Investerarfysikern
Likes
721
Antal inlägg
1230
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
27 januari

Att investera i fina företag

När jag började investera i aktier läste jag runt på internet på diverse bloggar och börstidningar om hur man bör investera i aktier. Huvudkonceptet verkade inte vara så svårt; investera i fina bolag som är i en god verksamhetstrend och växer stadigt. Warren Buffett gjorde så och han blev ju rik. Lyssnar man också på diverse fondförvaltare är det just sånt de pratar om och de är enormt pålästa om varför just deras bolag är så bra att investera i för tillfället. Det är i stort sett en blandning av investerare som vill investera antingen på kort sikt eller lång sikt beroende på det underliggande trenden i bolaget.

 

Det som däremot fattades i denna diskussion var värderingen. Rådande sanningar och lösryckta påståenden är anledningen till att jag inte läser/följer börsnyheter hos Di, Placera och Aktiespararna. Det har också gjort att jag anser att det passar de flesta att investera i indexfonder, eftersom många alldeles för lätt fastnar för en berättelse än gå på rena fakta.

 

Då jag gärna går på bevis och inte på lösryckta fakta valde jag under 2015 att sammanställa ett antal listor bestående av vad som sades då vara fina bolag. Tanken var att jag satte mig i situationen som en glad amatör som tänkte sätta ihop sin aktieportfölj utifrån diverse råd i tidningar och på sociala medier.

 

Fina företag

Första portföljen är "Fina företag". Innehaven visas nedan. Den innehåller totalt 15 bolag som klassas som bra företag som utvecklats bra senaste åren. Det är ofta bolag som rekommenderas i diverse forum och var i slutet av 2015 bland de mest populära. Resultatet för 2016; 3,4 % vs 5,8 % för OMXSPI. Så portföljen gick sämre än index för året, med enormt varierande avkastning för de olika aktierna.

 

 

Långsiktiga vinnare

Andra portföljen är "Långsiktiga vinnare". Den innehåller totalt 10 bolag där man köpt i tron att bolagen som gått bäst de senaste åren kommer gå bäst det kommande året. Jag har skrivit mycket om momentum här, men det fungerar på kortare sikt (månader) än år. Det här var aktier det skrevs mycket positivt om då de hade haft en enorm uppgång de tre åren innan dess. Resultatet för 2016; - 4,25 % vs + 5,8 % för OMXSPI.

 

 

Värdeportföljen

Den tredje och sista portföljen som jag sammanställde är "Värdeportföljen". Den är faktiskt från slutet av 2014 och innehåller totalt 10 bolag som var populära då. Men konceptet är ju att man ska köpa och behålla bolagen för evigt så kan vara intressant att se utvecklingen ändå. Många bolag hade så kallade "moats" och konkurrensfördelar. Resultatet för 2016; + 5,7 % vs + 5,8 % för OMSXPI. Så bästa portföljen, men det ska tilläggas att 2015 inte var direkt något toppår för denna portfölj.

 

 

Tre olika portföljer av en hoppsättning bolag utifrån diverse börstidningar, bloggare och rekommendationer. Alla med bolag av fin karaktäristik eller vinnare senaste åren. Visade sig att inget av dessa koncept fungerade under 2016, men faktum är att det är ofta inget som fungerar oavsett år. De sätt som jag sett folk överprestera mot index under de senaste åren är antingen genom; egen analys och enorm insikt i deras bolag i portföljen (se inlägget Investera som Warren Buffett), personer skickliga på att tradea i rätt bolag samt de som köper systematiskt aktier som värderas lågt.

 

För att jämföra; hur hade avkastningen sett ut om man köpt aktier rent kvantitativt? I början av året satte jag upp några testportföljer som köpte aktier efter olika värdemått, se här. De hade gett följande avkastning; P/B: + 50 %, EV/EBIT: + 28,5 %, P/S: 10,8 % och Magic Formula + 29,8 %. Alla kvantitativa värdeportföljer slog alla portföljer med fina bolag ovan. Alltså hade det varit mycket bättre att bara göra en enkel screen och välja ut topp tio aktier på denna än att läsa en massa aktieanalyser. Det är just därför jag investerar kvantitativt i aktier och inte försöker hitta fina företag.

Taggar (blogg): 
25 januari

Investera som Warren Buffett

Att investera som Warren Buffett eller Peter Lynch, i underbara företag till vettiga priser, är något många försöker göra på börsen. Det går mycket olika och många som inte lyckas så bra. Däremot finns det flera som lyckas och det är alltid intressant att förstå deras process. Vissa kan vara strikt lagda åt värde medan andra kan vara mer lagda åt tillväxt. Det som kombinerar dem är i alla fall att de lägger ner mycket tid på analys och förståelse för bolaget.

