Investerarfysikern
Likes
721
Antal inlägg
1229
Följare
137
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
4 januari 2016

Avvaktar med momentum-portföljen

Jag hart valt att avvakta med momentumportföljen trots allt. Det blev en del funderingar över jul och nyår om det skulle vara vettigt att ha med en sådan portfölj och jag kände att jag behövde hoppa på tåget efter att ha missat en uppgång på runt 40-50 % sen i somras. Däremot så var anledningen till att jag inte behöll min momentumportfölj då liknande som den blir nu. Aktierna i denna portfölj är bland de högst värderade på Stockholmsbörsen och tenderar att gå riktigt dåligt historiskt sett, sett till värderingen (men ej till momentum). Det är nästan aktier som jag hellre vill gå kort. Att köpa dessa aktier nu kändes lite som Isaac Newton när han köpte in sig i igen South Sea-bubblan, se nedan. Det börjar med att han investerade i början, sedan går han ur då han tycker att värderingen är helt löjlig, sedan går han in igen då aktien bara går upp. Efter kraschen så säljer han av efter att ha förlorat en stor del av sin förmögenhet.

 

 

På samma sätt så känns det lite med att hoppa på momentum-aktierna i dagsläget. Jag identifierade under mitten av förra året att momentumeffekten varit riktigt stark. Jag köpte aktier i juli och behöll till september, tills jag tyckte att vi nu började gå in i en björnmarknad och aktierna i portföljen hade löjliga värderingar. Därefter så snarare fortsatte de gå upp, vilket gjorde att jag kände suget över att hoppa på igen. Istället för att rygga tillbaka för värderingarna så vill man hoppa med på tåget. Oftast är det detta som driver värderingarna i en momentum-portfölj, men det gör också att den maximala nedgången är -70 %, oftast efter börstoppar som den vi verkar befinna oss i.

 

Ytterligare en av anledningarna till att jag faktiskt tänkte starta min momentumportfölj igen var att följa Keynes citat "Markets can stay irrational longer than you can stay solvent". Min tes var att momentumaktier kan tendera att fortsätta att rulla vidare. Men kollar vi på den senaste månadens utveckling och årets första börsdag så ser det ut som sentimentet har skiftat från momentumaktier. Det känns som att om man investerar i en momentumportfölj nu så är det på en topp för en sådan, något som framöver kan vara riktigt förödande. Dessutom så är det oftast efter att en faktor har fungerat riktigt bra som man ska vara lite mer försiktig att investera, vilket då gäller momentum som har presterat otroligt bra de senaste två åren.

 

Utöver detta så är jag osäker hur jag ska forma en långsiktig momentumportfölj. I min korrespondens med de på Alpha Architect var de liksom andra skeptiska till om simpel momentum verkligen fungerar i längden, det som jag implementerade i den nuvarande portföljen. De förespråkar att det är snarare kvalitetsmomentum som driver en momentumeffekt, vilket de implementerar i sina ETF:er.

 

Till slut så är de flesta bolag i momentumportföljen aktier jag aldrig skulle ta i annars. P/E och P/S är rekordhöga och det är verkligen förhoppningsbolag som jag inte skulle vilja investera i. Det spelar stor roll om man tror på sina investeringar eller ej och det är extra svårt att ha dyra investeringar. Billiga investeringar blir alltid billiga, så som en kvantitativ värdeportfölj, vilket kan göra att man kan motivera sig själv att köpa även om börsen är ner. Men dyra företag är fortsatt dyra även om de gått ner med tiotals procent.

 

Istället kommer jag nu framöver fortsatt "pappershandla" portföljen och följa dess utveckling via ett excelark som går att se här. Pengarna jag hade i denna portfölj är nu investerade i min Magic formula-portfölj efter fördelningen som gjordes förra månaden. Nu får vi se om momentumeffekten är fortsatt stark i år och om det är rätt val att avvakta med att starta en sådan portfölj. Värt att notera är att fortfarande så använder hälften av mina kvantitativa värdeportföljer momentum, vilket gör att en del av sparandet fortfarande är exponerad mot denna faktor men i billiga företag.

Taggar (blogg): 
30 december 2015

Uppdatering av momentumportföljen

Nu har en månad gått med min nya momentumportfölj med stop-loss. Den har presterat bättre än index som har gått ner med drygt -4 % senaste månaden då den gått ner med -1 %. Portföljen baserades på reglerna att köpa de aktier som gått upp mest senaste året och sälja utifrån en stop-loss på -5 % från inköp. Det var många stop-loss som utlöstes och ca 70 % av portföljen såldes av ganska tidigt under månaden då börsen gick ner och det var en turbulent månad. Överlag så står nu kurserna lägre, vilket innebär att stop-loss fungerade bra denna månad.

 

Hade en glidande stop-loss på 5 % använts så hade hela portföljen sålts av. Detta hade gett en tidigare säljsignal för vissa bolag vilket hade gett en bättre försäljning, men den hade också sålt av vissa aktier i en dipp som sedan gått upp efter det. Denna månad hade en glidande stop-loss varit överlag bra, men tidigare månader hade det varit negativt för avkastningen.

 

När det kommer till en momentumportfölj är jag ännu ej helt klar till hur en sådan ska utformas eller om det ens är värt att ha en. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så verkar momentumeffekten försvinna i USA och den har inte varit så markant i Sverige sedan finanskrisen förutom de senaste två åren. Andra frågor är också om en momentumportfölj bör vara fokuserad till mid och large cap eller också inkludera small cap, samt om det är intressant att ha en stop-loss i portföljen?

