Investerarfysikern
Likes
721
Antal inlägg
1228
Följare
137
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
7 april 2016

Avkastning för bloggens olika strategier från 70-talet tills idag

För att få en mer samlad bild över de strategier som diskuteras här på bloggen valde jag att sammanställa de längre och mer genomarbetade studierna som finns över avkastningen för de olika strategierna. Längst nedan på sidan visas direktlänkarna till de olika studierna. Alla strategier nedan är regelbundet behandlade på bloggen och som jag själv sparar aktivt i. Strategierna nedan är innan avgifter, vilket är viktigt att ha i tanken.

 

Totalt finns det ca 40-50 år av data för amerikanska aktier och breda index att gå på. De flesta nedan är testade under dessa perioder och är testade fram tills 2014-2015, vilket betyder att de är up-to-date. Det är lite blandat mellan kvantitativa aktiestrategier och tillgångsallokeringsstrategier. Första tabellen är från Investingforaliving där Paul Novell har sammanställt avkastningen under åren 1973-2015 för 25 olika strategier där dessa var bland de bästa. Klart bäst är Trending value med en kombination av Value composite och momentum. Däremot om man kollar på Sharpe och Sortino är de taktiska portföljerna klart bättre där GTAA AGG3 (aggressiv global taktisk tillgångsallokering) är klart bäst med små förluster (sämsta året -6 % men största nedgång ca -20 %). Sharpe-kvoten är helt enkelt riskjusterad avkastning och Sortino är riskjusterad avkastning med fokus på förluster, då det är vad de flesta bryr sig om. 

 

Testen i nästa tabell utfördes av de på Alpha Architect. Där testade det hur EV/EBIT presterade med och utan momentum och kom fram till att med momentum blev bättre. Quantitative Value som deras ETF QVAL bygger på har gett liknande avkastning över tid men lägre största nedgång och högre Sortino-ratio. Deras nylanserade Quantitative Momentum är något sämre (ETF:en QMOM), men fungerar bra ihop med deras QVAL för att få en hög jämn överavkastning över tid.

 

Sist testade Patrick O'Shaughnessy strategin Value Composite under åren 1964-2014. Talen nedan visar hur en portfölj med 50 sådana aktier presterade under dessa år och den gav likt de ovan en avkastning på 20 % och en Sharpe-kvot på runt 0,85. 

 

 

 

 

Testerna ovan visar att kvantitativa aktiestrategier har gett högre avkastning över tid men till högre risk än taktisk tillgångsallokering. Däremot är avkastningen så pass lika att det är svårt att säga vilken som är den bättre. Också visas att värde i kombination med momentum har gett ca 1-2 % högre avkastning per år, men att simpel värde också gett bra avkastning. Då alla strategier har gett en ganska liknande avkastning är ett bra alternativ att dela upp sparandet på flera likvärdiga strategier. I mitt mekaniska sparande är 50 % i kvantitativa strategier och 50 % i taktiska, för att på så sätt sprida riskerna. Det kvantitativa sparandet är i sin tur uppdelade i de olika strategierna ovan. 

 

Då strategierna kan ge riktigt olika avkastning under olika perioder kan det vara en bra idé att sprida sparandet mellan de olika strategierna. Den som investerade i taktisk tillgångsallokering under 2007 slog stort de med kvantitativa strategier följande år. De som investerade i kvantitativa strategier under 2009 slog stort de taktiska tillgångsportföljerna följande år. Beroende på tajming är det enorm skillnad i avkastning de efterföljande åren mellan de två alternativen, så varför inte ha båda?

 

Som vanligt går det läsa mer om alla strategier på Enklainvesteringar.se

 

Källor:

http://investingforaliving.us/2016/02/03/comparing-portfolio-performance...

Taggar (blogg): 
2 april 2016

Do-it-yourself vs aktiva ETF:er

Många gånger när det kommer till investeringar lönar det sig att göra det själv. Detsamma gäller de kvantitativa strategier som jag skrivit om här på bloggen. Nu börjar det komma fler ETF:er i detta område, men många gånger kan det vara bättre att göra själv. Problemet är att institutionella investerare oftast har den frihet som vi privata investerare inte har. Själv har jag gjort beslutet att spara i ett flertal olika strategier, vilket gjort att det ännu inte kommit upp i de volymer vilket motiverar att göra allt själv.

 

Ett tydligt exempel är att ha själv en kvantitativ strategi vs Alpha Architects ETF:er QVAL, IVAL, QMOM och IMOM. Wes Gray har sagt i en intervju att han uppmuntrar till att investera själv, eftersom man då kan ha en mer koncentrerad portfölj samt investera bredare i alla aktier på börsen och inte begränsa sig till large cap vilket de är via sin ETF-struktur. Ett bra exempel på det är screenern hos Acquirer's Multiple, där large cap har gett 15,6 % per år, medan all investable har gett 24,3 % per år under åren 1999-2014 (all investable = alla aktier över 200 MUSD i market cap, mid och large cap i Sverige).