 

Det finns ett antal investerare som setts frekvent på Twitter och bloggar på senaste tiden som lyckats riktigt bra att investera i bolag med bra underliggande tillväxt. Exempel på en sådan profil som är intressant är NemCap som också har en intressant blogg. En annan intressant blogg är Investingforvalue som också lyckats bra men som inte ger ut hans innehav, däremot intressanta inlägg om investeringsfilosofi. Det som oftast kännetecknar flera av dessa investerare är att de är duktiga på att värdera både tillväxt och potential i ett bolag, vilket kan vara ytterst svårt. Själv har jag kollat på flera av de bolagen som de investerar i och de klassas helt klart som ointressanta rent ur kvantitativ synpunkt. Däremot kan de ha en enorm potential till tillväxt, vilket kräver att man är otroligt insatt och förstår bolagen, vilket de skickliga analytikerna är.

 

Några bra exempel på det är Netflix, Facebook och Amazon, som trots att de konstant varit högt värderade haft en enorm tillväxt och förändra hela marknader. På samma sätt finns det flera bolag på Stockholmsbörsen som är annorlunda och utnyttjar olika former av automatisering etc. Då mjukvara inte binder mycket kapital och då marginalerna är höga skjuter traditionella värderingsmått som P/B och P/S i höjden, samtidigt som bolagen har hög potential för tillväxt och trots höga värderingar kan ge bra framtida avkastning.

 

Exempel på bolag som är populära bland dessa Twitter-profiler och som kan klassas som online-företag är Catena Media, FortNox, Evolution Gaming, Cherry och G5 Entertainment. Men det kan också vara mer traditionella bolag som Moberg Pharma, Bahnhof, Boule Diagnostics, Kopparbergs, AQ och Nilörn. Det som kännetecknar online-bolagen är just höga marginaler och hög tillväxt, vilket motiveras med att till rätt pris får man hög avkastning, även om rätt pris för en kvantitativ investerare ses som avsevärt högt.

 

En representant för Catena Media skrev faktiskt till mig i somras och tipsade om en press release. Jag tog då en titt på bolaget och de hade klart en intressant tillväxt, struktur och jag var lite sugen på att investera i bolaget men valde att inte göra det då det inte passar min investeringsfilosofi. Sen dess har aktien ungefär dubblats, vilket kan kännas lite surt nu i efterhand. Men när det gäller just dessa typer av bolag gäller det att ha en riktigt bra koll och veta vad man investerar i. Det bästa är att tänka att man går in som private equity/venture capital i bolaget och köper för ett längre ägande. Samtidigt är det också mycket viktigt att gå ur om det finns anledning. Därför är det ofta otroligt svårt att följa andra i denna typ av investeringar, då det ofta krävs en egen analys. Dessutom till de värderingar som existerar idag är det svårt att se dessa som värdeinvesteringar och lätt att blanda ihop med förhoppningsbolag.

 

Om man har intresset och viljan så är det många som visat att man kan lyckas bra i att investera i bra företag. Men det krävs mycket arbete och förståelse för företagen. Trots att jag lagt otaliga timmar på att förstå börsen, läsa om aktiestrategier och vad som funkar på börsen så är jag ganska vilse när jag ska analysera ett bolag som FortNox och G5 Entertainment. Det blir mycket en bedömningsfråga, man behöver förstå marknaden och det krävs mycket tid för analys. Det krävs också att man tycker det är riktigt skoj, för annars slås man lätt av andra som tycker det är mycket roligare.

 

Trots att intresset väcks lite då och då att göra investera i enskilda bolag faller jag alltid tillbaka på att investera kvantitativt. Vi människor har svårt att slå modeller över tid och det gäller att vara riktigt bra för att lyckas. Men gillar man lägga mycket tid på att analysera bolag så kan man helt klart göra det, det finns potential att lyckas som många visat. Mitt råd är att lära sig av andra och förstå hur dessa gjort för att lyckas, det är oftast det bästa sättet. Men det gäller också att vara ytterst selektiv och ta det som är vettigt, eftersom det finns mycket myter där ute. Eller så nöjer man sig helt enkelt med att investera systematiskt i billiga aktier, det hela är upp till en själv.

Taggar (blogg): 
24 januari

Ombalansering av portföljen

På grund av ett större uttag ur portföljen så kommer jag behöva göra en större ombalansering, vilket gör att jag kan anpassa så att portföljen kan återgå till den optimala allokering som jag eftersträvar. Det har också fått mig att leta upp lite material om hur man bäst ombalanserar portföljen.

 

Om just ombalanseringar är det något som diskuterats här på bloggen. Det finns en hel del studier och en som jag kom över nyligen är av Vanguard. Nedan visas avkastningen och hur ofta man behöver balansera om man har olika tröskelvärden på en portfölj med 60 % aktier och 40 % obligationer. Man ser att det är nästan samma avkastning fås om man fördelar om varje månad som om man fördelar om då fördelningen skiljer sig med 5 % (alltså blivit 55 % aktier och 45 % obligationer). Om man sedan kontrollerar det en gång per månad, kvartal eller år spelar det ingen större roll för avkastningen, men antalet ombalanseringar minskar från 58 st till 28 st under loppet av 84 år. Så att använda en 5 %-ig gräns för sin fördelning som man ser över månadsvis, kvartalsvis eller årligen är en bra strategi.

