Investerarfysikern
Likes
721
Antal inlägg
1230
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
16 april

Slagit 97 % av alla fonder senaste 3 åren

Det har gått nu strax över tre år sedan jag startade mitt sparande seriöst. Mitt mål var att spara successivt och låta kapitalet växa och ju mer intresserad jag blev så vad målet att göra det på så bra sätt som möjligt. Efter att ha läst på en hel del om hur man investerar på beprövade sätt valde jag successivt byta ut mina indexfonder till egenutvecklade strategier. Nu efter lite mer än tre år så tyckte jag att det kan vara lämpligt att jämföra mot fonder hur sparandet utvecklat sig och om det varit ett bra alternativ att under tiden gå från att investera i fonder till att investera själv.

 

Under halva denna period så var det mesta investerat i indexfonder och under andra halvan mest i mina egenutvecklade aktiestrategier, och diverse aktiva ETF:er. Jag valde att jämföra utvecklingen med Avanzas allas aktiefonder. Utfallet har varit följande:

 

Slagit 92 av 94 Sverigefonder

Slagit 687 av 705 aktiefonder

 

Det har alltså inneburit att min portfölj slagit totalt 97,5 % av alla fonder, trots att halva tiden legat i indexfonder vilket är något av ett handikapp. Utvecklingen visas nedan:

 

 

Om vi bara kollar de aktiva och kvantitativa portföljerna sedan starten i början av februari 2015 så har dessa slagit alla fonder som finns hos Avanza. Därmed har det varit bättre att göra jobbet själv än att ge investerat i en fond.

 

 

Om vi kollar endast de svenska kvantitativa portföljerna så har de slagit alla Sverigefonder förutom 2 sedan start. De blev slagna av C WorldWide Sweden Small Cap och Humle Småbolagsfond som utvecklats riktigt bra senaste två åren. Trots det hade det varit otroligt svårt att välja dessa två fonder i förhand och förhoppningsvis kommer de kvantitativa portföljerna slå dessa på sikt.

 

 

Jag tycker det är ändå imponerande vilken kraft det ligger i att läsa på och investera efter beprövade metoder som privatsparare jämfört med att investera i fonder. Gör man sin hemläxa så kan man verkligen lyckas få en bra avkastning, med egentligen inte så mycket arbete. Nu ligger det mesta av mitt sparande i passivt förvaltade aktiva strategier, vilket innebär att de endast tar någon timme per månad att underhålla och man kan göra mer nyttiga saker med sin tid. Vill också tacka Gottodix för inspirationen till detta inlägg genom följande tweet: https://twitter.com/Gottodix/status/851130247009509377/photo/1

Taggar (blogg): 
14 april

Avskaffade ränteavdrag och bostadsutgift

Många bevakare av svensk ekonomi är positiva till ett avskaffande av ränteavdrag, dels för att minska risken för att bostadspriserna sticker iväg för långt och dels för att avdraget kommer bli högt framöver när räntorna ökar. Med en bolåneskuld på 2850 miljarder i dagsläget så kommer avdraget bli 43 miljarder kronor, motsvarande rättsväsendet eller försvaret. När jag beräknade vad kostnaden är för ett boende insåg jag att den kommer påverkas ganska rejält av ett avskaffat ränteavdrag. Därför tänkte jag att det skulle vara intressant att se vad bostadskostnaden blir i detta fall.

 

Ta det hypotetiska scenariot med att vi avskaffar ränteavdragen. Vi jämför ett boende med 80 % belåning och en långsiktig ränta på 5 % (i linje med uppskattningar på långsiktig ränta på bolån). Med ränteavdrag får vi en ränta då på 3,5 %.

 

Kollar vi Mäklarstatistik för villa och bostadsrätt i Riket och Stockholm lånekostnaden följande för olika boenden med kostnad per månad i de två kolumnerna, där vi inkluderat en driftkostnad på 4000 kr per månad och amortering på 2 %:

 

 

Som vi ser ökar utgifterna per månad markant med ett avskaffat ränteavdrag, något de redan gjort med amorteringskravet. Även om vi inte skulle få ett avskaffande av ränteavdraget kommer utgifterna öka markant jämfört med den situation som rått. Nedan visas läget med ränteavdrag, men utan amorteringskrav och 2 % ränta (situationen för innan amorteringskravet) och med amorteringskrav och 5 % ränta (hypotetisk situation om 10 år):

 

 

Vi ser att utgiften per månad mer än dubblas om räntorna återgår till 5 % och amorteringskravet är kvar. Det är klart stor skillnad mot det läget som varit till för något år sedan. Stockholm kommer bli mest drabbat där utgiften i så fall skulle öka med 150 %. Om också ränteavdragen avskaffas skulle utgiften öka med nästan det tredubbla, något som kan vara ohållbart då medellönen i staden endast är 30 500 kr per månad (2014). Detta skulle i så fall sätta ett ordentligt tryck nedåt på priserna, motsatt det vi sett hittills.