 

För att göra en jämförelse kan vi lista olika avkastningar för olika strategier. För de strategier som Alpha Architects ETF:er bygger på har de i snitt gett en avkastning på 18,6 % innan avgifter och med uppskattade historiska avgifter på 2,4 % har de gett 16,2 % per år (avgifterna i dagsläget ligger på 0,79 %). För de som investerar i USA är avkastningen på 19,6 % per år innan avgifter. Det kan jämföras med de strategier som investerar på all investable:

 

Avkastning per år innan avgifter:

Alpha Architect USA + internationellt: 18,6 %

Alpha Architect USA: 19,6 %

Acquirers Multiple (large cap): 15,6 %

Acquirers Multiple (all investable): 24,3 %

Value Composite (all investable): 20 %

Trending Value (all investable): 21,2 %

 

De flesta ovan är testade under åren 1974-2014 förutom Acquirer's Multiple och de internationella strategierna för Alpha Architect. Testet för Acquirer's Multiple är lite väl kort för att säga om det är klart högre än de andra, så jag antar att de ger ungefär som Value composite och Trending Value. Ytterligare en viktig komponent är att avkastningen kan öka med närmare 1-2 % om man har en mer koncentrerad portfölj än för ETF:erna, 10-15 aktier istället för 50 aktier.

 

På det stora hela är avkastningen ca 22-23 % per år historiskt för de koncentrerade värdestrategierna som investerar på hela amerikanska aktiemarknaden (all investable) mot 19,6 % för ETF:erna. Det innebär ca 2-3 % högre avkastning per år. Efter avgiften för ETF:en så bör avgiften för strategin vara lägre än ca 3-4 % per år för att det ska vara värt att investera själv. Med dagens mini-courtage hos Avanza plus växlingsavgift blir det totalt ca 1 % i avgift per byte per år plus spread. Utöver det tillkommer en screener vilken kan kosta ca 300-400 kr för den månad då man behöver allokera om. Med en portfölj på 50 000 kr blir det överslagsvis en total kostnad på ca 2,3 % per år (1 % i avgift, 0,5 % i spread, 0,8 % för screener). Detta går givetvis att göra billigare via DeGiro och med mer kapital. T.ex. med en 100 000 kr portfölj hos DeGiro kan kostnaden komma under 1 % per år. För internationella portföljer krävs några hundratusen för att kostnaden ska bli rimlig.

 

Slutsatsen kan dras att det krävs närmare över hundratusen i en strategi för att det ska vara vettigt att investera själv i mindre bolag än via Alpha Architects ETF:er. För internationella marknader krävs det ännu mer. Om det sen är värt det extra arbetet för de extra 1-2 %:en i avkastning kan man också fråga sig, plus att en momentumstrategi skulle vara ännu dyrare att implementera. Min egen plan är först att använda sig av Alpha Architects ETF:er för att sedan kanske starta en egen strategi. Förhoppningsvis har då också flera nya tjänster kommit ut på marknaden då vi under de senaste två åren sett en enorm förändring i förutsättningarna för en småsparare. Däremot är det fortfarande vettigt att själv spara kvantitativt här i Sverige, då kostnaderna kan hållas låga även för små portföljer (under 10 000 kr) och det inte finns några andra alternativ här. 

Taggar (blogg): 
17 mars 2016

Läsarfråga: Om kvantitativ investering är så bra, varför gör inte alla det?

Jag har fått en del frågor av intresserade läsare på sista tiden. En av de frågorna som jag tyckte förtjänar ett eget inlägg är frågan om nu kvantitativ investering är så bra, varför gör inte alla det? Många som pratar om kvantitativa investeringar har en tendens att skriva att det är så bra, vilket gör det med all rätt att man ska vara skeptisk. Själv var jag ytterst skeptisk till kvantitativa investeringar när jag först kom i kontakt med det, speciellt då min första kontakt var med den magiska formeln. Bara det namnet är ju otroligt löjligt och med påståendet att den ska slå marknaden lät bara sjukt i öronen av en som trodde benhårt på effektiva marknadsteorin. Tur nog tog nyfikenheten överhanden och Joel Greenblatts bok beställdes hem, lästes ut på en dag och sen var jag såld. Nu ett och ett halvt år senare har jag avverkat 15-20 böcker, ögnat igenom över 100 vetenskapliga artiklar och tusentals blogginlägg i ämnet och kan säga att jag tror på det på riktigt. Det har också gjort att jag kommit till insikten om varför inte alla vill göra det eller använda det.

 

För det första, många har inte den approachen till aktieinvesteringar att det gäller att få högst avkastning över tid. Vissa förstår inte riktigt effekten av ränta-på-ränta metoden. Man tror aktier är något man köper och så tiodubblas aktien ibland eller går mot noll ibland. Nästan helt binärt och därför uppfattar många aktieinvesteringar som rent spelande. Det är den mer generella uppfattningen om aktier och den som når ut i medier. Om historier om aktier når ut i dagstidningar är det just fall där någon blivit stormrik på Fingerprint eller förlorat allt på Ericsson. Man hör inte så mycket om personen som investerat i Fenix Outdoor och ÅF och nästan tiodubblat pengarna senaste 10 åren.

 

Det för ämnet vidare till nästa punkt. Aktier, oavsett om de är köpta via en kvantitativ metod eller inte, kommer fortfarande vara mycket volatila och genomgå björnmarknader. De flesta kvantitativa strategierna har sett nedgångar på -50 %, en ordentlig nedgång som de flesta inte skulle klara. Då kvantitativa metoder inte heller kan lyckas varje år, gör detta att det är ännu mer smärtsamt. Se t.ex. i USA där värdeaktier var ner ca 20 % mer än index när det var som värst i januari. Strategin anses vara trasig och man ger upp.