 

Nu har det gått ett halvår sedan jag aktivt började bevaka momentumeffekten på Stockholmsbörsen. Det senaste halvåret har varit riktigt bra för denna effekt. Jag konstruerade en bevakningsportfölj bestående av 10 aktier på mid och large cap i början av juli och den har gått upp med 50 % sedan dess jämfört med ca 0 % för OMXSPI. Utöver den så konstruerade jag en portfölj med aktier från hela Stockholmsbörsen, inkl small cap, och den har gått upp med ca 55 % sedan dess. Den största drivkraften har varit Fingerprint i båda dessa portföljer som bidragit till ca 18 % av den totala avkastningen. I portföljen som investerar i mid + large cap så är avkastningen mer jämn över alla aktier än den som inkluderar small cap, likt det jag observerat tidigare i år för värdeaktier. Dessutom är det mer förhoppningsbolag i den portfölj som inkluderar small cap och de flesta innehaven är small cap-bolag.

 

Den sista september skapade jag också en bevakningsportfölj för momentum på mid och large cap och den har gått upp med +25 % sedan dess. Här missade jag tyvärr skapa en portfölj som inkluderar small cap, men det borde vara likvärdigt. Samma var det nu i december där avkastningen för en momentumportfölj med mid och large cap var ungefär likvärdig för en som inkluderar hela Stockholmsbörsen.

 

En intressant skillnad mellan momentumaktier i small cap jämfört med mid och large cap är att de senare har en mer stabil uppgång. Detta är det som främst driver avkastningen i momentumeffekten och är troligtvis det som gjort att mid och large cap presterat lika bra som small cap senaste halvåret trots att small cap aktier tenderar att ha högre momentum/prisuppgång. Utöver det så är det mer stabila och stora företag som driver uppgången i mid och large cap och inte små förhoppningsbolag. Dessutom så är det mindre turn-over i en mid och large cap portfölj.

 

Angående just turn-over/omsättning så är det den stora faran i en momentumportfölj, speciellt med stop-loss. Denna månad så gav en stop-loss en lite bättre avkastning, men den ökade omsättningen i portföljen från 20 % till 70 %. De kvartalsvisa portföljerna på mid och large cap skulle haft en omsättning på 50 % vid varje byte, vilket hade ökat till ca 70-80 % med en 15 % glidande stop-loss (utöver att stop-lossen hade dragit ner avkastningen). Om vi säger att de månadsvisa portföljerna skulle omsätta 30 % av aktierna varje månad och 70 % med stop-loss innebär det en omsättning på 360 % per år utan stop-loss och 840 % med. Med en avgift på 1 % per byte innebär det en kostnad på ca 3,6 % och 8,4 % per år. Den kvartalsvisa ombalanseringen skulle ge en ungefär en omsättning på 200 % av portföljen respektive 300 % med den bytesfrekvens vi sett det senaste halvåret. Det innebär 2-3 % i avgift. Det gör att kvartalsvis ombalansering är att föredra för att minska det årliga avgiften för strategin.

 

Erfarenheten av momentumeffekten det senaste året verkar visa på att det bästa sättet att långsiktigt konstruera en momentumportfölj är på liknande sätt Alpha Architect gör det. Alpha Architect sätter ihop sin momentumportfölj genom att välja ut alla bolag över 2 miljarder dollar, sortera dessa efter prisuppgång, sedan välja ut de med en mest stabil uppgång och investera i dessa kvartalsvis utefter säsongseffekter. Det blir lite likt att investera i de momentumaktier som i Sverige finns på mid och large cap kvartalsvis efter säsongseffekten.

 

Sen till den stora frågan; är det ens värt att investera efter momentumeffekten? Kollar vi till senaste halvåret så känns ju svaret självklart, då en momentumportfölj skulle gått upp med 50 % vs 0 % för index. Kollar vi under senaste 10 åren är svaret inte alls lika självklart då den extra avkastningen inte varit speciellt mycket högre om vi ignorerar det senaste året. Patrick O'Shaughennesy har skrivit om att momentumeffektens försvinnande kan vara länkat ihop med flera andra faktorers lägre avkastning som ett resultat av senaste årens låga ränta. Jag frågade också Alpha Architect på deras blogg om vad de tänkte om detta och Wesley Gray svarade att den simpla momentumeffekten kan trots allt vara låg, men att "Quality momentum" (långsam prisuppgång) har fortsatt prestera. Till de som håller till på Twitter så vet många att det är just denna effekt Kavastu använder i sin aktiva stock-picking, något som bidragit till hans runt 25-30 % överavkastning per år.

 

Så om nu momentumeffekten fortsätter finnas kvar, speciellt kvalitetsmomentum som innebär en långsam och stadig uppgång, så återstår frågan hur man ska konstruera sin portfölj. Det optimala vore att kunna programmera en screener där man sorterar ut alla momentumaktier på 2-12 månaders uppgång samt hittar de med en stabil uppgång. Däremot krävs det en del jobb och en enklare modell är endast att investera i topp 10 aktierna senaste året. Senaste halvåret har denna simpla metod fungerat bra, men framöver kan det vara viktigt att hitta kvalitetsmomentum-aktier. Det kan bli ett framtida projekt.

 

Detta blev ett långt inlägg med många funderingar över momentumeffekten, men som nämnt så verkar det mest optimala vara en momentumportfölj utifrån mid och large cap aktier som uppdateras kvartalsvis efter säsongseffekten (vilket innebär ombalansering i slutet av februari, maj, augusti och november). Även om nu momentumeffekten kan ha blivit lägre eller försvunnit så är det ändå ett bra komplement till rena värdeportföljer, speciellt om det kommer år som detta. I en studie om momentumeffekten visas det på att runt 25 % i momentumaktier ger en bra riskspridning i en värdeportfölj även om momentumaktier inte ger en extra avkastning mot index. Att allokera en del av sitt kvantitativa aktiesparande till en sådan portfölj kompletterar rena värdestrategier bra och det känns som en bra extra portfölj att ha med, även om jag inte gärna vill allokera 50 % i en sådan strategi så som Alpha Architect rekommenderar.

 

Min momentumportfölj kommer därför att följa följande regler: Köp de 10 aktier som gått upp mest senaste på mid och large cap. Fördela om varje kvartal efter säsongseffekten i kombination med omallokeringen i de kvantitativa värdestrategierna.

 

Tyvärr går det inte att ha en liggande stop-loss som ligger i tre månader, så jag kommer att testa att inte använda en stop-loss för tillfället utan mer studera vad som händer med en fullinvesterad portfölj.