 

Ytterligare en kommentar från studien är att de märkte att man kan balansera om portföljen endast utifrån kassaflödet från utdelningar, vilket var ca 4-5 % av portföljvärdet varje år. Det man gjorde var helt enkelt att använda utdelningarna för att köpa den del av portföljen som var underviktad. Detta är också bra nyheter för den som sparar mer än 5 % av portföljvärdet i nyinsättningar varje år, vilket gör att det lätt går att balansera med det i kombination med utdelningar. En bra kombination är att balansera om årsvis med 5 %-ig gräns och att investera i det som är underviktat med insättningar och utdelningar.

 

Källa: Vanguard

 

Jag kommer att försöka balansera om till min nuvarande målallokering, som är att ha:

 

55 % i aktier

5 % i guldbolag

30 % i tillgångsstrategier

10 % i räntor

 

För att klara uttaget så har jag sålt av en del aktier, men räntedelen har minskas mest eftersom den är mest likvid och jag ville inte sälja av för mycket för att orsaka för mycket courtage. Framöver kommer därmed insättningar att främst göras i räntedelen, vilket gör att det inte blir mycket aktieinköp i vår. Därefter kommer prioriteten bli internationella aktier, då målet är att ha en tredjedel i Sverige, USA och internationella aktier (i dagsläget är det 35-35-30 %).

 

Vi får se vid nästa årsskifte om det är lämpligt att göra liknande ombalansering då. Själv kommer jag utgå från reglerna i studien ovan, att använda kassaflödet i form av nysparande och utdelningar att investera med. Om nu också portföljfördelningen skiljer sig mer än 5 % vid nästa årsskifte kan det bli läge för en större ombalansering.

 

Flera läsare har också frågat mig om hur jag resonerar ifall vi går in i en långvarig björnmarknad, och det är helt enkelt utifrån reglerna ovan. Visst är det bra att avvakta att köpa tillgångar med negativt momentum, men det har många gånger visat sig bra att spara upp en kassa utifrån insättningar och passa på när marknaden överreagerar. Tycker vi sett många exempel på det senaste två åren. Viktiga är bara att vara medveten när man köper att det mycket väl kan fortsätta nedåt, därför har man en allokering så man inte tar för stora risker. Det är ju oftast bättre att passa på att öka när aktier gått ner med -20 %, som för ett år sen, och minska när de gått upp med + 20 %, som idag, än att göra tvärtom. 

Taggar (blogg): 
20 januari

När toppar det?

Vi har nu gått in i något slags slutskede i denna konjunktur och börscykel och jag kan inte skaka av mig en känsla att det bör toppa snart. Aktieintresset är på topp, upp rejält senaste året då börsen vände från en 20 %-ig nedgång. Aktieägarstatistik visar att de populäraste aktierna hos Avanza har mer än 50 % mer ägare nu än för ett år sedan. Avanza i sig har ökat med över 200 000 nya kunder senaste 2 åren, vilket är en tillväxt på mer än 50 % fler kunder. Shareville har ökat från 50 000 medlemmar i maj 2015 till 112 000 medlemmar idag. Facebook-grupperna exploderar och där bland annat Economistas fått en massa rubriker som nu passerat 30 000 medlemmar. Det är verkligen kul att aktieintresset nått ut till flera, speciellt bland kvinnor som oftast varit underrepresenterade. Men däremot när det sker sånt rekordintresse på så kort tid är det svårt att inte se varningstecknen.

 

Det som är oroande är att underliggande ekonomi och börs oftast går hand och både Sverige och USA närmar sig konjunkturtoppar, något som jag gått igenom i mitt senaste inlägg. De nedgångar och oroligheter för ekonomin som vi såg för ett år sedan visade sig inte vara sanning just för tillfället, utan har nu spolats iväg. Nu är många investerare i USA mycket positiva till Trumps valseger, men frågan hur mycket som nu är inprisat i aktiekurserna. För ett år sedan var det rätt att vara contrarian och anse att börsen drevs av för mycket pessimism, nu är frågan om vi drivs av för mycket optimism?

 

Här på hemmaplan så märker man att vi är fortsatt i en god konjunktur. Ökningen i bostadspriserna har börjat avta som syns i grafen ovan, men är fortsatt höga och i många städer ökar de fortfarande. Bland annat i Göteborg och Malmö är de upp 10-20 % i årstakt. Med alarm om högre räntor kan det mycket väl ha drivit på intresset för börsen, då många har stora vinster i sina bostäder och ser sig om efter alternativa investeringar.