 

En annan aspekt är att många tror att de kan slå en kvantitativ strategi. Speciellt när man också kan få rätt ibland. Visst kan vissa av företagen i en strategi ha uppenbara problems som alla såg och de realiserades vilket drog ner aktiekursen ytterligare. Jag har haft många intressanta diskussioner med andra bloggare om just detta och där många känner att de personligen inte kan följa en kvantitativ strategi då det inte passar deras investeringsmetodik. Varje person har egna preferenser och om en investeringsmetod inte passar en är det svårt att fortsätta. Vissa gör det till och med medvetet, utan tro att man kan göra bättre, likt en som vet att det är bättre att träna och äta nyttigt ändå inte gör det.

 

När det kommer till egna pengar investerar många med hjärtat. Hellre vill man investera i ett företag man tror på och som sakta men säkert växer. Utdelningsinvesteringar är väldigt populära av denna anledning, då man helt enkelt kan investera i bra bolag och sakta men säkert se sin utdelning växa. Många andra aktiva investerare gillar investera i bra bolag de vill hålla på sikt, med Warren Buffett som ledstjärna. Grahams råd för den defensiva investeraren är verkligen det som de flesta inom bloggvärlden följer där många har måttot att köpa och behålla för evigt. Det blir både lättskött och gör man bra ifrån sig går det att slå index över tid. Här går det faktiskt också att applicera en kvantitativ strategi och de som kollat in Börsdata har kanske noterat "Graham"-screenern där som gör just detta. Själv kan jag erkänna att jag många gånger velat ha en sådan portfölj på sidan av de kvantitativa.

 

Sen finns det också skeptikerna. De som helt enkelt aldrig faller för en strategi utifrån ett empiriskt underlag. Dels kan det bero på att de anser att det är data-mining och aldrig kommer att fungera, eller så tror de helt enkelt inte på empiri eller ett vetenskapligt angreppssätt. Logiska resonemang och rationellt beteende kan kännas främmande och man tror hellre på sin egen magkänsla än på hårda fakta. Detta kan också vara utbrett inom investerarkretsar, där jag t.ex. tankar finns som reflekteras över i detta inlägg på Oldball Stocks (för mig helt främmande tankar). Många påstår att investering är alldeles för komplext och att den som försöker sig på något som är framtaget utifrån studier kommer att misslyckas.

 

På det stora hela, det finns otroligt många anledningar till varför alla inte använder kvantitativ investering. Bra är väl det! För oss investerare som inte bara förlitar oss på vår magkänsla, spår i teblad (alltså gör prognoser), är disciplinerade och köper det som är billigt kommer i slutändan tjäna på det. Låt de andra leka sitt spel, använd istället beprövade metoder och köp det som är billigt.

 

För den som har mer frågor har jag också skapat en FAQ på Enklainvesteringar.se.

Taggar (blogg): 
6 mars 2016

Halvår med de kvantitativa portföljerna

Nu har det totalt gått ett halvår sedan jag valde att dela upp min kvantitativa portfölj i ett antal delportföljer och investera i dessa kontinuerligt över året. De kvantitativa portföljerna är:

 

  • EV/EBIT
  • EV/EBIT + momentum
  • Value Composite
  • Value Composite + momentum (Trending value)
  • Magic Formula

 

Läs mer om respektive portfölj i första inlägget om dessa portföljer eller under aktiemodeller på Enklainvesteringar.se

 

Totalt har utvecklingen varit som följande för de olika portföljerna tillsammans, där de har gett en avkastning på 12,65 % sedan start, mot -2,47 % för Stockholmsbörsen. Det innebär en överavkastning på hela 15 % på endast ett halvår mot Stockholmsbörsen i helhet.

 

 

Kollar vi på sammansättningen för den totala portföljen så är de 10 största innehaven följande (totalt ca 30-40 olika aktier i portföljerna):

 

 

Utvecklingen för de individuella portföljerna har skiljt sig åt en hel del. Bästa portföljen är Value Composite med momentum, vilken har gått upp med 17,5 %. Sämst har Value Composite gått, vilken har gått upp med 7,8 %. Resten av portföljerna är jämnt spridda bland dessa portföljer, där EV/EBIT har gett 13,6 % i avkastning, EV/EBIT med momentum har gett 9,2 % och Magic formula har gett 15,7 %. Intressant nog så momentum-portföljen för EV/EBIT gått sämre än den simpla, medan det omvända skett för Value composite. Glädjande nog så har alla portföljer gett mer än 10 % bättre avkastning än index.

 

Nu har det varit ett riktigt bra halvår för de småföretag som portföljerna är investerade i, så det ska bli intressant att se vad framtiden bjuder på. Hittills i år har många av portföljerna gått sämre än index, vilket de mycket väl kan fortsätta att göra. I år har de rena värdeportföljerna gått bäst, medan de med momentum gick bäst i slutet av förra året, vilket tyder på ett skifte från momentum till värde i marknaden. Nu ska det bli intressant att se vad resten av 2016 kommer att bjuda på.

Taggar (blogg): 
29 december 2015

Är det värt att avvakta med insättningar i en kvantitativ strategi?