 

Det innebär därför att jag denna månad köper aktier utifrån denna enkla strategi och håller dessa fram tills sista februari då portföljen uppdateras. Aktierna som köpts är följande:

 

 

De går också att följa i min redovisning av kvantitativa portföljer. Totalt är ca 12 % av mitt kvantitativa sparande i denna portfölj, så inte så stor andel. Nu får vi se hur denna momentumeffekt fungerar under 2016, januari brukar historiskt vara dålig på grund av att förvaltare inför årsskiftet köpt vinnare och sålt förlorare och byter tillbaka sina positioner i januari.

Taggar (blogg): 
25 december 2015

Börjar momentumeffekten på marknader försvinna?

I mitt tidigare inlägg så tar jag upp kritik om momentumeffekten på aktier och ifrågasätter om den effekten kommer att fortsätta, givet att den försvunnit de senaste tio åren i USA efter den massiva uppmärksamhet effekten har fått. I samma veva så finns det en amerikansk bloggare som är kritiker mot momentum både i aktier och marknader och anser att det är en "crowded trade". Då jag allt mer kan hålla med om att det kan bli och kanske är en "crowded trade" i aktier (även om vi nu sett en effekt av momentum på senaste tiden) så håller jag däremot inte med om att det kan bli det på marknader. Här är länk till det kritiska inlägget av Michael Harris på Price action lab och hans kritik mot dual momentum.

 

Michael Harris kritik bygger på att trendföljning har blivit alldeles för crowded och kommer att sluta fungera. Senaste årets utveckling ligger honom verkligen honom i fatet där både dual momentum och trendföljning har underpresterat. Här håller jag faktiskt med honom om en sak, trendföljning kan vara mindre effektiv och sluta fungerar samt att det finns faror med det. Det är därför jag själv aldrig valt att börja tillämpa strategier som gyllene korset, 200 dagars glidande medelvärde och liknande. Hade man gjort det på svenska index så hade man åkt ut ett antal gånger de senaste 5 åren då marknaden gått upp, samt man hade haft en ödesdiger avkastning i råvaror och tillväxtmarknader. Av just denna anledning så tillämpar jag inte trendföljning på enskilda marknader.

 

Denna kritik applicerar sedan Michael Harris på strategier som Dual momentum, som han anser är helt enkelt trendföljande strategier på enskilda marknader. Där är han helt ute och cyklar och han gör själv många felaktigheter i sin analys. För det första så är styrkan med Dual momentum och liknande strategier att man just använder flera marknader. För det andra är att man får en global exponering. Rätt index att mäta sig mot är MSCI ACWI, inte S&P 500 som görs i hans analys. Utöver det så applicerar han en felaktig modell av Dual momentum där han endast utför absolut momentum-delen av investeringen.

 

Styrkan med just Dual momentum är att den följer med de marknader som gått bäst de senaste åren. Nu är det S&P 500 som har gått bäst. Innan finanskrisen gick resten av världen bättre än S&P 500. Antonacci skrev ett inlägg om Dual momentum nyligen där han visade denna graf. Där ser man att i varannan tjurmarknad så följer Dual momentum (GEM) med S&P 500, även om det inte är lika stor uppgång i GEM, medan varannan så överpresterar GEM S&P 500 då andra marknader går mycket bättre. Med tanke på den högt värderade amerikanska börsen och att resten av världen är relativt lågt värderad så känns det som att denna cykel kommer upprepas och GEM kommer överprestera S&P 500.

 

Källa: DualMomentum.net

Men en annan styrka är också att Dual momentum går klart bättre i björnmarknader, vilket gör att risken att råka illa ut i marknadspanik är lägre. Så oavsett om avkastningen är lägre eller högre än index så är den lägre risken värd lägre avkastning.

 

Att påstå att en effekt av marknaders momentum har försvunnit och jämföra med den bäst presterande marknaden är ganska lösryckt. Med hjälp av Dual momentum och relativ marknadsmomentum så hade man placerat sig i S&P 500 de senaste åren, något som klart varit bättre än de andra världsmarknaderna till hands. Själv tycker jag det är svårt att se att effekten av marknaders momentum har försvunnit i graferna nedan som visar de individuella marknaderna och Dual momentum applicerad på S&P 500 och All country world ex US.

 

 

 

Den stora anledningen till att jag inte ser att denna handel blir "crowded" på samma sätt som enskilda aktier är att det är så extremt mycket kapital i rörelse som gör att det nästan är omöjligt att fronta. GEM placerar på all världens marknader och inkluderar i stort sett det mesta av världens finansiella kapital. Visst så kan en mer globaliserad värld göra att dessa marknader rör sig lika, men vi har sett att trots detta så utvecklar sig inte tillväxtmarknader, USA och resten av de utvecklade marknaderna i takt. Visst, denna effekt kan försvinna framöver, men än så länge så finns det mycket som tyder på att den inte gör det och med den ojämna värdering av världens börser som finns i dagsläget så tror jag inte att det kommer ske i den närmaste tiden. 

Taggar (blogg): 
22 december 2015

Börjar momentumeffekten i aktier försvinna?

Jag har på sista tiden läst ett antal inlägg som varit kritiska till momentumeffekten, speciellt i aktier. Ett riktigt bra inlägg som behandlar detta är på bloggen Philosophical economics där bloggaren aka Twitter-profilen Jesse Livermore skrivit om faran med långa backtester och en försvinnande effekt. Ett exempel han tar upp är dagligt och kort momentum, alltså att man kan fortsätta köpa en aktie dagen efter den gått upp och sälja den om den gått ner, och hur den effekten sakta försvann under 80- och 90-tal. Detta och kortsiktig trendföljning är effekter som succesivt försvunnit, men som tidigare utnyttjades av framgångsrika kvantitativa investerare så som matematikern och miljardären Jim Simons (vars teorier inom topologi och dess tillämpning i fysik ligger på min läslista för julen). Nu menar Jesse Livermore att längre momentumeffekter också börjar försvinna då allt fler börjar utnyttja dessa.

