomtänkt kalkyl på olika utfall av vad avkastningen kan komma att bli. Efter av att sätta mig in i djupet i hur man ska beräkna en bostadsinvestering tycker jag att det finns en bra och enkel modell som beskriver avkastningen för en bostad. Tänkte i detta inlägg gå igenom denna modell och framtida scenarion utifrån den.

 

Prisutvecklingen är helt enkelt styrd av direktavkastningen/hyresavkastningen och utvecklingen av hyran. Bostadspriserna har lite mer än dubblats de senaste 10 åren, reglerade hyror ökat ca 30 % samma period (ca 2,5 % per år) medan hyran i nybyggnationer har ökat 40 % (från 1250 kr kvm till 1750 kr kvm för 2:a). I och med presumtionshyrorna reflekterar hyror i nyproduktion ganska bra marknadshyror (här i Uppsala ligger hyrorna på nyproduktion och andrahandshyrorna på bostadsrätter i samma nivå). På grund av det använder jag hyran i nyproduktion som måttstock.

 

Direktavkastningen på bostaden är den hyra man kan få ut av bostaden. I flera av mina beräkningar av direktavkastning på en bostad har jag hamnat på en direktavkastning på 3 %. Denna nivå har minskat de senaste tio åren på grund av avskaffad fastighetsskatt och lägre räntor. Då också hyran ökat kommer det ge en multiplikator effekt. En minskning av direktavkastning från 4,5 % till 3 % ger en 50 % ökning av priset vid konstant hyra (100/0,03 = 150/0,045). Men om en ökad hyra på 40 % ska tas ut blir det multiplicerat med denna ökning för att få ut den nya hyran (140/0,03 = 1,4*150/0,045 = 210/0,045).

 

Om vi summerar:

- Hyreshöjning 40 %

- Minskad direktavkastning 50 %

Totalt prisökning 110 % (likt den faktiska utvecklingen i bostadspriser)

 

En klart enkel modell som förklarar prisutvecklingen i bostadspriser senaste tio åren. Den är klart lik den enkla modell som man kan använda för att förklara utvecklingen i aktiepriser, vilket helt enkelt är direktavkastning plus vinsttillväxt.

 

Utifrån denna modell har jag beräknat några framtida scenarion:

 

Positivt scenario:

- Hyrorna ökar med 4 % per år pga bostadsbrist och avregleringar. Resulterar i 50 % värdeökning (hyresökning) på tio år.

- Låga bolåneräntor på 2 % per år kommande tio år. Direktavkastning minskar från 3 % till 2 %. 50 % värdeökning.

Totalt 125 % värdeökning eller 8,5 % per år

 

Neutralt scenario:

- Hyrorna ökar med 3 % per år. 35 % värdeökning.

- Direktavkastning är densamma, 3 %. 0 % värdeökning.

Totalt 35 % värdeökning eller 3 % per år.

 

Negativt scenario:

- Hyrorna ökar med 2 % per år på grund av lågkonjunktur och överproduktion. 20 % värdeökning.

- Direktavkastning ökar från 3 % till 5 %. -40 % värdeminskning

Totalt -28 % värdeminskning eller - 3 % per år

 

Så i det positiva scenariot mer än dubblas bostadspriserna kommande tio år, medan i det negativa minskar de med -28 % kommande tio år. Som med investeringar i allmänhet handlar det om sannolikheter om vad eventuella scenarior blir. Om vi antar att alla tre scenarior ovan har samma sannolikhet blir den förväntade avkastningen 35 %, i likhet med det neutrala scenariot. 

 

Om man köper en bostad med 80 % belåning blir avkastningen totalt 75 % på eget kapital, eller 5,7 % per år. Men skillnaden är enorm, i det positiva utfallet blir avkastningen 625 % på eget kapital eller 20 % per år, i det negativa - 140 % eller -9,1 % per år. Vi antar också i detta räkneexempel att de 3 % i direktavkastning som bostaden ger i jämförelse med en hyresrätt precis täcker lån efter ränteavdrag och slitage (t.ex. 80 % belåning med 3,5 % ränta innan ränteavdrag och 1 % slitage = 0,8*0,7*3,5 % + 1 % = 3 %).

 

Vi ser tydligt från ovanstående kalkyl att det har ju varit en extremt bra affär att köpa bostad senaste tio åren, men att det kan bli en något sämre framöver. Utifrån de olika scenariona ovan kan utfallet bli mellan - 9 % till + 20 % per år kommande tio år. Det är som en kommenterade på mitt tidigare inlägg om fastighetsinvesteringar; det är mycket beroende på framtida ränteläget om vad som blir utfallet och det är i ett kaotiskt läge på marknaden man kan göra de bästa fynden (till skillnad från dagens). 