Under julen hade jag ett intressant samtal med min pappa om ränte-på-ränta-effekten och aktier etc. Samtalet fick mig att fundera på hur aggressiv fördelning man bör ha i sin portfölj och vidare om det är värt att avvakta med insättningar i olika kvantitativa strategier. Jag har tidigare kommit fram till att det inte är värt att tajma marknaden med kvantitativa strategier då dessa oftast presterar bra även om marknaden presterar dåligt. Se nedan hur t.ex. EV/EBIT och Magic formula presterade fortsatt bra även om marknaden gick ner efter t.ex. IT-bubblan. I detta inlägg tänkte jag resonera lite kring detta och om hur man kan tänka om det är värt att ändra allokeringen under en marknadscykel. 

 

Först så vill jag gå igenom lite hur olika kvantitativa strategier har presterat under olika perioder. Nedan så visas prestationen för EV/EBIT efter Tobias Carlisles formula "The Acquirer's Multiple". Nästan de enda åren som gav riktigt dålig avkastning var under finanskrisen, men efter dess så har sedan pengarna 5-dubblats tills idag. Från toppen år 2000 så tio-dubblades pengarna till toppen 2007. Notera också den korta period på knappt ett år under finanskrisen då det gick att köpa in sig billigare i marknaden under denna totala period på 16 år.

 

 

 

Nedan visas hur bra Magic formula presterat enligt boken "The little book that beats the market". Enda året då formulan gav markant negativ avkastning var under 2007-2008. Resten gav formulan riktigt bra överavkastning och speciellt bra under åren som följde en bear market. Så helst vill man vara fullt investerad in i en bear market då man i så fall skulle få ett mindre prisfall men en stor uppsida i efterkommande rekyl. Var man fullt investerad i en börstopp så hade man det dubbla efter bara 3-4 år, vilket innebär en avkastning på över 20-25 % per år.

 

 

En anledning till att jag funderar på detta är då jag tror på att vi mycket väl kan se en bear market de kommande två åren. Därför har jag blivit lite mer avvaktande med att göra stora insättningar i aktier. Min nuvarande fördelning i min huvudportfölj är 65 % aktier, 5 % råvaror och 30 % räntor. Räntedelen kommer de närmaste åren inge ge mycket då räntan troligtvis kommer vara låg framöver, utan den är mer som en buffert för att jämna ut svängningarna. Målet är framöver att gå över till en fördelning med 80 % aktier och 20 % räntor. Den stora frågan är om det är värt att vänta eller om det är bäst att göra det nu? Jag har också haft läsare på bloggen som frågat liknande frågor till mig som kanske vill göra en större insättning i en kvantitativ strategi.

 

För min egen del så kommer jag dessutom spara ungefär lika mycket till som det som redan finns i portföljen de närmaste 2 åren. Det gör att det regelbundet kommer stora insättningar även om vi nu ser en bear market. Att i dagsläget minska från 30 % räntor till 20 % räntor skulle i så fall motsvara en tiondel av insättningarna de närmaste 2 åren. Dessutom som jag nämnde tidigare så har många strategier sett en dubbling på 3-4 år om man gjort en insättning på en börstopp, vilket innebär en avkastning på 20-25 % per år, något som långt utklassar en ränteposition. En ränteposition kan bara vara motiverad om pengarna används att gå in i under en krasch, men dessa är svåra att förutse och nästan ännu svårare att gå in i.

 

Nu med ett års erfarenhet av de kvantitativa strategierna så kan man också dra lite slutsatser från hur det gått än så länge. Storbolagsindex är plus minus noll som befarat vid årsskiftet då det var en dyr börs med risk för nedgång. De kvantitativa portföljerna är däremot upp med 24 % i år och upp med 10 % sedan i våras, även om OMXS30 nästan är ner med -20 %. Det visar på att även om index kan vara dyrt och gå dåligt så kan de kvantitativa portföljerna gå bra.

 

På samma sätt tror jag i USA att värdeaktier är ganska okej prissatta och de kan gå bra, även om börsen som helhet skulle gå ner på grund av aktier så som Tesla och Amazon skulle dra ner börsen. Alpha Architects ETF QVAL som är en justerad variant av EV/EBIT är ner -20 % sedan april i år. Det är värt att notera att enligt What works on Wall street så har det endast hänt sju gånger senaste 50 åren att aktier efter dessa mått är ner med -20 % eller mer. I de flesta fall så går det ner med runt -30 % för att sedan vända efter en nedgångsperiod på snitt 12 månader. Det innebär att statistiken på en uppgång efter en botten nästa år är på ens sida. Utöver det så har jag på senare tid tagit en titt på aktierna i QVAL och det är aktier med P/E runt 10 och EV/EBIT runt nästan 5. 

 

Nu får vi se om 2016 bjuder på en bear market. Själv så kommer jag fortsatt köpa aktier regelbundet efter strategierna och förhoppningsvis kommer det att bli billigare framöver så att man kan få en bra avkastning på nya insättningar. Det ska bli ett intressant år och förhoppningsvis kommer det intressanta köptillfällen.

Taggar (blogg): 
10 december 2015

Tre månader med mina kvantitativa portföljer

Nu har det gått tre månader sen jag startade mina nya kvantitativa portföljer. Insikten jag gjorde var att då olika strategier presterar olika bra under olika tidpunkter så är det bäst att använda flera och på så sätt få en jämnare total avkastning. Utöver det så var det bra att ha flera strategier, så att man kan balansera om och göra insättningar i dessa utspritt under året, men fortfarande ha en innehavstid på ett år i varje portfölj. Jag tänkte i detta inlägg redovisa hur det har gått för dessa strategier under de första månaderna och hur utvecklingen visar på vikten av att ha flera strategier. 