 

Källa: Valueguard

 

Kollar vi börsen är den upp med 20 % i årstakt då det nu är ett år sen sedan det rådde en del panik på marknaderna. Mina egna aktieportföljer är upp 50 % i årstakt, vilket är kul, mycket på grund av lyckade köp i råvaror. Ännu har inte prisindexen passerat topparna från 2015, men vi har sett nya toppar ifall vi inkluderar utdelning. Vi får se nu om 2017 bjuder på nya ATH och om hur hög optimism och aktieintresset kan bli. Börsen kan mycket väl fortsätta i 1-2 år till drivet av fortsatt bra konjunktur och optimism. Men det kan likväl toppa nu och gå ner.

 

 

Ju mer man är inne i börsen desto mindre inser man att man vet, det enda man kan göra är att ha en genomtänkt plan och inte ta för stora risker. Dessutom, om man satsar på att vara annorlunda än börsen kan man få en bra avkastning även om börsen inte går bra. Om man t.ex. hade köpt Avanza Zero när börsen toppade den 27:e april 2015 så är man back -6 %, medan mina kvantitativa portföljer är upp 30 % sen dess. Så hade man tajmat börsen perfekt hade man fortfarande missat 30 % avkastning om man investerat kvantitativt. De bästa åren då värdeinvesterare överpresterade var åren efter IT-bubblan, strax efter det att börsen var som högst värderad någonsin. Därför tar jag inga aktiva beslut att gå ur börsen även om den toppar, eftersom det inte behöver vara ekvivalent med mina aktieportföljers prestation. Däremot tar jag inte heller för stor risk, utan ligger ca 50-60 % investerad i aktier eftersom jag är väl medveten om att värdet kan halveras. Istället har jag ca 30 % investerat i trendföljande strategier där det kan finnas potential framöver, vilket inte minst märktes under 2000-2003 och 2007-2009 (se t.ex. Lynx).

 

Vad tror ni andra? När toppar det och gör ni något i era portföljer?

Taggar (blogg): 
18 januari

Vad visar olika börssignaler i dagsläget?

Under åren av denna blogg har jag gått igenom ett antal olika börssignaler som funkat bra att använda om man helt mekanisk vill tajma börsen och minska sina nedgångar. Tänkte att det kunde vara läge nu att gå igenom dessa signaler eftersom de alla visar ganska intressanta resultat för senaste två åren och i nuläget. Här gjorde jag en stor jämförelse av tre av signalerna på tre olika tidsserier.

 

Momentum - ger köpsignal

Den mest populära signalen som jag också skrivit mycket om här på bloggen är momentum. Denna kan komma i olika former, dels absolut momentum, vilken mäter om börsen är upp eller ner senaste året och investerar efter det. En annan är 200 dagars glidande medelvärde, eller förenklat 10 månaders glidande medelvärde (nedan kallat MA10). Där investerar man om börsen stängt månaden under eller över det glidande medelvärdet. Nedan visas hur avkastningen sett ut i SIX return index om man investerat beroende på dessa två signaler för de senaste 24 åren:

 

 

Som syns så har man fått både högre avkastning och lägre risk med dessa signaler. Dessa är inte något som fungerar hela tiden. Kollar vi mer i detalj på 10-månaders glidande medelvärde så ser vi att senaste 2 åren har det lett till en del zig-zag förluster, där börsen hoppat över och under MA10 flera gånger. Samma hände under 1998 och om vi sett över varje dag så hade det också hänt under 2006.

 

 

Vad indikerar dessa signaler i dagsläget? Som man kan se i grafen ovan är det klart en bullish signal som visas och börsen är upp senaste året. Därmed visar både MA10 och absolut momentum på köpläge, men denna gång sent i börscykeln likt 1999 och 2006.

 

Konjunkturbarometern - snart sälj

En annan bra parameter för den svenska börsen är konjunkturbarometern. Den har funkat bra senaste 25 åren då den funnits och hade gett bra resultat. Om man använder substitut för den åren innan dess kan man visa att den funkat senaste 40 åren. Principen är att man säljer av aktier när man går in i en högkonjunktur, alltså om den går över 110. Det har varit en bra säljsignal senaste tre konjunkturcyklerna, men var oklar för ca 1 år sedan då den var över 110 och sen vände ner igen. Nu har den återigen gått över 110, vilket gör att om några månader kan den ge säljsignal. Denna passar också bra att använda i kombination med MA10-signalen som jag skrev om ovan.

 

 

USA:s arbetslöshet - köp

Under förra året var det en blogg som heter Philosophical Economics som skrev en hel del intressant om olika börssignaler. Han menar på att trend och momentum är bra signaler, men ännu bättre om de kombineras med fundamentala signaler. En sån är USA:s arbetslöshet som trendsignal, vilket fungerat som en bra indikator, läs mer här. Principen är att man är fullinvesterad så länge arbetslösheten faller och befinner sig under 12-månaders glidande medelvärde. Om den sen vänder använder man sig av MA10-reglerna som jag skrev om tidigare.

 

I dagsläget befinner vi oss i en positiv trend, men man kan ana en avmattning. Det kan hända att snart vänder trenden och vi går in i lågkonjunktur. Det ger lite liknande indikationer som konjunkturbarometern här i Sverige.