 

Det verkar ännu inte riktigt som att ett avskaffat ränteavdrag är på agendan, men det skulle påverka klart utgiften för boendet och dämpa belåningen, något som skulle vara önskvärt då en hög privat belåning är en stor risk för samhället. Det skulle också vara något gynnsamt för icke-ägare och framtida ägare, alltså dagens unga, då det skulle göra boendet billigare och lättare att köpa. Däremot skulle det bli klart dyrare för de som köper en bostad och vid fallande priser skulle många tyvärr hamna i knipa.

 

Även om det inte sker ett avskaffande av ränteavdrag så kommer bostadsutgifterna öka markant vid ökande räntor, något som troligtvis kommer ha en dämpande effekt på priserna. Vad räntan kommer att bli framöver är det få som vet, de flesta ekonomer och aktörer är ganska osäkra om vad det kan bli och det är verkligen ingen som kan veta säkert.

Taggar (blogg): 
12 april

Inköpschefsindex och konjunkturcyklen

På senare tid har jag gått över till att lyssna på allt fler podcast. Det finns några riktigt bra amerikanska podcast där Invest Like The Best, Meb Fabers Podcast och The Investors Podcast är mina favoriter. En som nyligen intervjuades i både Meb Fabers Podcast och The Investors Podcast är Raoul Pal. Han driver också en intressant tjänst som heter RealVision TV och har också lanserat en ny podcast nyligen, som jag tyvärr inte hunnit lyssna på men har fått rekommenderad. För den som är intresserad av ekonomi verkar det vara helt klart en intressant podcast.

 

Det intressanta med just Raoul Pal är att han har utvecklat en uppfattning av ekonomin som stämmer överens med den uppfattning jag fått via andra källor, nämligen att konjunkturcykeln styr tillgångspriser. Han har en riktigt bra 40 minuters-klipp som man kan se här. Konceptet han lägger fram är att om man utgår från ISM:s inköpschefsindex så kan man i stort sett se hur utvecklingen sker i ekonomin och se trenderna i hur tillgångspriser sker. Nedan är inköpschefsindex sedan 40-talet i USA och det som visas i klippet är att den årliga förändringen i tillgångspriser och långa räntor följer inköpschefsindex med bra korrelation. Så alltså är inköpschefsindex ett bra verktyg att använda för att avgöra utvecklingen på börsen.

 

 

Detta är också något som tagits upp flera gånger på bloggen Investingforaliving.us, som har ett nystartat projekt att ta fram ett antal parametrar för att se var vi är i ekonomin och om vi går in i lågkonjunktur. Paul på Investingforaliving har skrivit en del om att kombinera trenden i arbetslöshet med trenden på börsen som ett bra ramverk för att tajma börsen. Idéen kommer ursprungligen från den extensiva bloggen Philosophicaleconomics.com som också är en stor följeslagare till trendföljning. Jag kan säga att en stor anledning till att jag investerar i just trendföljning och tror att det kommer att fungera framöver är just på grund av att vi har konjunkturcykler och att tillgångspriserna trendar med dessa cykler.

 

I Sverige har det också funnits ett antal studier på just konjunkturbarometern som visat liknande trend. Där har det varit bra att gå ur börsen vid topp på barometerindikatorn och gå in igen vid en botten. Nedan visas den sedan 1995.

 

 

Tor Borg la nyligen upp följande tweet på Inköpschefsindex för Sverige vilken är mycket lik barometerindikatorn ovan:

 

 

Genom att utgå från utvecklingen i inköpschefsindex skapar ett bra ramverk till att förstå ekonomin och förstå ungefär vad som kan hända framöver. Det är lite svårt att implementera rent i praktiken för strikta köp och säljsignaler, men det säger något om ekonomin och framtida avkastning av tillgångar. Som vi ser ovan är vi inne nu i något av en högkonjunktur, med både konjunkturbarometern hög här i Sverige och inköpschefsindex hög i både USA och i Sverige. Därmed är det fortsatt gynnsamt klimat att vara investerad i aktier. Sen hur länge konjunkturen kommer vara fortsatt gynnsam är frågan.

