Investerarfysikern
Likes
721
Antal inlägg
1228
Följare
137
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
17 september 2016

Vad gör stjärninvesterarna?

Det är alltid roligt att kolla vad superinvesterarna gör, de som driver stora hedgefonder i USA och fått en avkastning på runt 20 % per år under längre tider i sina karriärer. Den mest kända är Warren Buffett som de flesta skriver om inom bloggsfären, speciellt värdeinvesterare, men det finns också ett antal andra lika framgångsrika investerare. Idag så kan man följa ett antal av dessa och vad de gör via hemsidan Insidermonkey.com.

 

En av dessa är Stanley Druckenmiller. Han arbetade på George Soros hedgefond tidigare och har nu sin egen. Han har också kommit upp i rubrikerna på diverse nyhetsmedier, då han är mycket skeptisk till dagens börs. Själv har han ett tag varit förespråkare för att köpa guld ett tag, och har själv en större position. Nu på senare tid har han investerat en hel del i både råvaror och energi.

 

Stanleys tidigare arbetsgivare, George Soros, som blev känd för att gå kort pundet (och också kronan om jag inte missminner mig), har nu börjat korta S&P 500 med olika optioner, mycket likt den tail-hedge strategy jag berättade om innan. Utöver det har han också sålt en del guldbolag, efter att ha varit riktigt bullish på det tidigare.

 

Ray Dalio är en annan känd investerare som lyckats bra på just makro. Han har en enorm del av sin portfölj i tillväxtmarknader, men är ner något från 50 % som mest. Han förespråkar också guld och guldbolag, men det var för ett tag sen och svårt att säga om rådet är detsamma idag. Trots allt så är han en av de investerare som investerar i guld och marknader utanför USA.

 

Carl Icahn, som är något mer känd, köper råvaror och energi för fullt. Såg honom som största ägare i flera av de råvarubolag som jag kollade på i somras. Han är ute efter alla hatade branscher, och han gillas inte riktigt av börsen i övrigt och av media då hans aktie fallit mycket. Trots det verkar han tro på det han gör och fortsätter investera i råvaror och energi.

 

Det är alltid intressant att se vad dessa investerare gör, men ett tema i år har varit att satsa på guld, råvaror och energi, samt att flera kollar utanför USA. Sen är det alltid svårt att avgöra hur stora positioner dessa personer har, men också hur aktuella de är, då många rapporter som visas på Insidermonkey är nu nästan ett halvår gamla. Trots det så kommer det regelbundet nyheter i vad för positioner de tar, vilket jag också försökt återge ovan. Oavsett tror jag att det kan löna sig att följa bland världens bästa investerare in i hatade branscher och sektorer, så som tillväxtmarknader, råvaror och energi.

 

Mer på samma tema: Meb Faber Podcast - Episode #13: Want Buffett’s Returns? Here’s How To Get Them

Taggar (blogg): 
6 oktober 2015

Aktiemarknaden i relation till BNP

Ett av Warren Buffetts favoritmått på att värdera börsen är att se den i relation till BNP. Nu på senaste tiden så har många amerikaner sagt att den amerikanska börsen är högt värderad i relation till BNP då den nu ligger på 116 %. Under förra året tog jag också fram denna data och tänkte nu uppdatera den. Inspirationen kommer från en blogg som jag nyligen hittat, där skribenten liksom mig gillar att ha en massa data och grafer. Kolla gärna in den då det finns flera intressanta ämnen han berört, bland annat hur man kan identifiera korrektioner med volatilitet: https://thoughtsbymrp.wordpress.com

 

Så hur är då svenska börsen värderad mot BNP? Till vår hjälp har vi vår fina statistiska centralbyrå där de har både data för nominell BNP och data för aktieägandet på svensk marknadsplats. Aktieägandet på svensk marknadsplats värderas till 6 000 miljarder kronor vid halvårsskiftet år 2015. Samtidigt var nominell BNP ungefär 4000 miljarder kronor. Det innebär att det svenska börsvärdet är 150 % mot BNP. Detta kan jämföras med de 116 % av BNP som den amerikanska börsen är värderad till, men den svenska har historiskt sett varit högre värderad de senaste 20 åren på grund av de stora exportföretagen. 