 

Till sin hjälp använder han Fama-French data för momentumaktier med portföljer som utvärderar prisuppgången de senaste 12 månaderna minus den senaste månaden. Varje månad köper man de aktier som gått upp mest av alla aktier, 10 % i detta fall, och håller tills nästa månad. Detta har gett en otroligt bra avkastning under varje årtionde fram tills år 2000. Sedan dess däremot så har effekten börjat avta. Nedan visas topp 10 % av alla aktier värdeviktade jämfört med marknaden. Vi ser att sedan år 2000 så har utvecklingen varit likvärdig.

 

Data: Fama-French

Effekten i det likaviktade index höll i sig till 2005, mycket på grund av den stora omställning som skedde under 2000-2005 efter IT-bubblan. Därefter så har också momentumeffekten försvunnit där och de tio senaste året så har marknaden gått bättre än momentumaktier.

 

Data: Fama-French

 

Förklaringen för att effekterna har försvunnit på den amerikanska marknaden ses som ett resultat av att fenomenet nu är känt och att det finns så mycket akademiska studier på det så att nu allt för många försöker utnyttja detta.

 

I svenskt kontext så är det svårare att ha lika utförlig data. Tur nog så har vi nyfikna studenter som också vill veta om dessa effekter uppstår och är bestående samt banker som vill ta fram nya investeringsprodukter. Jag sökte runt lite på Uppsatser.se och hittade en ny studie som kom i år av John Eriksson och Alexander Hallak på Handels i Stockholm. Den heter "Riding the Market: The Applied Momentum Strategy on OMXS".  Det intressanta med deras approach är just att undersöka om privata investerare kan utnyttja denna effekt och investera efter en momentumstrategi. Resultaten de fann visas i tabellen nedan för perioden 1995-2014:

 

Källa: Riding the Market: The Applied Momentum Strategy on OMXS

Som i långa tester i USA så gav en momentumstrategi ungefär det dubbla avkastningen mot index om man håller aktierna i 3 månader och utvärderar dem på 12 månaders avkastning. Däremot, inräknat en kapitalskatt på 30 % och transaktionskostnader minskar avkastningen till 10,31 % per år vs 7 % för index. Fortfarande högre men inte så mycket. Nu med investeringssparkonto kommer man runt detta, men det ledde till att skribenterna av rapporten ändå var tveksamma till om denna strategi var bra för privata investerare.

 

Nordea har skapat en smart-beta produkt för just momentuminvesteringar baserat på liknande resultat. Deras smart-beta index investerar varje kvartal i de 30 av 120 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen (nästan hela large och mid cap) som gått upp mest senaste året. Under de senaste tio åren har det gett bättre avkastning än index men det finns intressanta aspekter. Dels är det att deras momentumindex har gått riktigt bra i slutet av en bull market, så som 2006-2007 och 2014-2015, vilket under 2008-2009 ledde till ett större prisfall än övriga marknaden. Under resten av marknadscykeln så har den inte gått vidare mycket bättre. Under de 10 åren 2003-2012 så presterade den likvärdigt med index och det är bara om man lägger till de senaste 3 åren som man kan se en större skillnad. Däremot så har den gått bra sedan start och har gått 26 procentenheter bättre än OMXS30 sedan starten den 2:a juli i år.

 

I USA finns också liknande smart-beta produkter där iShares har en momentum ETF. Denna har också gått bra i år och är upp med 8,4 %. I jämförelse så är både deras likaviktade ETF och värde ETF ner under året och skillnaden mellan momentum och värde är 13 procentenheter för i år. Denna momentumeffekt kan ses i graferna ovan från Fama-French data där momentum dragit iväg lite medan marknaden svängt ner (notera att grafen sträcker sig till i juli i år).

 

Så man kan notera att det är lätt att ha dragits med över att momentum har gått så bra i år. Jag själv har grämt mig för att inte utnyttjat det bättre. Men kollar vi på historiken för de senaste 10 åren så skedde det senaste år 2006-2007 och i grafen för USA ovan så ser man att momentumaktier drog ifrån samtidigt som resten av marknaden föll under 2007 och 2008, för att sedan komma ikapp och förlora mer än halva sitt värde. Som många gånger nämnt i dessa sammanhang så är momentum en mer riskfylld strategi och de större uppgångarna har många gånger parerats med en större nedgång.

 

Den stora frågan är om det är värt att använda en ren momentumstrategi på aktier. Momentumeffekten har varit stark på sista tiden, men det kan också vara en effekt av en bull-market, då vi både under åren innan toppen år 2000 och 2007 såg en ordentlig momentumeffekt som sedan försvann i efterkommande bear market. Om momentumeffekten allt mer börjar försvinna i USA så är det svårt att se om den kommer att finnas kvar här under längre tid, speciellt nu när nya smart-beta produkter baserat på den idéen kommer. Denna smart-beta produkt likt de som finns för investmentbolag kan båda vara en "crowded trade". Utöver det tillkommer den höga avgiften som en momentumportfölj innebär då bäst avkastning fås vid regelbundna byten varje månad eller kvartal.

 

Med tanke på den stora uppgången som skett senaste tiden i momentum så kan det vara intressant att kolla på de nuvarande topp 10 aktierna efter uppgång på Stockholmsbörsen. Kollar man noga så är det inga direkta aktier som någon vettig människa skulle investera i. Intressant nog så har också 6 av 10 aktier gått ner med -20 % eller mer från toppnivåerna de senaste 3 månaderna. Nästan alla dessa bolags nyckeltal rankar som de lägst presterande efter alla värdetal i "What works on wall street" förutom deras momentum. Därför är det svårt att sen en hållbar utveckling för dessa bolag framöver.