 

Det är när det vänder man ska vara mer beredd att vi kan gå in i en lågkonjunktur och tillgångspriserna faller. Världens börser styrs till det mesta av USA och vi kan se nu att vi börjar gå in i något av ett slutskede av konjunkturcykeln. Konjunkturen börjar toppa här i Sverige och i USA ser vi rekordlåg arbetslöshet. Men när själva vändningen sker vet ingen. Ett riktigt bra uttalande om detta är av Ed Thorp i hans intervju i The Investors Podcast i hans svar om just konjunkturcykeln. Han menar på att den finns där helt klart, men den är helt omöjlig att förutse och inget man ska försöka sig på. Detsamma säger Warren Buffett och andra investerare. Det är något jag också tror är viktigt, det är lätt att se enkelheten med börs och konjunkturcykel, men det är extremt svårt att förutse. Bäst är att ha det som ett indikationsvärde och att positionera sig beroende på var man är i cykeln. Vi är nu i ett läge sent i cykeln och då bör man vanligtvis vara försiktig med sin aktieexponering.

Taggar (blogg): 
9 april

Kostnaden för att köpa boende i dagsläget

På senaste tiden säger rubrikerna att bostadspriserna börjar gå upp igen och det är intressant att se vad värderingarna ligger på idag. Riksbanken har i stort sagt att vi kommer ha nollränta till början av 2019 och många tror ännu längre på grund av senaste årens utveckling, vilket drivit på utvecklingen. Nu har vi också amorteringskravet vi behöver ta hänsyn till när man räknar på en bostadsinvestering och täcka hela kostnaden. Jag har bevakat bostadsmarknaden regelbundet här på bloggen och tänkte därför att det kan vara intressant att se hur mycket det kostar att köpa ett boende i dagsläget med dagens bostadspriser. Som exempel tar jag Stockholm som har en av de hetaste bostadsmarknaderna.

 

I dagsläget har vi räntor på kring 2 %. Det är i linje med prissättningen som normalt sker på lån, vilket är marknadsräntan plus 1,5-2 % som bankerna tar för att den risk och kostnad de utsätter sig för genom att låna ut pengar och för att täcka deras avkastningskrav på investerat kapital. På längre sikt (om 5-10 år) beräknas reporäntan vara 3 % (källa), vilket i så fall skulle innebära en bolåneränta på 5 %. Därmed utgår jag från både dagens ränta och räntan på längre sikt för att beräkna vad kostnaden för att äga en bostad blir för de två olika fallen. Insats antas vara 20 %, vilket med en långsiktig 2 procentig uppgång på bostäder ger en okej avkastning på eget kapital på 10 % (5 gånger hävstång). För att jämföra tar jag tre olika alternativ, med utgifter per månad (därmed inkluderas amortering, eftersom man måste betala amortering varje månad).

 

Alternativ 1: Lägenhet i närförort/förort i Stockholm

Kostnad 2,5 miljoner

Insats en halv miljon

3000 kr i drift/avgift

Räntekostnad (1,4 % efter avdrag): 2 300 kr

Räntekostnad (3,5 % efter avdrag): 5 800 kr

Plus amortering (2 %): 3 300 kr

Totalt: 8 600 kr och 12 100 kr per månad

 

Alternativ 2: Köpa hus, stor lägenhet i närförort/förort eller 2-3:a innanför tullarna

Kostnad 5 miljoner

Insats 1 miljon

4000 kr i drift/avgift

Räntekostnad (1,4 % efter avdrag): 4 700 kr

Räntekostnad (3,7 % efter avdrag): 12 300 kr

Plus amortering (2 %): 6 700 kr

Totalt: 13 400 kr och 23 000 kr per månad

 

Alternativ 3: Hus centralt eller stor lägenhet i centrala Stockholm

10 miljoner

Insats 2 miljoner

4000 kr i drift/avgift

Räntekostnad (1,4 % efter avdrag): 9 800 kr

Räntekostnad (3,84 % efter avdrag): 25 600 kr

Plus amortering (2 %): 13 300 kr

Totalt: 27 100 kr och 42 900 kr per månad

 

Utöver det tillkommer kostnader för lagfarter, panträtter, mäklare och skatter. Kollar vi på kostnaden för att hyra i Stockholm på Blocket tas oftast en hyra ut på ca 12 000 kr för alternativ 1, 20 000 kr för alternativ 2 och 30 000 kr för alternativ 3. Så att köpa ett boende i dagsläget är till och med billigare inklusive amortering än att hyra i andrahand, vilket är fullt resonabelt. Det är ganska dyrt i Stockholm och man förstår varför det är långa köer till reglerade hyreskontrakt som ges ut för priser långt under andrahandsmarknaden.