 

EDIT: Samma observanta läsare som kommenterade på tidigare inlägg var också observant att notera att det är förändring i direktavkastning gånger förändring av hyra som omvärderar bostadspriset, inte adderat som var i första upplagan av detta inlägg (alltså 40 % * 50 % inte 40 % + 50 %). Inlägget är nu justerat för det.

Taggar (blogg): 
27 maj

Inköp Global trendande värde-portfölj

För några veckor sedan valde jag att skapa en global kvantitativ strategi istället för min amerikanska kvantitativa strategi och internationella ETF:er. Detta då courtaget nu blivit så pass mycket billigare på internationella marknader. Nu har jag gjort inköpen till portföljen som vanligt redovisas i mitt Google docs

 

Inköpen skedde i topp 1 % av Nordamerika och Europa efter value composite och sedan sorterat på 6 månaders momentum via Quant-investing.com. Totalt blev det 10 aktier. Minsta storlek på bolag 50 MUSD och minsta dagliga omsättning var på 125 000 USD för att hitta likvida bolag. Nivån på omsättning var den som var default i screenern och i efterhand kan den ha satts till lägre, men då Avanza inte har alla aktier så skiljde inte det i de aktier man kunde köpa. Med de nuvarande reglerna var det två aktier som inte kunde köpas via Avanza då de var för små. 

 

Följande aktier köptes:

 

Martintrea

Kanada. Tillverkar bildelar. Värderas till P/E 9. Marknadsvärde 965 MCAD (684 MUSD).

 

Navios Maritime Acquisition

USA. Verksam inom shipping. Värderas till P/E 4,25. Marknadsvärde 254 MUSD.

 

Peugeot

Frankrike. Tillverkar bilar. Värderas till P/E 9,5. Marknadsvärde 16 420 MEUR (18 161 MUSD).

 

Office Depot

USA. Säljer kontorsmaterial. Värderas till P/E 5,4. Marknadsvärde 2 853 MUSD.

 

Greenbrier

USA. Säljer tågset. Värderas till P/E 10,5. Marknadsvärde 1 220 MUSD.

 

Lufthansa

Tyskland. Flygbolag. Värderas till P/E 4,5. Marknadsvärde 7 820 MEUR (8 445 MUSD).

 

Assicurazioni Generali

Italien. Ett av världens största försäkringsbolag. Värderas till P/E 11,5. Marknadsvärde 23 940 MEUR (26 171 MUSD).

 

Finnair

Finland. Flygbolag. Värderas till P/E 8,5. Marknadsvärde 665 MEUR (720 MUSD).

 

PARKEN Sport & Entertainment

Danmark. Driver fotbollsarena och andra nöjescenter. Värderas till P/E 12,9. Marknadsvärde 870 MDKK (126 MUSD).

 

Saras

Italien. Raffinaderi. Värderas till P/E 9,6. Marknadsvärde 1 940 MEUR (2 070 MUSD).

 

Värdering i snitt blev: P/E 7,75, P/CF 3,54, P/B 1,07, P/S 0,35, direktavkastning 5 % och F-score 6,5. Uppgång senaste 6 månaderna har varit på 36 %. Totalt blev fördelningen 3 aktier i USA, 1 i Kanada, 6 st i Europa.

 

Fick också en kommentar från en läsare om kritik mot italiensk bokföring i och med mitt förra inlägg. Jag valde gå lite djupare in i frågan och analysera om det är anledning nog för att exkludera italienska bolag. Kollade igenom litteraturen och det var ingen som nämnde något om att bokföringsbedrägari är större i vissa länder. 

 

Ta t.ex. Saras. De följer IFRS, hamnar under italienska och Europeiska regelverk, liksom svenska börsbolag. Revisor Ernst & Young. Kan läsa igenom Saras 200-sidiga rapport men vid snabb överblick håller den amerikansk och svensk standard. Tips till de som är osäkra är att läsa igenom revisionsberättelsen. Handlas också på reglerade marknader. Man kan också testa med M-score, men inget av bolagen jag köpt visar på varningssignaler. Frågade också italiensk kollega som både känner väl till Assicurazioni Generali och Saras (han har vänner som arbetar på Saras) och enligt honom kan man lita på deras siffror (kan tillägas att han arbetat på bank innan sin forskartjänst i fysik och själv handlat med italienska aktier).

 

Försäljning skedde i Value composite + F-score i USA. Utvecklingen var sedan köp (2016-08-08) var + 16 %. I jämförelse har DJ USA gått +10 %, men i SEK är det högre på grund av dyrare dollar. Indexfonden SPP Aktiefond USA är upp +15 % under samma period, så i stort sett samma avkastning men mer volatilitet.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (66)
Jun (9)

Taggar