 

 

Slutsats

Den slutsats man kan dra från dessa signaler är att de fundamentala signalerna som visar på den underliggande ekonomin visar på att man bör ligga fortsatt investerad, men att det snart kan gå över till säljsignaler. Momentum visar också på att man ska ligga fortsatt investerad. Det indikerar att vi börjar närma oss en konjunkturtopp och att vi kan inom de kommande 1-2 åren se en topp i både börs och konjunktur. När det sker vet ingen och på vilken nivå det sker är också oklart. Börsen kan bli manisk och gå upp 30 % eller mer, det har skett förut. 

 

Något man också kan dra från dessa signaler är att de är ganska trubbiga verktyg. De är inte sanna hela tiden, utan kan vara bra indikatorer. Dessutom har de visat sig fungera mindre bra med kvantitativa strategier, så jag investerar själv i kvantitativa strategier och trendföljning separat. Om man vill använda trendföljning i sin kvantitativa portfölj är det oftast bättre att använda hedge, där man går kort index med mini-futures när börsen ger en säljsignal. Men man ska också vara medveten om att man ibland genomlider zig-zag förluster. Under de senaste två åren där man skulle förlorat uppskattningsvis 10 % avkastning på en sådan hedge, vilket förhoppningsvis man vinner tillbaka nästa gång en nedgång sker.

Taggar (blogg): 
11 januari

Omstrukturering av kvantitativa portföljer

Jag har funderat på att göra en omstrukturering av mina kvantitativa portföljer då de är ganska många för tillfället och är ojämna till antalet. Det gör att jag känner att det blir svårt att ombalansera och sköta dessa på ett praktiskt sätt. Efter tidigare diskussioner så har jag tänkt endast använda värde och momentum, då dessa har visat sig fungera bättre under längre perioder. Se tidigare diskussioner om värde och momentum samt värde med momentum eller F-score. Min tanke var då att slå ihop de nuvarande fem svenska portföljerna till två, och endast behålla EV/EBIT + momentum samt Value composite + momentum.

 

Däremot fick jag se utvecklingen för förra året, där t.ex. value composite slog value composite + momentum stort. Detsamma skedde i USA, där jag följt både en value composite-portfölj, min egen portfölj med F-score samt en trending value portfölj (value composite + momentum), se detta dokument.

 

Här i Sverige har value composite det senaste året gett nästan dubbla avkastningen mot trending value, se nedan:

 

 

Detsamma om vi kollar senaste åren i USA, nedan är en sammanställning från bloggen Investingforaliving.us. Value Composite har nästan utvecklats dubbelt så bra mot Trending value sedan 2009, men om vi exkluderar första och sista året är det mer likvärdigt. Det talar återigen för en kombination av både simpla värdestrategier och värde med momentum.

 

 

Nu när man har friheten att kombinera flera portföljer, varför inte göra det? Dessutom, om jag hade istället för att välja antingen de högsta tio aktierna på value composite eller trending value i mitt Google Docs ovan, utan valt topp 5 av båda strategierna, hade avkastningen varit klart mycket högre än de enskilda strategierna. Koncentration är bra för avkastningen, vilket detta inlägg av Patrick O'Shaugnessy visar.

 

Åter till mitt problem; vill inte ha för många portföljer och de är ojämna till antalet, hur ska jag då göra? Tyvärr fick Magic formula stryka på foten. Om man slår ihop utvecklingen för alla portföljer, blir skillnaden fram tills årsskiftet utan Magic formula endast 0,5 % (41,24 % vs 40,71 %), vilket gör att det är minimalt. Det är den mest kända strategin, men den passar inte in bland mina fyra strategier här på Stockholmsbörsen och går lika gärna att följa på Börsdata. Nu vet jag att Börsdatas avkastning går att följa, men jag satsar på att kombinera simpelt värde med värde och momentum istället för med ROIC. Nu passar det in i mitt schema för kvartalsvis ombalansering och jag kunde passa på att ombalansera min hela portfölj. Det passade också bra då jag behövde göra ett större uttag ur portföljen, om det inte varit för det hade MF fått vara kvar ett litet tag till. RIP Magic formula.

 

Utöver denna insikt, funderar jag på att införa liknande koncept i min amerikanska value composite portfölj med F-score när den ska balanseras om. Nu gick value composite + F-score bra, men en kombination med 5 aktier från value composite och trending value hade slagit den med 4 procentenheter. Ännu är det mer än ett halvår tills den ska ombalanseras, så får se hur jag gör då.

Taggar (blogg): 
8 januari

Kvantitativa portföljer - prestation hittills

Nu har jag haft mina fem svenska kvantitativa portföljer i snart ett och ett halvt år och i och med årskiftet är nu en naturlig punkt att utvärdera deras prestation.