 

Med normala inkomster i ett tvåmannahushåll på 40 000 - 60 000 kr per månad efter skatt täcker det nästan alla alternativ ovan, men 10 miljoners lägenheter och villor är utom räckhåll för många. Med dagens räntor är månadsutgiften inte så hög i de första två alternativen. Däremot, om räntorna går upp till 5 % blir det markanta ökningar i utgifterna per månad och alternativ 2 och 3 kommer få ökningar på 9 600 - 15 800 kr per månad, då också ränteavdraget minskar från 30 % till 21 %. Det kommer i alla fall att kännas av bland många med sån ökning av boendeutgifterna.

 

Som det verkar så kan bostadspriserna i Stockholm kan anses vara vettiga om man utgår från prissättningen på andrahandsmarknaden, speciellt med dagens räntor. Om räntan kommer gå upp kommer det bli klart dyrare att låna och bostadsutgifterna kommer gå upp. Hur mycket det kommer påverka priset är frågan och många brukar ta höjd för ökande avgifter. Att köpa sitt boende om man flyttar till Stockholm kan ändå kännas något vettigt med tanke på alternativen och om man har insatsen. Men det känns inte som att vi är i ett läge där bostadspriserna kan gå upp 50 % till, eftersom då kommer utgifterna bli avsevärt höga oavsett boende. 

 

Sen kanske en bostad inte alltid är det bästa alternativet att investera i och vi kan väl ha högre priser än motiverat om t.ex. ränteavdrag försvinner, fastighetsskatt försvinner eller riskviljan minskar. Det är också ett stort risktagande många gör, då det finns risk att hamna med miljoner i skulder om vi får en liknande utveckling som på 90-talet. Men man köper för att bo och så länge man kan betala banken så bör bostadspriserna inte påverka en. Sen vad som händer med prisutvecklingen framöver vet ingen, det kan mycket väl bli eufori som panik och nedgång. Men för den långsiktiga investeraren så är det intressanta att se över vad alternativet är i dag mot andra alternativ, som att hyra och investera pengarna på annat håll.

 

För mer läsning, se tidigare inlägg i samma ämne:

Globala huspriser

Tio anledningar till varför jag investerar i börsen och inte i en bostad

Investera i en bostad

Bostadsbubbla eller inte - ekonomerna debatterar

Är dagens lägenhetspriser vettiga?

Bostaden bör inte vara ens första investering

Avkastning på Svenska tillgångsslag 1870-2012 (inkl huspriser)

Taggar (blogg): 
3 april

Kvartalsrapport Q1 - 2017

Nu är första kvartalet avklarat för året och det är dags att se över prestationen för portföljen. Jag har valt att göra en större uppföljning kvartalsvis då det suddar bort bruset som sker månad till månad, men fortfarande inte så pass sällan som årsvis uppföljning. Trots det som vi ser i denna utvärdering är ett kvartal kort tid att utvärdera en aktieportföljs prestation på.

 

Olika indexutveckling i SEK för kvartal 1 är följande:

Global: + 5 %

USA: + 4 %

Sverige: + 6,5 %

Tillväxtmarknader + 10 %

 

Tillväxtmarknader har gått helt klart bäst, men också svenska börsen har börjat året bra. Utvecklingen för Global och USA har tappat efter lite på grund av dollarns försvagning mot kronan, men en utveckling på 5 % är fortfarande bra start på året (motsvarar en uppgång i årstakt på ca 21 %).

 

Vid kvartalets slut ligger min allokering på:

55 % aktier

31 % taktiskt tillgångsallokering

9 % räntor

4 % guld

 

Aktieportföljer

Mina aktieportföljer har gått upp med 4,9 % som visas i grafen nedan. Det är något sämre än Stockholmsbörsen men i linje med globalindex och ca 2/3-delar av mitt innehav är utanför Sverige.