 

Först och främst så har dessa strategier gått förvånansvärt bra under dessa tre månader. Nedan visas utvecklingen för alla portföljer tillsammans och de har gått upp med 14 % när index är ner -4,5 %. 

 

 

Den portfölj som gått bäst är Magic Formula, som gett en avkastning på 21 %. Denna viktades också om här i månadsskiftet och har gått upp med 5 % samtidigt som börsen är ner med -5 % sen dess. För denna portfölj så tar jag helt enkelt aktierna som kommer fram från Börsdatas screener.

 

 

I min portfölj som jag kallar "Deep value" och som skippar ROIC komponenten i Magic formula, som endast tar med EV/EBIT, är upp 12,2 % bättre än index. Hittills så vinner Magic formula mot denna enklare form av värdeinvestering. 

 

 

I en annan portfölj så har jag tagit EV/EBIT och lagt till en momentum-komponent. I många tester har detta gett en bättre avkastning än endast EV/EBIT och det var min huvudstrategi fram tills september. Den har sedan dess gett 14,3 %.

 

 

I boken "What works on wall street" motiverar författaren att en bättre metod är att kombinera alla värdemått, då de går in och ut ur mode. I boken definieras Value composite one som är en kombination av P/S, P/B, EV/EBIT, P/FCF och P/E-talen. Denna strategi har gett lägst resultat med en avkastning på 7,4 %.

 

 

 

  Jag gjorde också en portfölj med Value composite one och momentum vilken gått mycket bättre. Denna har gett en avkastning på 15,9 %, vilket är näst bäst av alla portföljer. 

 

 

Intressant nog slog alla portföljer index, det var inte något jag räknade med. Det andra intressanta är också att skillnaden mellan bästa och sämsta portföljen är 13,6 procentenheter i avkastning, bara på 3 månader. Det visar det viktiga i varför flera strategier är bra att ha. Den sämsta och bästa strategin, Value composite one och Magic formula, har presterat likvärdigt över tid, men bara på några månader kan prestationen skilja sig mycket. 

 

En annan intressant observation är att min redovisning i detta excel-ark skiljer sig lite mot den verkliga prestationen. Det beror främst på att den verkliga fördelningen mellan aktierna är inte helt jämn då portföljerna inte är så stora. Men ju större de blir desto lättare är det att följa den teoretiska avkastningen (10 aktieposter om 10 000 kr styck är lättare att få jämn fördelning i än 10 aktieposter om 1 000 kr styck). 

 

Vid årsskiftet startade jag en liknande studie med flera kvantitativa portföljer, men där jag inte satte in några pengar i dessa. Portföljerna jag skapade då var dels Magic formula, EV/EBIT och P/B samt kombinationer av dessa, allt summeras i detta excel-ark. Där ser man ordentliga skillnader i prestation. Magic formula slog där också index med 20 % vs 5 % för index. Resten underpresterade däremot och P/B-portföljen har gått sämst med nästan -30 %. Det är också en stor anledning till varför jag inte investerar i låga P/B-företag och net-nets, de kan mycket väl underprestera stort under vissa perioder. 

 

Nu får vi se hur portföljerna klarar resten av året och nästa år. Det ska bli intressant att se en längre utveckling av portföljerna för att se hur bra det är att ha olika portföljer. Nu ska jag också ha en momentumportfölj framöver, som är mindre korrelerad till resten av portföljerna ovan och kanske skapa ännu mer långsiktig avkastning. Mer information om varje enskild portfölj kommer att komma upp löpande på Enklainvesteringar.se.

Taggar (blogg): 
26 juli 2015

Kvantitativa strategier

Som jag har skrivit i tidigare inlägg så poängterar Paul Novell hur viktigt det är med att ha flera kvantitativa strategier när man investerar, då det i så fall är lättare att hålla fast vid en. Själv gillar jag tanken verkligen då det har varit svårt att välja strategier då det finns många bra och ganska likvärdiga. Bättre satsa på flera likvärdiga kort än ett. Därför tänkte jag i detta inlägg gå igenom olika kvantitativa strategier man kan spara i och hur man kan spara i dem.

 

Då man gärna vill investera regelbundet i en kvantitativ strategi så kan man investera i en aktie per månad, sedan utöka till två aktier per månad och så vidare. Då kan man dela upp det och investera en aktie per månad i varje strategi och vartefter lägga till flera strategier då kapitalet växer. Enda problemet är att man måste screena fram aktier för varje strategi varje månad, vilket lätt blir jobbigt vid redan 2-3 strategier, speciellt om de är lite mer komplexa. Strategin är också jobbig vid oregelbundna insättningar, så att man måste omfördela under året.

 

Ett sätt att arbeta runt det är att göra årsvisa ombalanseringar men att ha flera strategier som man delar upp under året. Det innebär att man endast behöver göra screena aktier en gång per år. Istället så kan man ha fyra strategier per år uppdelade på olika kvartal som man sparar efter, eller fler. Då gör man insättningen i slutet av varje kvartal i den aktuella strategin. Lämpligt är också att göra dessa insättningar efter alla rapporter kommit ut, vilket blir i slutet av februari, maj, augusti och november.