 

 

Frågan är återigen om momentumeffekten kommer att fortsätta och om det är lönt att satsa på. Speciellt också nu när det är aktier som man i övrigt skulle gå kort i med efter diverse värdestrategier. Skulle det varit motiverat att ligga fortsatt investerad i haussade IT-bolag under IT-bubblan tills det vänder eller hade det varit bättre att hoppa av i tid? Min tanke har varit att implementera en stop-loss för att lösa problemet, men frågan är om denna strategi med hög omsättning är försvarbar.

 

Jag kan mycket väl tro att en effekt som momentum på individuella aktier kan försvinna mer än en effekt som värde. Listan ovan skapas just av denna effekt och haussade bolag, men det kan mycket väl leda till att man också får följa med neråt när haussen är över. Värdeinvestering baserar sig på att köpa billiga bolag och inte bolag på spekulation, medan mer spekulativa strategier som momentum kan lättare effektiviseras bort. Det viktiga är alltid att hitta en strategi man är nöjd med, tror på och följer i vått och torrt. Jag tror mycket mer att man kan börja tvivla om man sitter på en massa förhoppningsbolag i jämförelse med värdebolag, det gjorde jag själv i alla fall under året. Däremot tror jag på en kombination av värde och momentum, då det är vettigt att köpa billiga bolag som håller på att värderas upp.

 

Vi får se om momentumeffekten försvinner i aktier. Själv kommer jag fortsätta testa min momentumportfölj med stop-loss ett litet tag till, mest för att se hur effektivt det är. Notera också att detta inlägg endast handlar om momentum för enskilda aktier. I fallet om momentum för marknader tror jag däremot det är lite annorlunda. 

Taggar (blogg): 
4 december 2015

Stop-loss för momentumportfölj

I veckan skrev jag om min nya momentumportfölj som jag valt att implementera med stop-loss, för att begränsa nedsidan vilken är ganska stor i momentumportföljer. Däremot var jag oklar på vilken stop-loss jag velat implementera. Tänkte därför gå igenom denna studie där de testat stop-loss på momentumportföljer under åren 1926-2013.

 

Det de testade i studien var att skapa en momentumportfölj varje månad bestående av topp 10 % aktier med störst uppgång de senaste 6 månaderna. Denna uppdaterades varje månadsskifte. De testade också att implementera en stop-loss på 5 %, 10 % och 15 %. Nedan visas tabellen för 5 och 10 % jämfört med utan stop-loss och mot marknaden. Marknaden gav en månadsavkastning på 0,65 %, en momentumportfölj (winners) gav en avkastning på 1,24 %, vilket är den vanliga dubblingen av avkastning för momentum. Notera däremot den klart mycket högre standardavvikelnsen vilket leder till att Sharpekvoten för momentumportföljen inte är så mycket högre. Dessutom så gav den sämsta månaden en avkastning på -33 %, ganska mycket, och med hjälp av det statistiska måttet "skewness" är negativt så kan man förstå att det finns många stora negativa tapp.

 

Med stop-lossen förbättras detta ordentligt. Med 10 % stop-loss är avkastningen för momentumportföljen nästan densamma, men standardavvikelsen och Sharpekvoten förbättrades markant samt att "skewness" blev positiv, vilket innebär mer stora toppar än bottnar, och största förlusten minskade till -12,87 %. Ännu bättre blev det med en stop-loss nivå på 5 % som ökade avkastningen, minskade standardavvikelsen, ökade skewness och minskade största förlust ännu mer.

 

Källa: Taming Momentum Crashes: A Simple Stop-Loss Strategy

 

I ett annat test så ändrade de stop-lossen från inköpspris till dagliga avslut. Aktien säljs om kursen går under -4 %, -8 % eller -12 % från en tidigare dagsstängning. Det blir lite likt ett glidande stop-loss som följer med kursen upp. Avkastningen förbättrades markant för alla nivåer och bäst är den lägsta nivån. Däremot så tar inte studien hänsyn till intradagsrörelser vilka kan vara ganska extrema och därför kan det vara svårt att återskapa samma utveckling.

 

Källa: Taming Momentum Crashes: A Simple Stop-Loss Strategy

Denna studie visade likt andra studier att en glidande stop-loss är bättre att gå efter, där också en låg nivå är bäst. Frågan är däremot hur bra det skulle fungera på intradagsrörelser? För att kompenserar för intra-dagssvängningar i studien ovan så kan det vara lämpligt att öka 4 %-nivån till ca 5-6 %. Sedan får man också tänka på hur frekvent balansering man gör. Quant-investing citerar en annan studie i sin genomgång där de testade glidande stop-loss på olika aktier i OMXS30 och visade på att 5 % glidande stop-loss gav negativt resultat vid kvartalsvis ombalansering. Där visades att ha 15 % glidande stop-loss är bättre, i jämförelse med 5 % för månadsvisa ombalanseringar i studien ovan.

 

Ett problem med stop-loss och månadsvisa ombalanseringar är den stora omsättningen i portföljen. I snitt byts 56 % av aktierna ut varje månad, detta i en ganska bred portfölj på 10 % av marknaden. Det innebär 672 % per år och med en kostnad på 0,5 % per byte runt 3,62 % per år. Det är en ganska stor kostnad varje år att betala och drar ner avkastningen markant. I en studie genomförd av Alpha Architect så visar de på att öka innehavstiden till 3-månader så fås en lägre avkastning på ca 1,25 % per år. Detta skulle göra att kostnaderna minskar till 1,12 % per år, eller vara 2,5 % mindre än vid månadsvisa omfördelningar. Därför skulle en kvartalsvis ombalansering vara både mindre tidskrävande, kosta mindre och ge nästan lika hög avkastning. I så fall skulle också en glidande stop-loss på 15 % vara lämplig. Däremot så verkar nedsidan vara större i sådana fall än om man har en månadsvis stop-loss på 5 %.