 

 

Kollar vi sedan starten i början av 2014 har vi haft en klart bättre utveckling på närmare (under 2015 byttes indexfonder mot mina aktiva strategier).

 

 

Exkluderar vi indexfonder och ETF:er och endast tar med mina egna strategier och direkta aktieinvesteringar är utvecklingen följande:

 

 

Som syns i graferna ovan visar har utvecklingen varit ganska stillastående senaste månaderna medan index tagit ikapp.

 

För de internationella portföljerna har utvecklingen varit följande:

 

  • ETF:er + 9,26 % 
  • Net-nets + 4,66 %
  • Value comp + F-score USA -0,01 % 

 

 

I ETF-portföljen har nästan alla ETF:er gått upp med 10 % eller mer och innehaven är för tillfället GVAL, IVAL, IMOM, EYLD och URA. Så klart ett bra år för internationella värdeaktier och billiga länder.

 

Value composite med F-score i USA har haft lite sämre utveckling, mycket på grund av att oljan gått ner med -7,3 % under kvartalet. Portföljen toppade i början av januari och gick ner som mest med - 13 % i slutet av mars för att nu gå upp lite. Det skedde en ordentlig sell-off i många aktier och det ska bli intressant om det går upp lite igen. Senaste årets utveckling visar att det inte är en portfölj för den som vill följa index:

 

 

De svenska portföljerna har haft följande utveckling:

 

  • EV/EBIT 4,08 %
  • EV/EBIT + momentum 6,97 %
  • Value Composite 8,85 %
  • Value Composite + momentum - 4,11 %

Bäst har varit value composite och sämst har varit densamma med momentum. Visar lite på varför jag just har flera olika portföljer, då utvecklingen under ett kvartal kan vara mycket olika. Vi får se om utvecklingen håller i sig in i nästa kvartal.

 

Taktisk tillgångsportfölj

I min taktiska del av portföljen investerar jag i GMOM. Utvecklingen för GMOM har varit + 5,7 %, vilket är i linje med S&P 500. GMOM är mycket investerad i tillväxtmarknader och därmed gynnats av den uppgång som skett där.

 

Guld

Jag har en liten position i guld via ETF:erna GDX och GDXJ som investerar i gruvbolag. Dessa har haft en volatil utveckling senaste året, men är upp i år 9 respektive 14 %.

 

Totalt sett är det en helt okej start på året med ganska spridd avkastning i olika portföljer. Inget riktigt sticker ut och världens börser har haft en god start. Vi får se om rallyt i tillväxtmarknader håller i sig eller om någon oro kommer framöver. Troligtvis gör det som vanligt och fortsätter bra till maj för att sen ta uppehåll till hösten.

Taggar (blogg): 
2 april

Indikerad tillväxt: Omvänd DCF

Med anledning till gårdagens aprilskämt och att jag för tillfället håller på att läsa boken "The Little Book of Behavioral Investing" av James Montier tänkte jag skriva om omvänd DCF. Boken "The Little Book of Behavioral Investing" är en riktigt bra bok som tar upp en massa om beteendeinvestering och hur man ska tänka, samt varför många gör fel på marknaden. James Montier är ett fan av värdeinvestering och har gjort många tester av just kvantitativ värdeinvestering internationellt, se mitt tidigare inlägg "Global värdeinvestering". Han har också en kritisk hållning och är allmänt kritisk mot DCF-modeller, Value-At-Risk och andra modeller som använder mycket prognoser. Skeptisk contrarian är hans synsätt och är något som återspeglas i min egen investeringsmetodik.

 

Ett intressant koncept som han just introducerar i sin bok är omvänd DCF, alltså omvänd diskonterade kassaflöden (för mer info, läs denna artikel). Det blir en slags verklighetsanknytning med vilken tillväxt priset på bolaget indikerar och gör så att man ser upp för att betala för mycket med tillväxt. Två bra sidor för att beräkna DCF är Börsdata och Gurufocus.

 

Vanligtvis beräknas ett diskonterat kassaflöde som kommande tio års kassaflöden diskonterade till en viss ränta, där vanligtvis anges diskonteringsräntan till den långsiktiga avkastningen på aktiemarknaden (ca 10 %). Det kan lätt jämföras med att man istället skulle investera i en indexfond. Därefter beräknas terminalvärdet och jag har sett tre olika beräkningar på den som gett ganska lika resultat:

 
  • Säljer efter 10 år för P/E 10 (används i boken Dhando Investor).
  • 30 år terminaltillväxt på 4 % per år med 20 % säkerhetsmarginal (används av Börsdata).
  • 10 år terminaltillväxt på 4 % per år (används av Gurufocus). 