 

Om man vill så kan man också starta flera strategier samtidigt, men sedan sprida ut datumet för omfördelningen, då t.ex. Alpha Architect har visat att månadsvisa ombalanseringar ger lika bra avkastning som årsvisa, bara att det kostar mer i courtage. Så om man startar fyra strategier vid årsskiftet kan man sen lägga upp datum för insättningar och ombalanseringar framöver så att de sker i slutet av varje kvartal, första strategin i slutet av första kvartalet, andra i andra kvartalet osv, så att det blir ett löpande schema. Det är troligtvis det som jag kommer göra i mina portföljer då jag behöver omfördela enkla aktieportföljen (på grund av ojämna insättningar är varje enstaka innehav mellan 2-10 % av portföljen) och två testportföljer ska göras om till permanenta. En av portföljerna kommer sedan uppdateras i november, en i februari, en i maj och en i augusti.

 

Jag tänkte här lista olika intressanta kvantitativa strategier att ha i portföljen.

 

Magic formula

Magic formula var den första kvantitativa investeringsstrategin jag läste om. Joel Greenblatt har summerat den fint i boken "The little book that beats the market". Greenblatt är riktigt bra på att summera logiken bakom formeln och varför den fungerar bra. Den är också mest beprövad och har visat sig ge över 20 % avkastning per år både i Sverige och USA i tester som gjorts. Av de testportföljer jag satte upp i vintras är det också den enda som slagit index:

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1proj5VPdE6TVbhKClISxLW97Yn-KIDjhskWqlb0m1Rs/edit#gid=0

 

Däremot så är det många som säger att ROIC inte är så bra att ha med i formeln, utan att det är bättre att endast använda EV/EBIT. I Värdebyråns svenska test var det däremot bättre att ha med ROIC än utan, så resultaten är tvetydiga. Det kan vara bra att ha med då många gånger ger flera faktorer bättre resultat än en faktor. Det leder också vidare till nästa strategi.

 

Deep value

Deep value, Acquirers Multiple eller EV/EBIT är den strategi som Tobias Carlisle ser som den bästa strategin. Det innebär helt enkelt att man köper de absolut billigaste företagen efter EV/EBIT. Hans argument är att den presterar bättre än någon kombination eller förbättring då den enbart fokuserar på de billigaste företagen. Strategin tilltalar verkligen då det är fokus på de absolut billigaste företagen på börsen och kollar man på dem så är de riktigt billiga. Det är också den faktor som Greenblatt lyfter fram som den främsta faktorn för billighet samt ger bäst resultat i "What works on Wall Street" av alla singelfaktorer. Den är enkel att implementera och det var först efter mycket funderande jag la till momentum till strategin i enkla aktieportföljen. Trots likheten med enkla aktieportföljen är det ganska annorlunda företag som hamnar i denna och ses därför som en av de främsta kandidaterna. För den som är intresserad så är här Carlisles test för Acquirers Multiple de senaste 15 åren:

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1TP5Au-jdtOoQV0POnXPFegObmdl_OqDNiDWn23SQk9k/edit#gid=0

 

Enkla aktieportföljen

Min lite mer hemmasnickrade variant som jag valt att kalla enkla aktieportföljen kombinerar EV/EBIT och momentum. Den köper de lägst värderade EV/EBIT aktierna med högst momentum. Det är många som visat på att detta ger högre avkastning och utnyttjar både värdeeffekten och momentumeffekten. Mer kan läsas om den under fliken "Enkla aktieportföljen".

 

Trending value

I "What works on wall street" så lyfter O'Shaughnessy fram att en av de bästa strategierna är trending value. Den väljer ut de aktier med högst momentum bland deras värdemått, value composite, som är en sammanslagen ranking av EV/EBITDA, P/B, P/E, P/S, P/FCF och shareholder yield. Det är en utökad variant av den som används i enkla aktieportföljen för att inkludera flera värdemått. Anledningen till att använda flera mått är för att vissa mått presterar olika under olika tider. Däremot så är det ganska svårt att screena aktierna då det är flera olika mått.

 

Kvalitet och värde

I boken Quantative value går Wes Grey och Tobias Carlisle igenom hur EV/EBIT är det bästa måttet på billighet. För att se till att man endast får de mest kvalitativa aktierna har Wes Grey och Alpha Architect utvecklat en screener som tar fram kvalitetsaktier. Kvalitet kan mätas på flera olika sätt och Alpha Architect använder F-score samt mått på olika moats. Den är ganska krånglig att göra själv, men de har två ETF:er, IVAL och QVAL, som man kan köpa med 0,79 % avgift. Dessa två täcker hela världens börser och gör att man får en bra riskspridning.

 

Momentum

Endast momentum är också något som har gett riktigt bra resultat. Det är däremot ganska volatilt och har en hög omsättning. Jag har själv en momentumportfölj på test som håller de aktier på Stockholmsbörsen som gått bäst det senaste året i en månad framåt. Det ska bli intressant att se hur bra den presterar. Alpha Architect håller på att utveckla effektiva momentum-ETF:er, IMOM och QMOM, som kanske ska lanseras snart. De kan vara fördelaktiga för att de har en låg kostnad, mot om man gör det själv, plus att de täcker hela världen.