 

Det finns ännu ett antal frågetecken om momentumportföljen. Jag kommer denna månad testa att applicera en stop-loss på 5 % från inköpspriset. Redan 3 av 10 aktier har nu åkt ut på bara några dagar. Ska jämföra det mot hur det skulle varit med en 5 % glidande stop-loss. Bara genom att kolla innehaven de momentumportföljer som jag skapade i somras så hade buy-and-hold funkat bäst på de flesta. 5 % stop-loss från priset vid månadsskiftet hade i vissa fall varit bra, men många gånger gjort att man åkt i en dipp och ännu värre var det för 5 % glidande stop-loss. Då dessa portföljer skapades för 3 månader sedan så hade 15 % stop-loss varit lämplig om de hade hållits till nu. Baserat på de senaste 3 månadernas statistik så hade detta varit den bästa regeln och de flesta som såldes vid stop-lossen står nu lägre, speciellt om man använder aktiens topp från det senaste året. Också en gräns på 20 % visade sig vara bra. Utifrån dessa data så verkar en ombalansering var tredje månad med en stop-loss på 15 % vara lämplig, både ur avkastningsynpunkt och kostnadseffektivt. Nu får vi se hur testet denna månad går.

Taggar (blogg): 
2 december 2015

Ny momentumportfölj med stop-loss

I somras hade jag en momentumportfölj som jag sedan avslutade i september trots en bra utveckling. Inser nu att det bör jag inte ha gjort, för en sådan portfölj skulle fortsatt att ge runt 30-40 % avkastning de senaste 2 månaderna. Uppskattningsvis så har en koncentrerad momentumportfölj gett närmare 100 % avkastning i år, vilket är ganska otroligt. Problemet var bara min oro för att aktierna skulle falla och att aktier som Fingerprint med en 1000 %-ig uppgång behöver falla med -90 % innan den kommer ur listan. Därför har jag tänkt implementera en ny och bättre momentumportfölj.

 

Momentumportföljen baserar sig på den enkla regeln att investera i de aktier som gått upp mest på Stockholmsbörsen (small - large cap) under senaste året. Den är ganska koncentrerad och innehåller endast 10 aktier. För att undvika större nedgångar i ensklida aktier, t.ex. att aktie nr 1 har gått upp med 1000 % och aktie nummer 10 har gått upp med 100 %, vilket innebär att aktie nr 1 måste gå ner med -90 % för att åka ur listan, så används en stop-loss. Quant-investingbloggen gör en bra genomgång av olika stop-loss system applicerade på bland annat momentum aktier. Det visar sig dessutom att momentumpremien kan öka markant med denna och en kort/lång portföljs avkastning ökar från 1 % per månad till 1,7 % per månad. Dels skriver han om en 20 % trailing stop-loss och som rekommenderas att implementeras månadsvis. På så sätt så kan man kolla varje månad när man gör omallokeringen om någon aktie gått ner med -20 % från sin topp det senaste året och sälja den. En bra anledning till att endast kolla stop-lossen en gång per månad är på grund av vilda svängningar i kursen, som i Fingerprint de senaste månaderna då man skulle åkt ur aktien flera gånger. Kollar man däremot in studierna som citeras i artikeln så är en dessa testade på momentum-aktier, vilket skulle vara mer lämpligt att gå på. Där så fås en bättre effekt vid en tightare stop-loss som sätts från inköpskursen, men jag har inte hunnit gå igenom hela då den är ganska lång så har inte fullt bestämt mig för vilken stop-loss jag kommer att använda.

 

Reglerna blir i så fall följande:

  • Screena de aktier på Stockholmsbörsen som gett högst avkastning senaste året varje månad.
  • Investera i topp 10 aktier.
  • Sätt stop-loss för aktierna.

 

Denna månad blir det följande aktier:

 

 

Nu får vi se hur det går. En annan farhåga är att den frekventa ombalanseringen kommer att kosta en del, men det är bara att testa i något år och se hur det utvecklar sig. Som tidigare skrev jag också att det är både intressant att se hur en momentumportfölj beter sig i uppgång och nedgång, ännu intressantare nu med en stop-loss. I studien med stop-loss på momentumaktier så gav det en positiv avkastning under lågkonjunkturer förvånande nog. Det är också bra timing att starta en momentumportfölj nu i december, då momentumeffekten brukar vara stark i kvartalsslut, se denna artikel av Alpha Architect.

 

Saker att fundera på framöver är om det är lönt att ombalansera varje månad och vilken slags stop-loss som ska appliceras. Alpha Architect lanserade sin momentum-ETF idag och kommer balansera om den var tredje månad. Uppdatering kommer framöver.

 

P.S. En fallande marknad får en göra konstiga saker. T.ex. som att kolla på kursgrafen nedan och tycka att denna portfölj är inte värd att behålla eftersom snart kommer innehavet i denna falla. Visade sig att det motsatta hände och den skulle gått upp med ca 30 % tills idag. DS.

 

 

Taggar (blogg): 
19 oktober 2015

Momentum i kvadrat

Här på bloggen har jag skrivit mycket om att momentum är en av de främsta marknadsanomaliteterna. Mest fokus har jag lagt på marknaders momentum, då historiska data har visat en bra riskjusterad avkastning om man investerar i marknader med mest uppgång senaste året. En annan effekt av momentum är den på enskilda aktier. Jag testade detta under månaderna augusti-september genom att köpa de 10 aktier som gått bäst senaste året på large och mid cap. Detta gav en överavkastning på ca 15 % under dessa två månader mot index. Nu är utvärderingsperioder slut och det kan vara intressant att se om man kan ta en sådan portfölj till nästa nivå.

 

En fara med momentumaktier är att de är extra volatila och faller extra mycket i en bear market. Utöver det så har en momentumportfölj ganska hög turnover på ca 200 % per år vilket skapar en kostnad på ca 1-2 % per år i courtage. Däremot så brukar aktier med hög momentum ge extra bra avkastning i år då börsen går upp och dålig avkastning i år då börsen går ner. Detta är lite motsatt värde som oftast presterar bäst i bear markets och mindre bra i bull markets. Därför låter momentumaktier som en bra kandidat med absolut momentum för aktiemarknaden i helhet. Låt oss testa detta.