 

Alla dessa använder en kostnad för kapital/diskonteringsränta på 10 % och beräknar tillväxten på 10 år.

 

Den indikerade tillväxten per år för ett bolag om vi använder ovanstående formel är följande för olika P/E-tal:

 

P/E 10: 1,5 %

P/E 15: 8 %

P/E 20: 12 %

P/E 25: 15 %

P/E 30: 18 %

 

Det är också viktigt att tänka på när man gör sådana beräkningar att tidigare tillväxt dålig indikation på framtida tillväxt. Oftast är det tvärtom, varför värdeaktier som haft låg tillväxt oftast överpresterar börsen eftersom deras tillväxt ökar. Sen är det bra att jämföra implicerad tillväxt mot statistik över tillväxt på bolag under tioårsperioder. Från artikeln nämnd ovan återfinns följande graf av tillväxten i vinster under en tioårsperiod:

 

 

 

För att ta några exempel kan vi använda Gurufocus bra tjänst där man kan göra exakt samma beräkning ovan för aktier på USA:s börs. Vi kollar några av de mest populära aktierna bland Avanzas kunder och deras värderingens implicerade tillväxt:

 

Apple, 10 % per år

Walt Disney, 12 % per år

Facebook, 22,5 % per år

Starbucks, 18 % per år

Google, 18 % per år

Amazon, 45 % per år

Netflix, 55 % per år

 

Av de ovan ser förväntan på tillväxt i Apple och Walt Disney ganska okej ut, medan den sticker iväg för Facebook, Starbucks och Google och måste därmed hamna på högra änden i grafen ovan. Förväntan på Netflix och Amazon är sjukt höga och det ska bli intressant om de lyckas, som syns i grafen ovan är en vinsttillväxt på 50 % per år i tio år knappt ens med och något endast ett fåtal bolag lyckas med. Vi får se i vilket läge vi är i om tio år och om de lyckats, men i allmänhet summerar det min skeptiska syn på tillväxtinvestering, då det är otroligt svårt att åstadkomma hög tillväxt över lång tid.

Taggar (blogg): 
1 april

Övertygad av ny investeringsstrategi

OBS: För nya läsare, detta var ett aprilskämt. All förvaltning sker fortfarande via kvantitativa portföljer.

 

Jag har blivit övertygad, nu efter att ha läst på ordentligt om investeringar, följt personer på bloggar och andra medier och läst hur stora investerare som Warren Buffett och Peter Lynch tjänat pengar på är att investera i de bästa bolagen på börsen med bra tillväxt. Därmed har jag sålt alla mina tidigare aktieinnehav och köpt en koncentrerad portfölj med de bästa innehaven. Det gäller att verkligen hitta de bolag som kommer slå andra bolag genom hög tillväxt. 

 

Tänkte här i detta inlägg gå igenom de fynd jag hittat och som jag tror kommer slå börsen och även de kvantitativa strategier jag själv förespråkat. Det viktigaste med att hitta riktigt bra innehav är att investeringen ska vara självklar, så pass självklar att det ska gå att beskriva den med en så kallad "elevator pitch", alltså en mycket kort förklaring. Om det inte går att göra är det inte värt att investera i det bolaget, speciellt de inriktade på tillväxt.

 

Dessa är mina nya innehav, portföljen är ganska koncentrerad då det gäller att satsa stort för att vinna stort:

 

Catena Media

Tillväxtmaskinen nummer 1, prisad av alla på finans-Twitter. Catena tillhandahåller en plattform för att vidarebefodra trafik till Unibet, Betsson och andra spelbolag på nätet vilket är en verksamhet med höga marginaler. Ska öka vinsten med 150 % enligt Swedbanks analys vid årsskiftet, vilket gör att de värderas 13 gånger vinsten om 3 år. Mycket attraktivt prissatt då analyser oftast stämmer in, speciellt på 3 års basis. 

 

Netflix

Alla har hört om Netflix som säljer streamingtjänster online. De är medlemmar i gruppen FANG vilka är de bolag som skapat klart mest värdetillväxt på S&P 500 senaste åren och har haft en enorm tillväxt. Har pratat runt med några om detta företag och de är fullt inte riktigt nöjda med deras tjänster, men de tycker ändå det är helt okej och valt att köpa en prenumeration. Det visar på vilken marknadsposition de har, även om många inte tycker de är så bra köper de ändå deras tjänster. Helt klart ett intressant tillväxtcase med resten av världen att ta över. De handlas runt 46 gånger 2019 års vinst, vilket kan kännas en aning dyrt, men det viktiga är deras marknadsposition.