 

Utöver de ovan nämnda strategierna finns det många fler intressanta strategier. Själv föll jag för de ovan nämnda då de alla har gett bra avkastning på runt 20 % per år över tid och är de som har skrivits mest om. I dagsläget är det också bra då det krävs endast 5000 kr för att skapa en portfölj på grund av mini-courtaget, då man kan ha 500 kr i varje aktie och 10 aktier är lagom antal aktier för att få diversifiering. Har man portföljerna i ISK så slipper man att bry sig om skatten vid byte av aktier och enda kostnaden för en mer aktiv strategi som den kvantitativa är då courtaget. Då portföljerna växer sig stora kan man sen gå upp i courtageklass och därmed minska kostnaderna. Enda nackdelen med flera portföljer är att det kommer ta längre tid innan man kommer dit, men man vinner förhoppningsvis på det genom att hålla fast vid portföljerna en längre tid.

 

Oavsett så har alla ovan strategier gett riktigt bra avkastning över tidsperioder på över 40 år, många runt 20 % per år. Väljer man en så kommer man inte vara missnöjd, men väljer man flera så är det säkrare för en stadig stabil överavkastning. För att illustrera skillnaden mellan strategierna ovan mot att investera i index som ger 10 % per år så blir 100 000 kr efter 30 år ca 1 750 00 kr investerat i index och 23 740 000 kr investerat i strategierna. Nu kan man inte förvänta sig att få samma avkastning som den historiska, men om oavsett så ger en överavkastning mot index klart bättre resultat. Speciellt också då man endast behöver uppdatera strategin en gång per år. Köpte man t.ex. boken "The little book that beats the market" när den kom ut 2006 så skulle man fått 500 % avkastning tills idag jämfört med 126 % för index.

 

Det viktiga är att tro på strategin, vara påläst, följa den oavsett om den underpresterat eller ej (som flera strategier gjort hittills i år) och vara långsiktig.

 

Läs mer:

Quant-investing.com

http://blog.alphaarchitect.com/2014/10/07/our-quantitative-value-philosophy/

http://acquirersmultiple.com/

https://vardebyran.wordpress.com/2014/11/16/the-magic-formula-backtest-2002-2012/

Taggar (blogg): 
26 juli 2015

Kvantitativa strategier

Som jag har skrivit i tidigare inlägg så poängterar Paul Novell hur viktigt det är med att ha flera kvantitativa strategier när man investerar, då det i så fall är lättare att hålla fast vid en. Själv gillar jag tanken verkligen då det har varit svårt att välja strategier då det finns många bra och ganska likvärdiga. Bättre satsa på flera likvärdiga kort än ett. Därför tänkte jag i detta inlägg gå igenom olika kvantitativa strategier man kan spara i och hur man kan spara i dem.

 

Då man gärna vill investera regelbundet i en kvantitativ strategi så kan man investera i en aktie per månad, sedan utöka till två aktier per månad och så vidare. Då kan man dela upp det och investera en aktie per månad i varje strategi och vartefter lägga till flera strategier då kapitalet växer. Enda problemet är att man måste screena fram aktier för varje strategi varje månad, vilket lätt blir jobbigt vid redan 2-3 strategier, speciellt om de är lite mer komplexa. Strategin är också jobbig vid oregelbundna insättningar, så att man måste omfördela under året.

 

Ett sätt att arbeta runt det är att göra årsvisa ombalanseringar men att ha flera strategier som man delar upp under året. Det innebär att man endast behöver göra screena aktier en gång per år. Istället så kan man ha fyra strategier per år uppdelade på olika kvartal som man sparar efter, eller fler. Då gör man insättningen i slutet av varje kvartal i den aktuella strategin. Lämpligt är också att göra dessa insättningar efter alla rapporter kommit ut, vilket blir i slutet av februari, maj, augusti och november.

 

Om man vill så kan man också starta flera strategier samtidigt, men sedan sprida ut datumet för omfördelningen, då t.ex. Alpha Architect har visat att månadsvisa ombalanseringar ger lika bra avkastning som årsvisa, bara att det kostar mer i courtage. Så om man startar fyra strategier vid årsskiftet kan man sen lägga upp datum för insättningar och ombalanseringar framöver så att de sker i slutet av varje kvartal, första strategin i slutet av första kvartalet, andra i andra kvartalet osv, så att det blir ett löpande schema. Det är troligtvis det som jag kommer göra i mina portföljer då jag behöver omfördela enkla aktieportföljen (på grund av ojämna insättningar är varje enstaka innehav mellan 2-10 % av portföljen) och två testportföljer ska göras om till permanenta. En av portföljerna kommer sedan uppdateras i november, en i februari, en i maj och en i augusti.

 

Jag tänkte här lista olika intressanta kvantitativa strategier att ha i portföljen.

 

Magic formula

Magic formula var den första kvantitativa investeringsstrategin jag läste om. Joel Greenblatt har summerat den fint i boken "The little book that beats the market". Greenblatt är riktigt bra på att summera logiken bakom formeln och varför den fungerar bra. Den är också mest beprövad och har visat sig ge över 20 % avkastning per år både i Sverige och USA i tester som gjorts. Av de testportföljer jag satte upp i vintras är det också den enda som slagit index:

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1proj5VPdE6TVbhKClISxLW97Yn-KIDjhskWqlb0m1Rs/edit#gid=0

 

Däremot så är det många som säger att ROIC inte är så bra att ha med i formeln, utan att det är bättre att endast använda EV/EBIT. I Värdebyråns svenska test var det däremot bättre att ha med ROIC än utan, så resultaten är tvetydiga. Det kan vara bra att ha med då många gånger ger flera faktorer bättre resultat än en faktor. Det leder också vidare till nästa strategi.