 

Till min hjälp har jag Fama-French data för momentumaktier i USA under åren 1927-2015. Under denna tid så har marknaden gett en avkastning på 9,4 % per år och den tiondel aktier med mest momentum 20,4 %. Liknande resultat har fåtts i undersökningar genomförda av Alpha Architect. Nackdelen här är att största nedgång för marknaden är -88 % och för momentumaktier -75 %, båda inträffade efter 30-tals bubblan. Också under finanskrisen så gick marknaden ner med -55 % och momentumaktier gick ner med -60 %, en ordentlig nedgång som kan avskräcka de flesta. 

 

Om vi nu applicerar absolut momentum-regler och investerar i momentumaktier om de gett positiv avkastning det senaste året eller i riskfria räntan så fås resultatet i grafen nedan. Detta ger en avkastning något lägre än om man bara investerat i momentumaktier, 19 % per år, men med en maximal nedgång på -58 %. I t.ex. finanskrisen gick en sådan portfölj ner med -30 %, hälften så mycket jämfört med om man investerat i endast momentumaktier. Så likt då man applicerar riskjusterande strategier på kvantitativa värdestrategier så fås en lägre avkastning och en lägre risk. 

 

 

Alpha Architect brukar påpeka att en momentumstrategi är ett bra komplement till kvantitativa värdestrategier, se t.ex. denna studie. Det enda problemet är den relativt höga volatiliteten, vilket kan fås ner med absolut momentum. Också en kombination av 50 % i en värdestrategi med 50 % i en momentumstrategi ger bättre riskjusterad avkastning. Enda problemet med en ren momentum-strategi är den månatliga ombalanseringen, vilket kräver både tid och kostar en del courtage. Alpha Architect kommer lansera billiga ETF:er den 1:a december som på ett kostnadseffektivt sätt ska kunna investera internationellt i momentumaktier. Efter att personligen testat göra processen manuellt så investerar jag hellre i en sådan ETF än att göra arbetet själv. Vi får se sen hur deras ETF:er presterar, det går att kolla in deras kvantitativa värde-ETF:er här. Något som skulle vara intressant är att se ett test av dual momentum-regler på deras värde och momentum strategier som man framöver enkelt skulle kunna köpa via deras ETF:er. 

Taggar (blogg): 
6 augusti 2015

Månadsuppdatering momentumportföljen

Nu är det dags för en månadsuppdatering av momentumportföljen. Förra månadens aktier som jag köpte den 14:e juli har gått upp med 0,25 % mot index på 0,1 %. Däremot sedan den 1:a juli så skulle portföljen ha gått upp med 7,6 % mot index på 3,45 %, så en bra överavkastning jämfört med index. Det märks att momentum-effekten fungerar bra nu och den klara överavkastning som skett sedan jag började bevaka den i början av året fortsätter. Bytet skedde i måndags och senaste veckan har portföljen gått upp med 5 % mot index på 1,37 %. 

 

Senaste månadens innehav är följande:

 

 

Kommande innehav blir följande:

 

 

Det innebär att fyra innehav byts ut, nämligen Unibet, Axfood, Vitrolife och Victoria Park mot Nobia, Bilia, Transmode och Hemfosa. Det är ganska stor omsättning och det ska bli intressant att se hur portföljen presterar kommande månad.

 

Den 16:e juli satte jag också samman en lista för hela Stockholmsbörsen (small + mid + large cap). Denna lista hade gett +12 % jämfört med + 7,6 % för endast mid + large cap i juli. Nu sattes listan samman lite sent, men jag har valt att sätta ihop en liknande lista för augusti för att jämföra med mid + large cap. Listan är nedan:

 

 

Denna ska testas mot listan ovan och utvärderas i slutet av månaden. Momentum effekten är starkast bland small cap, vilket ses i listan ovan. Senaste två veckorna har ett företag bytts ut, så inte så hög omsättning. Däremot är nästan alla bolagen ovan extremt upphaussade och det känns mycket riskfyllt att sätta in pengar i dessa om vi kommer att se en mer turbulent marknad framöver. Det jag gillar med mid + large cap portföljen är att det är mycket erkända bra företag som tjänar bra med pengar som är med där, jämfört med small cap listan.

 

Får se vad augusti bjuder på. Juli har varit en intressant månad och på grund av rapporterna har det varit en givande månad för momentum effekten, men också lett till stor omsättning. Nu kommer ännu fler rapporter vilket kan fortsätta stuva om i portföljen. Det ska också bli intressant att se hur portföljen går en hel månad. 

Taggar (blogg): 
15 juli 2015

Skapat en momentumportfölj

Momentum är en av de främsta anomaliteterna på marknaden och innebär att det som går upp fortsätter att gå upp. Sedan årskiftet har jag följt utvecklingen för en eventuell momentumportfölj och kommit fram till att en sådan skulle ha gått upp med 10-20 % över index men med en turnover på ca 50 %. För att själv testa hur en sådan portfölj skulle fungera i praktiken så valde jag att skapa en liten momentumportfölj, vilket nu är möjligt på grund av mini-courtagen. 

 

Reglerna är följande: Köp de 10 aktier som gått upp mest det senaste året på large och mid cap. Håll dessa i en månad. Byt ut vid varje månadsskifte mot de nya som platsar sig på listan (oftast 1-2 byten per månad). Ligg lång i marknaden oavsett marknadsläge.

 

Här är de nuvarande innehaven:

 

 

Den senaste månaden skulle ovanstående portfölj i skrivande stund ha gett + 11,7 % i avkastning mot index på + 1,6 %.

 

Anledningen till att jag skapat denna portfölj är för att se hur stor turnover och kostnad det blir samt hur den kommer att gå framöver givet två scenarion: ett sista bull race eller en bear market. Det ska bli riktigt intressant att se hur portföljen presterar i båda scenariorna, om den minskar nedsidan i en bear market och om den ökar uppsidan i en bullmarket. Det ska också bli intressant och se hur enskilda dagar presterar och om den är mer volatil än index.

 

Nu på sista tiden så har vissa innehav haft rejält motvind av rapporterna, något som oftast händer i förhoppningsbolag som dessa. Sedan köpet i måndags är portföljen ner på grund av detta, men vi får se om det kommer en återhämtning. Det ska bli intressant också och se hur många som behöver bytas ut i slutet av månaden och om avkastningen blivit högre.