 

Historiskt sett så är vi därmed på höga nivåer. Kollar vi sedan 1993 så är vi därmed på liknande nivåer som värderingen i slutet av år 2000 och år 2006 och vi kan se hur det slutade då. Lägsta värderingarna skedde under 2002 och 2008. Notera att allt är data från slutet av året vilket gör att mer extrema värden uppstod under åren (speciellt under år 2000). Så om vi nu om två år återgår till en värdering på 70 % av BNP så innebär det med ca 5 % nominell tillväxt under dessa två år ett värde på börsen på ca 3000 miljarder kronor, alltså en halvering. Nu kan både 2002 och 2008 vara extremfall, men bara en återgång till 2011-års nivå innebär en nedgång på -30 %. Men det kanske är annorlunda denna gång och aktiemarknaden kommer vara kroniskt högt värderad i relation till BNP.

 

Taggar (blogg): 
9 juni 2015

Dags att utöka bufferten?

Alla mått på marknaderna skriker att aktier är övervärderade. Årets uppgång är i dagsläget 13 % och från redan högt värderade nivåer. Jag sitter och läser böcker om värdeinvestering nu och alla mått som nämns där finns knappt på dagens marknad. Ett "billigt" bolag värderas till P/E 15 och endast 25 % av large och mid cap har P/E under 15 varav hälften är finans/fastighetsbolag. Själv är jag övertygad om att vi kan komma att se ett läge inom de närmsta 2-3 åren då aktier är billigare än idag. Samtidigt så har jag bestämt att inte göra några aktiva val i mitt långsiktiga sparande och gå in 100 % på mina strategier i Fysikerportföljen som är 100 % investerad i aktier. Frågan är däremot hur mycket som är lämpligt att spara i sitt långsiktiga sparande för tillfället om det allt mer talar för en krasch och lågkonjunktur inom några år.

 

Jag har mitt sparande uppdelat i två delar: ett kortsiktigt buffertspar och en långsiktig portfölj. Mitt kortsiktiga buffertspar sparar jag helt i räntor och är till för att täcka kortsiktiga kostnader så att jag aldrig behöver röra mitt långsiktiga sparande. Min buffert har börjat bli lite väl liten efter stora insättningar i min långsiktiga portfölj det senaste året, vilket gör att jag funderar på att utöka denna. Det känns också bra att öka buffertsparandet i goda tider som dessa då allt snart kan vända och vi går in i en lågkonjunktur. Mitt mer långsiktiga mål är också att ha en ganska bra buffert om tre år då jag avslutar min doktorandsanställning och jag tror att det är mycket bättre att spara ihop till en buffert nu än i slutet av perioden om vi kommer att se en krasch de närmaste åren. Dessutom så kan jag då över längre tid långsamt bygga upp en större buffert, som också kan användas till ett högre aktiesparande vid en krasch. Att jag kommer att öka buffertsparandet (som på senaste tiden varit negativ) innebär inte att mitt långsiktiga sparande kommer att minska nämnvärt, utan tanken är att ca 1/3 av mitt sparande kommer gå till bufferten och 2/3 till långsiktigt sparande. Med denna takt så har jag i så fall en bra buffert om 3 år.

 

Så min tanke är att nu när vi närmar oss börstoppen så kommer jag utöka mitt buffertsparande och vara lite mindre aggressiv i mitt långsiktiga sparande. Detta för att lättare parera det som kommer senare (t.ex. lågkonjunktur samt börs och bostadskrasch). I värsta fall så kan min anställning avslutas mitt i en lågkonjunktur (2018) vilket gör att det är ännu viktigare att ha en bra buffert så att man inte tvingas behöva sälja av aktieinnehav och då är det bättre att börja spara ihop denna nu med en högt värderad börs. Om nu allt löser sig med jobb känns det också bra med buffertsparandet då man kan investera tungt i aktier/långsiktiga portföljen under lågkonjunktur och successivt minska bufferten för att sedan bygga upp den igen under högkonjunktur.

 

Jag tänker att det är lite som att man skördar nu när det är "konjunktursommar" i form av stadig inkomst för att använda när det är "konjunkturvinter" då det kan bli svårare att få jobb och det är billigare att investera. Så bufferten får växa sig starkare nu i vad jag tror blir en liknande utveckling som tidigare konjunktur- och börstoppar (tänk att vi kanske är i läget 1998-1999 eller 2005-2006) för att användas sedan under åren därpå när allt är knapert kunna användas. Detta känns som något många svenska hushåll borde tänka över sitt buffertspar, speciellt efter att ha kollat på "Låna för livet". Tyvärr gör många tvärtom, spar i långkonjunkturer och spenderar i högkonjunktur.

 

Vad tror ni? Är det bra att utöka bufferten nu under konjunkturtoppen så att man har en bra buffert i nästa krasch? 

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (81)
Aug (4)

Taggar