 

G5 Entertainment

Bäst presterande aktien senaste året på börsen. Spel behöver man alltid ha och speciellt spel på mobilen. Vem vill inte sitta och spela en massa Mahjong på kvällen när man inte har något annat vettigt för sig? Se bara hur finnarna skapat en massa saker runt mobilspel, det finns till och med en film om Angry Birds. Enorm vinsttillväxt framöver i alla fall och det är det viktigaste att gå på.

 

Storytel

Storytel har också gått riktigt bra senaste året då de riktigt ska expandera över hela världen. De har en mycket aggressiv tillväxtstrategi och har ett intressant koncept mycket likt Netflix, med prenumeration på böcker istället för filmer. De har ett starkt varumärke och att Amazons liknande tjänst Audible är inte alls avskräckande. De växer med ungefär 65 % per år, så de kommer snabbt växa i sin värdering på 152 gånger P/E-talet, speciellt med den ökade expansionen.

 

H&M

Ett annat tillväxtcase som varit mycket hatat på senaste är H&M. Detta är ett ändå självklart innehav eftersom det är ett otroligt bra bolag i grunden och det är bara tillfälligt hat de är under. På sikt kommer de alltid prestera, det har de gjort i över 40 år nu så det kommer garanterat att fortsätta. Tillväxtmotståndarna överdriver riskerna med att de har hård konkurrens för mer snabbfotade Zara, de billigare Primark och andra aktörer som utmanar världens nu största klädproducent. Att vara störst är oftast bäst, vilket det garanterat kommer vara i detta fall.

 

Totalt handlar det om 5 innehav. Det gäller att vara koncentrerad och investera med riktigt hög övertygelse för att lyckats. Helt klart viktigt att se att det är bra case och bolag som andra skriver om och gillar för att också platsa i portföljen. Funderade mycket på att inkludera bolag som Facebook, Amazon, Tesla, NetEnt, Cherry och liknande men ville inte ha den för USA tung eller speltung. Jag är så glad att jag gav upp med min kvantitativa approach och blev övertygad att till slut investera i rena tillväxtcase.

Taggar (blogg): 
30 mars

Nya inköp

Förra helgen kom löning och nu i början av veckan har jag gjort lite inköp. Har faktiskt inte gjort så många inköp i år utan istället fyllt på kassan efter ett större uttag. Men nu var det dags igen och inköpen gjordes genom ETF:erna EYLD och GMOM. EYLD är en ganska ny ETF av Cambria (Meb Fabers firma) och investerar i värdeaktier på tillväxtmarknader efter strategin Value Composite med Shareholders yield. Med tanke på att tillväxtmarknader gått dåligt senaste 5 åren och börjar få ordentlig momentum i år så kändes det passande att ta en position. ETF:en är upp ca 12 % i år och kan fortsatt gå upp.

 

För att jämföra lite med andra aktiva värde ETF:er som investerar runt om i världen valde jag att kolla deras P/E tal på ETFdb.com. Nedan är deras P/E-tal i dagsläget:

 

EYLD: P/E 9,3

 

Internationella marknader (i.e. ex USA):

FYLD: P/E 13,43

IVAL: P/E 10,93

 

USA:

SYLD: P/E 14,62

QVAL: P/E 12,5

 

Som syns är EYLD:s innehav mycket billigare än både Cambrias motsvarande ETF:er i USA och resten av världen (SYLD och FYLD). Tyckte det också var intressant att jämföra med Alpha Architects ETF:er som i allmänhet har lägre P/E än Cambrias ETF:er och också innehaven i EYLD är billigare än dessa. Kan också poängtera att av ovanstående ETF:er har jag IVAL för internationell exponering, vilken jag valt framför FYLD då fokus är mer på värde i denna ETF.

 

En annan poäng till varför jag vill ha tillväxtmarknader i portföljen är CAPE-ration i dagsläget. För tillväxtmarknader är den 14 jämfört med 16 för internationella aktier ex US och 30 för USA. 