 

Jag ska också testa och se hur portföljen står sig mot att man håller aktierna per kvartal. Alltså samma tillbakablickande period men längre håll-tider. Jag har sett resultat på att detta kan ge riktigt hög avkastning och man får lägre turnover. Så det blir då en koll i oktober vilket som gått bäst, att byta ut aktierna månadsvis eller att behålla dem i tre månader.

 

Ett problem jag ser med portföljen är däremot att vissa aktier, t.ex. Fingerprint och Mycronic, som är ganska upphaussade måste falla med -50 % innan de går ur listan. Däremot så får man hänga med på nästa Fingerprint och Mycronic som kan driva upp avkastning. Mycronic skulle hamnat i momentumportföljen den 1:a november och har sedan dess gått upp med 176 %. 

 

Oavsett utgång så är det ett riktigt intressant projekt och det ska bli roligt och se hur bra den presterar och hur hög turnover den har innan den kanske tas med som en större del av sparandet.

 

För övrigt så gick min aktiva portfölj upp på ATH igår och ligger nu 12 % högre än index sedan starten i februari. Ganska nöjd hittills med resultatet, men frågan är om det kommer att hålla i sig.

Taggar (blogg): 
4 juni 2015

Värde plus momentum

En läsare uppmärksammade en serie inlägg av AlphaArchitect där de testar liknande strategier som jag har i min kvantitativa värdeportfölj. Jag själv brukar läsa på AlphaArchitect regelbundet då jag gillar deras strategier och analyser (det var de som refererade till Dual momentum och förordet till Dual momentum boken är skrivet av Wes Gray som driver Alpha Architect).

 

Det de testade i inlägget var att ta de lägst värderade 10 %-en efter EV/EBIT av alla bolag med marknadsvärde över 1,8 miljarder dollar. Sedan dela upp denna i två, med de som har högst momentum och de som har lägst momentum baserat på 12 månaders prisuppgång. Detta jämförs med den halva som är lägst värderad till EV/EBIT, alltså de 5 %-en lägst värderade bolagen efter EV/EBIT. Resultatet är följande (åren 1975-2013):

 

Källa: AlphaArchitect

 

Vi ser att en klart högre avkastning och Sharpe-kvot fås om vi tar den halvan där aktierna har högre momentum, något som observeras i liknande tester. Så det känns bra att denna tes stödjer tidigare resultat och det jag investerar efter. Tidigare har jag sett tester på just detta endast under åren 1999-2011, vilket är lite kort tid, men också sett andra tester med liknande mått under åren 1975-2013 som ovan.

 

I ett tidigare inlägg testar de också att kombinera värde och momentum genom en gemensam ranking, likt Magic Formula men där ROIC byts ut mot momentum. Denna presterar mindre bra och de kommer fram till att det är bättre att satsa på värde och momentum separat. De länkar också till två artiklar om detta som jag kollade igenom. Dessa båda säger att det är bra att kombinera värde- och momentum, ena med ett ranking system och ena med att helt enkelt kombinera två separata värde och momentumportföljer. Båda ger ett klart bättre resultat än varje faktor för sig. Frågan är bara om man ska ha 50 % i en värdeportfölj och 50 % i en momentumportfölj eller kombinera dessa i en och samma portfölj? AlphaArchitect kom fram till att det första alternativet var det bästa, men forskningen där är oklar och andra påstår att det andra är det bästa. Oavsett är det bra att kombinera av värde och momentum i portföljen och i deras analys så var det bäst att ta värdeaktierna och sedan de som har högst momentum av dessa, något också Tim du Toit kom fram till och jag använder.

 

Återigen så visas att värde och momentum är de anomaliteter som visar att effektiva marknadsteorin inte alltid fungerar och detta går att använda genom att investera i värde- och momentumaktier. Dessutom är dessa anomaliteter negativt korrelerade vilket gör att de går perfekt att kombinera. Om man nu ska kombinera det i en och samma portfölj så är metoden att först ta de lägst värderade aktierna och sedan ta de som har högst momentum att föredra.

 

På AlphaArchitect kom de fram till att de hellre investera i de värdeaktier med högst kvalitet, då dessa har gett lika bra avkastning som värde och momentum men med lägre volatilitet. Däremot är det ganska svårt att mäta kvalitet, vilket gör att deras metod är svår att åstadkomma i praktiken. Dessutom så såg jag inget bra resultat som visar att värde och kvalitet är negativt korrelerade och det känns snarare som att de inte är det. Därför så använder jag värde och momentum i min kvantitativa portfölj.

 

Däremot så är det nästan exakt som AlphaArchitects kvantitativa strategi som jag aktivt investerar efter. Jag letar bland de billigaste aktierna på börsen, oftast med hjälp av EV/EBIT, och väljer de som har störst potential att stiga i värde och är kvalitetsaktier (förutom VSS som är ett litet experiment). Denna strategi som de har kvantifierat är också lik den strategi som många kända värdeinvesterare har t.ex. Warren Buffett, Joel Greenblatt etc. I mina senaste böcker som jag läst om såna strategier är det också just det jag läst: hitta värde och kvalitet. Alltså hitta en koncentrerad portfölj av bra och billiga bolag. Så istället för att kvantifiera kvalitet så lägger jag det på mig att utföra detta, vilket känns både spännande och givande.

 

Så det roliga är att jag faktiskt använder mig av allt det som AlphaArchitect kom fram till men på ett lite annat sätt.

 

Läs mer:

http://blog.alphaarchitect.com/2014/10/07/our-quantitative-value-philoso...

http://blog.alphaarchitect.com/2015/05/07/combining-value-investing-mome...

http://blog.alphaarchitect.com/2015/03/26/the-best-way-to-combine-value-...

http://blog.alphaarchitect.com/2014/09/23/mixing-momentum-and-value-a-wi...

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (81)
Aug (4)

Taggar