 

Deep value

Deep value, Acquirers Multiple eller EV/EBIT är den strategi som Tobias Carlisle ser som den bästa strategin. Det innebär helt enkelt att man köper de absolut billigaste företagen efter EV/EBIT. Hans argument är att den presterar bättre än någon kombination eller förbättring då den enbart fokuserar på de billigaste företagen. Strategin tilltalar verkligen då det är fokus på de absolut billigaste företagen på börsen och kollar man på dem så är de riktigt billiga. Det är också den faktor som Greenblatt lyfter fram som den främsta faktorn för billighet samt ger bäst resultat i "What works on Wall Street" av alla singelfaktorer. Den är enkel att implementera och det var först efter mycket funderande jag la till momentum till strategin i enkla aktieportföljen. Trots likheten med enkla aktieportföljen är det ganska annorlunda företag som hamnar i denna och ses därför som en av de främsta kandidaterna. För den som är intresserad så är här Carlisles test för Acquirers Multiple de senaste 15 åren:

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1TP5Au-jdtOoQV0POnXPFegObmdl_OqDNiDWn23SQk9k/edit#gid=0

 

Enkla aktieportföljen

Min lite mer hemmasnickrade variant som jag valt att kalla enkla aktieportföljen kombinerar EV/EBIT och momentum. Den köper de lägst värderade EV/EBIT aktierna med högst momentum. Det är många som visat på att detta ger högre avkastning och utnyttjar både värdeeffekten och momentumeffekten. Mer kan läsas om den under fliken "Enkla aktieportföljen".

 

Trending value

I "What works on wall street" så lyfter O'Shaughnessy fram att en av de bästa strategierna är trending value. Den väljer ut de aktier med högst momentum bland deras värdemått, value composite, som är en sammanslagen ranking av EV/EBITDA, P/B, P/E, P/S, P/FCF och shareholder yield. Det är en utökad variant av den som används i enkla aktieportföljen för att inkludera flera värdemått. Anledningen till att använda flera mått är för att vissa mått presterar olika under olika tider. Däremot så är det ganska svårt att screena aktierna då det är flera olika mått.

 

Kvalitet och värde

I boken Quantative value går Wes Grey och Tobias Carlisle igenom hur EV/EBIT är det bästa måttet på billighet. För att se till att man endast får de mest kvalitativa aktierna har Wes Grey och Alpha Architect utvecklat en screener som tar fram kvalitetsaktier. Kvalitet kan mätas på flera olika sätt och Alpha Architect använder F-score samt mått på olika moats. Den är ganska krånglig att göra själv, men de har två ETF:er, IVAL och QVAL, som man kan köpa med 0,79 % avgift. Dessa två täcker hela världens börser och gör att man får en bra riskspridning.

 

Momentum

Endast momentum är också något som har gett riktigt bra resultat. Det är däremot ganska volatilt och har en hög omsättning. Jag har själv en momentumportfölj på test som håller de aktier på Stockholmsbörsen som gått bäst det senaste året i en månad framåt. Det ska bli intressant att se hur bra den presterar. Alpha Architect håller på att utveckla effektiva momentum-ETF:er, IMOM och QMOM, som kanske ska lanseras snart. De kan vara fördelaktiga för att de har en låg kostnad, mot om man gör det själv, plus att de täcker hela världen.

 

Utöver de ovan nämnda strategierna finns det många fler intressanta strategier. Själv föll jag för de ovan nämnda då de alla har gett bra avkastning på runt 20 % per år över tid och är de som har skrivits mest om. I dagsläget är det också bra då det krävs endast 5000 kr för att skapa en portfölj på grund av mini-courtaget, då man kan ha 500 kr i varje aktie och 10 aktier är lagom antal aktier för att få diversifiering. Har man portföljerna i ISK så slipper man att bry sig om skatten vid byte av aktier och enda kostnaden för en mer aktiv strategi som den kvantitativa är då courtaget. Då portföljerna växer sig stora kan man sen gå upp i courtageklass och därmed minska kostnaderna. Enda nackdelen med flera portföljer är att det kommer ta längre tid innan man kommer dit, men man vinner förhoppningsvis på det genom att hålla fast vid portföljerna en längre tid.

 

Oavsett så har alla ovan strategier gett riktigt bra avkastning över tidsperioder på över 40 år, många runt 20 % per år. Väljer man en så kommer man inte vara missnöjd, men väljer man flera så är det säkrare för en stadig stabil överavkastning. För att illustrera skillnaden mellan strategierna ovan mot att investera i index som ger 10 % per år så blir 100 000 kr efter 30 år ca 1 750 00 kr investerat i index och 23 740 000 kr investerat i strategierna. Nu kan man inte förvänta sig att få samma avkastning som den historiska, men om oavsett så ger en överavkastning mot index klart bättre resultat. Speciellt också då man endast behöver uppdatera strategin en gång per år. Köpte man t.ex. boken "The little book that beats the market" när den kom ut 2006 så skulle man fått 500 % avkastning tills idag jämfört med 126 % för index.

 

Det viktiga är att tro på strategin, vara påläst, följa den oavsett om den underpresterat eller ej (som flera strategier gjort hittills i år) och vara långsiktig.

 

Läs mer:

Quant-investing.com

http://blog.alphaarchitect.com/2014/10/07/our-quantitative-value-philosophy/

http://acquirersmultiple.com/

https://vardebyran.wordpress.com/2014/11/16/the-magic-formula-backtest-2002-2012/

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (81)
Aug (4)

Taggar