Taggar (blogg): 
27 mars

Dual momentum - prestation 1993-idag

Det är nu ungefär två år sen jag kom över Dual momentum och slogs över enkelheten i strategin och att den fungerar så bra. Nu har jag implementerat den sedan dess i mina pensionsportföljer genom enkla indexfonder i Sverige och Global och tänkte att det skulle vara intressant att uppdatera utvecklingen tills idag.

 

Dual momentum är helt enkelt att man köper den tillgång som gått bäst av två aktieindex. Om något index inte går bättre än räntor håller man obligationer. För mer info om strategin läs mer här och på Optimalmomentum.com. Jag kan verkligen rekommendera boken av Antonacci där han beskriver Dual momentum och som jag sammanfattade lite kort i detta inlägg. Strategin är riktigt enkel att följa och jag har satt ihop ett simpelt Google excelark där man kan se signaler varje dag beroende på index (men som man kollar i slutet av månaden för att avgöra köp/sälj i strategin).

 

Vad har avkastningen då varit från 1993-idag? Nedan visas utvecklingen för strategin med Sverige/Global, samma variant med AP7 Aktiefond istället för globalfond och Global Equity Momentum vilket helt enkelt är USA/World ex USA. Som syns har nedgången inte varit så bra för strategin, men i stort sett är avkastningen ganska lika som index (något sämre). Det är något helt naturligt för en sådan strategi och stora anledningen till att man följer den är att skydda kapitalet.

 

 

Nu får vi se hur Dual momentum utvecklas kommande två åren, men globalfondernas uppgång senaste åren har i alla fall varit gynnsamt för strategin. Fortfarande ligger Dual momentum i globalfonder och vi får se om det skiftar till Sverigefonder eventuellt framöver om dollarn blir svagare och kronan starkare.

Taggar (blogg): 
23 mars

De stora spelarna på Stockholmsbörsen

Av ren nyfikenhet valde jag att studera vilka som är de stora spelarna på Stockholmsbörsen och som kapitalförvaltare i Sverige. Det var ganska intressant statistik jag fick fram. Storbankerna är klart de största, men tätt följda av pensionsförvaltare. Investmentbolagen och specialiserade fondförvaltare är ganska små i jämförelse.

 

Börsvärde av stora aktiebolag som jämförelse:

H&Ms börsvärde 400 miljarder

Ericssons börsvärde 180 miljarder

 

Kapital under förvaltning

 

Storbanker (kapital under förvaltning):

Nordea: 3000 miljarder

SEB: 1781 miljarderSwedbank Robur: 1000 miljarder

Handelsbanken: 542 miljarder

 

Pensionsförvaltare:

Alecta Pension: 730 miljarder

AMF Pension: 563 miljarder

Folksam: 525 miljarder

Storebrand: 500 miljarder

Skandia: 407 miljarder

AP4: 312 miljarder

 

Investmentbolag:

Investor: 300 miljarder

Industrivärden: 94 miljarder

 

Fondförvaltare:

Carnegie: 155 miljarder

SPP Fonder: 153 miljarder

Länsförsäkringar: 148 miljarder

Didner & Gerge: 61 miljarder

Spiltan: 25 miljarder

 

Största Sverigefonder:

Didner & Gerge 41 miljarder

AMF Aktiefond Sverige: 27 miljarder

 

Förvånande är Didner & Gerges Sverigefond den största sverigefonden idag, vilket troligtvis kommer leda till svårigheter att framöver slå index. Trots att de är största sverigefonden utgör de endast en bråkdel av index.

 

En stor anledning till denna studie var just att se vilka som styr kapitalet på Stockholmsbörsen. Det är klart till mestadels storbankerna och pensionsförvaltarna, vilket man märker i ägarlistorna bland storbolagen. De har också så mycket kapital under förvaltning att de måste fokusera på storbolag, makro och liknande, något som talar för möjligheterna som småsparare. Om man vill försöka slå börsen måste man veta vilka man spelar emot, vilket i detta fall många gånger är stora banker och pensionsbolag.

 

En annan intressant observation är också att om man kollar i ägarlistorna på stora bolag så är inte ägandeskapet jämn av ovanstående förvaltare. Alltså, det är få som använder indexförvaltning, vilket gör att indexförvaltning inte är exakt implementerat bland de stora förvaltarna. Trots det är de stora förvaltarna kända för att ha liten aktiv andel (Active share). Och om man kollar bland de mindre bolagen finns flera stora förvaltare inte alls i ägarlistorna.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (81)
Aug (4)

Taggar