 

Syftet med denna period var dels att ha en testperiod och dels att skapa en väl diversifierad portfölj bestående av ett antal olika kvantitativa strategier. Nu kan man säga att denna period går mot sitt slut i och med att jag kommer göra en större ombalansering i portföljerna.

 

Portföljerna kan klassas in i tre kategorier, först Magic formula, som togs med eftersom det var med Magic formula allt startade och det är den mest kända av de olika strategierna. Andra kategorin är rena värdestrategier, detta i form av EV/EBIT, som är i tester den bästa enskilda värdemåttet, och Value composite, som är en kombination av ett flertal värdemått. Den sista kategorin är en kombination av värde och momentum, där momentum innebär att man endast köper billiga aktier i positiv trend och undviker köpa fallande knivar.

 

Sedan start har utvecklingen för de olika kategorierna varit följande:

 

Magic formula + 43,42 %

Värdestrategier + 38,95 %

Värde + momentum + 42,5 %

 

Av alla strategier var det faktiskt Magic formula som gick bäst hittills, mycket på grund av att den lyckades pricka både Lucara Diamond och Oriflame det senaste året. Värde med momentum gick en aning bättre än den utan momentum, vilket är också vad de flesta tester visar, då momentum ökar avkastningen med några procentenheter per år. I What Works On Wall Street så visar de att värde med momentum slår endast värde totalt 35 av 45 år, vilket gör att resultatet inte är så konstigt.

 

Nedan visas utvecklingen för alla portföljer sedan start:

 

 

 

En slutsats man kan dra från portföljerna individuella prestation är att de inte skiljer sig så mycket mellan varandra. Avkastningen för varje portfölj är ganska lik den sammanställda ovan, vilket gör att jag inte bifogar de individuella portföljernas grafer. Ändå har det varit bra att ha flera strategier eftersom de har gett bra avkastning i olika perioder, t.ex. har de med value composite toppat nu i december medan de med EV/EBIT toppade i oktober. Totalt sett är portföljerna plus minus noll sedan oktober, då value composite gått upp och EV/EBIT gått ner. Nu får vi se hur de går det kommande året.

 

EDIT: Efter att ha kollat upp bäst presterande Sverigefonden hos Avanza för 2016 var denna Spiltan Aktiefond Dalarna med en uppgång på 20,2 %. Därmed slog de kvantitativa portföljen ovan alla Sverigefonder som gick att köpa hos Avanza.

Taggar (blogg): 
6 januari

Kvantstrategier - prestation 2016

Förra året har passerat och nu kan det vara intressant att se hur olika sorters kvantitativa strategier presterade under året. Sist gjordes en uppdatering i juli i år, läs mer här. Läs också hur kvantstrategier presterade i USA på bloggen Investingforaliving.

 

Året bjöd på ett bra år för alla kvantstrategier. Nedan visas de olika kvantstrategierna jag följt under året, allt från simpla värdestrategier till strategier som inkluderar värde och momentum. Många strategier slog index med 10 % eller mer.

 

 

För att bättre illustrera resultaten valde jag göra ett stapeldiagram. Nedan visas översta tabellen, vilka är de strategier jag har live och haft pengar i under året. Bäst gick Value composite och sämst gick densamma med momentum. Oavsett var prestationen ganska lika och snittet hamnade på 21,28 %, vilket alltså slog index med mer än 11 % för året. Det mesta skedde under första halvåret, då strategierna överpresterade index med 8,5 %. 

 

 

 

De testportföljer jag bevakade var rent av aktier sorterade på P/B, EV/EBIT, P/S och Magic formula. Anledningen till att denna Magic formula presterade bättre än den ovan var för att dessa portföljer sattes ihop vid årsskiftet, och inte löpande som de ovan. P/B gick klart bäst, då den köpte mycket gruvbolag förra årsskiftet, vilka varit bästa sektorn för året. EV/EBIT och Magic formula gick också helt okej.

 

 

Förra året gjorde jag en liknande sammanställning, se detta inlägg. Om vi nu utvärderar hur det hade varit att köpa bolag efter de olika värdemåtten dessa åren hade utvecklingen varit följande:

 

 

Så senaste två åren har det alltså varit bäst att investera i Magic formula, men att investera i EV/EBIT + momentum har också varit helt okej. Under dessa två år har ROIC komponenten i Magic formula varit bra, men också att kombinera med momentum. Det som man kunnat observera under dessa två år är i alla fall att endast värde kan mycket väl genomgå nedgångar och underprestation mot marknaden, men kombinerar man med momentum undviker man att köpa de fallande knivarna.

 

Samma kan man kanske säga om Magic formula, men här skiljer sig resultaten åt lite. I USA har ofta simpel EV/EBIT gett bra resultat, medan Magic formula har gått bättre här i Sverige, se Värdebyråns studie. En anledning till det är att vi har allmänt haft bra ROIC-bolag här i Sverige, vilket kan ha lett till den högre avkastningen. Om det nu kommer fortsätta här framöver kommer bli intressant att se.

 

Vill avsluta med denna tabell från Investingforaliving som visar avkastningen för ett antal strategier sedan år 2009 i USA. Den visar att Value composite (VC2) är den bästa strategin sedan börsdippen, trots att historiskt brukar Trending value (TV2) slå Value composite. Visar att det trots allt kan vara bra att både inkludera värde och värde med momentum i portföljen, som vi också sett senaste året, kan det variera mycket beroende på det år man börjar.

 

Källa: Investingforaliving.us

 

EDIT: Bästa svenska aktiefond hos Avanza var under 2016 var Spiltan Aktiefond Dalarna, med avkastning på 20,2 %. Alltså, hade man investerat kvantitativt i strategierna beskrivna ovan hade man slagit alla fonder.

Taggar (blogg): 
4 januari

Mean reversion-strategi

"Mean reversion", att tillgångar och aktier tenderar återgå till ett medel, är det som ligger till grund i de flesta av mina strategier och det sätt jag tänker om aktiemarknaden. Förutom momentum och trendföljning som jag skrivit flera gånger om här på bloggen är det i mean reversion som det finns mycket potential för överavkastning. Detta då investerare oftast överreagerar och tenderar att vara för negativa i vissa fall. Det såg vi inte minst i början av 2016 i bland annat råvaror och tillväxtmarknader, vilka gett riktigt bra avkastning det året.

 

Som värdeinriktad investerare är det ofta man hamnar i mean reversion-tänket. Man ser värde i investerares överreaktion och går mot strömmen när det både gäller strategier men också sektorer och marknader. Det är här också det kan löna sig att vara aktiv, något jag skrev om i mitt inlägg om Aktiv förvaltning på ett annorlunda sätt. Efter ytterligare funderingar insåg jag att min "aktiva förvaltning" handlar i stort sett om att utnyttja mean reversion. Då det är en statistiskt satsning är det något som oftast görs bäst på bred front och systematiskt.

 

När det kommer till alla mina strategier och beslut vill jag göra allt på ett systematiskt sätt, på ett sätt som väldokumenterat skapat avkastning och där jag kan undvika att spå i teblad och så vidare. Det är något som jag känt har saknats när det kommer just till så kallade mean reversion-strategier, där man vill köpa utbombade sektorer som bör ge en överavkastning framöver. Därför har det inte fått plats i min portfölj och jag har valt att undvika investera i specifika sektor ETF:er såsom KOL, GDX och XME under förra året till mitt förtret (valde sen att investera i GDX, men med anledning till guldexponering). Jag vet att det är en strategi som kan ge bra avkastning i längden, men inte hittat en bra form att utföra den utan att känna att jag spår i teblad när jag satsar mina pengar på t.ex. uranbolag. Den fråga jag ställt mig är; varför satsa på diverse sektorer som jag läst kan ha bra potential när jag kan satsa på en väldokumenterad strategi som historiskt gett 20 % per år i avkastning?

 

Nu har jag hittat svaret, och det har varit rakt framför mig hela tiden. Helt enkelt; skapa en mean reversion-strategi. Använd en del av portföljen och investera i sektorer, länder och marknader som bör gå bra enligt mean reversion. Satsa brett, då det är snittet som går bra. Länder, sektorer och industrier som är ner i 3 år eller mer är upp 50-140 % kommande två åren. Se denna studie för mer information. I januari 2016 var det just det som hände med råvarusektorn. Nu har liknande skett med uranbolagen, som är ner i över 5 år i rad. Tillväxtmarknader har sett liknande utveckling och ännu har det inte skett någon större uppgång där, även om de var upp förra året. Statistiken talar fortsatt för guldgruvor och ädelmetaller. Det finns också många individuella länder som fortsatt är ner mycket senaste åren.

 

Det som är bra med länder och marknader är att många gånger finns det också intressanta ETF:er och strategier inom dessa. Billiga länder är ner mycket senaste åren och går att köpa via ETF:en GVAL, men andra ETF:er som kan inkluderas i en sådan portfölj är t.ex. EYLD vilket investerar i tillväxtmarknader efter värdemått och hög shareholders yield. FYLD är liknande variant men i industriländer utanför USA. Flera av de ETF:er jag har i min portfölj klassar in i denna mean reversion portfölj, i dagsläget GVAL, GDX, GDXJ och URA, men också IVAL och IMOM då internationella marknader kan anses vara billiga. Vissa av ETF:erna kan man ha på lång sikt, då de är långsiktiga strategier, medan sektorspecifika ETF:er kan mer anses som satsningar på kortare sikt (2 år).

 

Mean reversion-strategin kan summeras till att vara satsningar i ETF:er som lidit av underprestation under senaste tiden. Det inkluderar länder, sektorer och marknader som genomlidit en större bear market. Som extra spets kan man också investera i värdestrategier eller liknande i de specifika marknaderna. Då strategin baserar sig på att en sektor är ner flera år i rad kräver den lite mer aktiv förvaltning än de andra strategierna jag har i portföljen, då den inte går att göra systematiskt på samma sätt. Det känns i alla fall bra att ha denna strategi på pränt, på så sätt att den är uppbyggd på samma robusta grund som de andra strategierna som jag skriver om här på bloggen.

 

De ETF:er och marknader som är intressanta för tillfället är främst: EYLD, GVAL, GDX, GDXJ och URA. Tillväxtmarknader, t.ex. VWO eller EYLD, samt diverse individuella länder så som Norge, Polen, Portugal och Spanien (alla i GVAL) är fortfarande ner mycket sedan sommaren 2014. 

Taggar (blogg): 
2 januari

Årsrapport 2016

Nu har vi sett ännu ett börsår passera, vilket varit ett mycket intressant börsår där börsen gick ifrån en initialt inledd bear trend till återigen en bull trend. Efter helgens kavalkad av årsrapporter och grafer från diverse bloggare och twitter-profiler verkar det som det varit ett år som gått ganska bra för många. Vissa stjärnor sticker ut, men kollar man runt bland populära aktiebloggar ligger de flesta på en avkastning runt 10-25 % för året, där många fått en revansch efter ett dåligt 2015. Värde och speciellt utdelningsaktier har gått bra under året, vilket varit fördelaktigt för många bloggares strategier.

 

Aktieportföljer

För min egen del så har utvecklingen varit bra, speciellt då jag lyckades pricka botten i råvaror i början av året. Nedan visas utvecklingen för alla mina depåer hos Avanza, vilka består av 80 % aktier och 20 % räntor. Utvecklingen är på + 27 % för året vilket slår index som är upp med + 9,5 %. Sharpekvoten för portföljen är på ganska höga 2,28.

 

 

Mitt sparande ligger uppdelat på ett antal individuella portföljer som alla gått olika. Först och främst investerar jag i ett antal ETF:er efter olika strategier världen över, vilka är för tillfället fördelade i GVAL (lågt värderade marknader), IVAL (internationella värdeaktier) och IMOM (internationella momentumaktier). Denna portfölj gick nästan exakt som index, + 9,76 % för året.

 

Mina egna aktiestrategier, där jag själv köper och säljer aktier, har däremot gått mycket bättre. Nedan visas utvecklingen för alla dessa. De är upp med totalt + 38,73 % för året.

 

 

De individuella portföljerna är upp med följande:

 

 

Det är allmänt ganska likvärdig avkastning för alla svenska portföljer och sedan start skiljer sig det inte mycket mellan alla portföljerna. De amerikanska portföljerna har däremot gått mycket bättre i år. Net-nets portföljen som är nystartad för i år är upp med över 30 % i somras, vilket är riktigt bra. Den amerikanska value composite portföljen var mer aktiv tidigare i år och har gått bra på grund av bra satsningar i dels gruvbolag, råvaror och basindustri, vilka alla varit bra sektorer i år. Ett helt klart okej börsår för de olika aktieportföljerna.

 

Taktisk tillgångsportfölj

Totalt är 70 % av mitt sparande i portföljerna ovan, medan resterande 30 % är i en taktisk tillgångsportfölj. I början av året bytte jag ut dual momentum mot GTAA aggressiv och i somras mot ETF:en GMOM. Efter själv skött min taktiska portfölj insåg jag att det både blev billigare och bättre att göra det genom ETF:en GMOM. Utvecklingen har inte varit så stark för GMOM, utan är upp med 3 % i år. Jämförelsevis är GAA, vilket investerar i världens alla tillgångar, upp med 6 % för året.

 

 

 

I år var alltså buy-and-hold bättre än taktisk portfölj, vilket är något som går periodsvis, se detta inlägg. Värt att notera är också att då GMOM handlas i dollar är den upp med 11 % i SEK för året, vilket slagit Stockholmsbörsen.

 

Sammanfattning

Året har varit ett bra år för aktier, speciellt i diverse värdekategorier och utbombade sektorer, vilket gjort att det varit ett helt okej aktieår. Breda index är upp och vi fortsätter på förra årets trend med en avkastning på ca 10 % för index och ca 20 % för diverse värdestrategier här i Sverige. Nu får vi se vad kommande år bjuder på, vi har i alla fall sett tre års utklassning av buy-and-hold mot trendföljning/GMOM och det kan mycket väl vända under nästa år. Något jag inte nämnt ovan är också mina innehav i guldbolag och uranbolag, samt att jag spanar in tillväxtmarknader för tillfället. Dessa marknader kan också gå mycket bra nästa år, då mycket talar för mean reversion kommande år. För tillfället har senaste årets trender med att satsa på den amerikanska börsen och småbolag varit fortsatt gynnsam, men det kan mycket väl ändras nästa år.

 

Det ska bli ett spännande år som kommer och vi får se hur utvecklingen ter sig. 2016 har i alla fall varit ett riktigt bra år att vara kvantitativ investerare.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (81)
Aug (4)

Taggar