Investerarfysikern
Likes
721
Antal inlägg
1229
Följare
137
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
6 juli

Syftet med en universitetsutbildning?

I och med mitt förra inlägg igår om framtiden för ingenjörsutbildningen kom många intressanta kommentarer som ledde in på syftet med en universitetsutbildning. Detta är något jag funderat på senaste åren, speciellt då jag och många av de jag pluggat med insett att de specifika kunskaperna man fick i ingenjörsutbildningen inte är de man använder sen i sitt arbete. Då kan man fundera på vad egentligen syftet är med att genomgå en femårig utbildning, då många av arbetsuppgifterna som en nyutbildad ingenjör gör kan utföras med endast något år av studier. Har också hört flera lärare och ekonomer som upplevt detsamma med sina utbildningar.

 

Här är några punkter på vad som man kan anse att syftet med universitetsutbildningen är:

 

  • Utveckla studenters analytiska förmåga. 
  • Bilda studenterna och befolkningen. 
  • Lära ut ett vetenskapligt arbetssätt. 
  • Färdigheter för sin framtida karriär.
  • Specifika kunskaper för sin yrkesroll.

 

Sista punkten är det som de flesta fokuserar på, att man ska lära sig specifika kunskaper för sin framtida yrkesroll. Men om man funderar på vad egentligen en universitetsutbildning ska ge är syftet mycket bredare än detta. Fokus bör snarare vara på de första fyra punkterna, speciellt med tanke på att arbetslivet förändras mycket allt mer. 

 

För att prata ur egna erfarenheter så har det vetenskapliga arbetssätt och den analytiska förmågan som jag fått under min universitetsutbildning hjälpt mig väldigt mycket i mitt intresse av investeringar och denna blogg. T.ex. tog det mig endast några kvällar och helger att bygga upp ett backtest-bibliotek i Python som på ett effektivt sätt testar olika strategier utifrån Börsdatas databas, trots att jag knappt programmerat i Python tidigare. Man märker också att många av de som lyckas i finansmarknaderna är de som tillämpar ett näst intill vetenskapligt arbetssätt och har enormt bra analytisk förmåga. Det är också den stora anledningen många fysiker blir anställda inom finans, då det till stor del är deras utbildning inom det vetenskapliga arbetssättet och analytiska förmåga som är intressant. De specifika kunskaperna för yrket kan läras på plats. 

 

Därmed tror jag inte att själva de specifika kunskaperna för sin yrkesroll är av vikt, utan snarare de färdigheter man lär sig genom att gå en högre utbildning. Det skiljer sig självklart mellan olika utbildningar. Läkare behöver självklart veta vad de gör. Men industrin och privata arbetslivet kan många gånger behöva en välutbildad befolkning med möjlighet att specialisera sig på arbetsplatsen i de arbetsuppgifter som krävs för dagen. Med ett föränderligt arbetsliv kommer dessa uppgifter att variera, så det kommer ställa krav på att vara adaptiv för olika teknologier och arbetsmetoder. Därför tror jag att framtida utbildningar behöver fokusera på att ge sina studenter en bredd och utmana/förbereda dem för framtida arbetsliv. I t.ex. Danmark har de ändrat om vissa utbildningar till att ske helt i projektform (alltså man utför alla kurser i projekt), något som kan ha bra resultat i det man vill lära ut.

 

Vad en universitetsutbildning ska ge är nog inte en fråga som kan få ett direkt svar, utan kommer utvecklas genom åren. Skriv gärna om ni har några tankar på vad en universitetsutbildning ska ge i dagens samhälle och arbetsliv.

Taggar (blogg): 
5 juli

Framtiden för ingenjörsutbildningen

Som utbildad civilingenjör och då jag undervisar på universitetet är ingenjörsutbildningen och dess framtid något som ligger nära. I senaste numret av "Ingenjören" (en facktidning för Sveriges Ingenjörer) har de en intressant artikel om att endast hälften av alla som börjar civilingenjörsutbildningen tar examen inom 8 år. Trots de framtida bra förutsättningarna för ingenjörer där ca 98 % får ett relaterat jobb inom ett år och en arbetslöshet på en procent är det många som hoppar av.

 

Genomströmning är också ett aktuellt ämne inom just universitetet och det är inte bara ett problem på civilingenjörsutbildningen. Också andra breda utbildningsprogram som lärare och civilekonomer har stora avhopp (se UKÄ:s rapport). Därmed verkar det vara ett allmänt problem för högskolan, och inte bara något enbart civilingenjörsutbildningen lider av.

 

Ett förslag för att öka genomströmningen som många gånger kommer upp är att korta ner utbildningen och göra den mer specifik. Högskoleingenjör är i dagsläget en sådan variant av civilingenjörsutbildningen och där är genomströmningen ännu lägre, trots att utbildningen är 2 år kortare mot civilingenjörsutbildningen. Detta trots att efterfrågan framöver för ingenjörer kommer främst vara bland högskoleingenjörer, då industrin förväntas ha en stor efterfrågan av ingenjörer med mellanlång utbildning eftersom många gymnasieingenjörer går i pension.

 

En stor del som hoppar av gör det på grund av att de insåg att utbildningen inte var vad de tänkt sig. I civilingenjörsprogrammet är det också vanligt att många hoppar av då utbildningen är långt svårare än de tänkt sig. Det är en ordentlig skillnad mot gymnasiet och i många kurser kuggar ca hälften av studenterna (notera att dessa är bland de bästa studenterna på gymnasiet). Själv har jag fått uppleva det i förstahand genom att undervisa mekanik, vilket oftast är en av de kurser studenter har svårast med och där i snitt hälften kuggar tentamen.

 

Att många hoppar av första året är nog bara naturligt, då man måste lära sig om utbildningen är rätt för en själv. Sen behöver det inte vara ett så stort problem att folk inte slutför utbildningen, speciellt för ingenjörsyrken som inte kräver yrkeslegitimation. Man har ändå fått en stor del av kunskapen och flera av de jag känner som hoppat av senare i utbildningen har ingenjörsjobb.

 

Trots det är det i dagsläget brist på högkvalificerad arbetskraft. Att ha en stor del högkvalificerad del av befolkningen driver oftast utvecklingen och är bra för framtiden. Speciellt framöver ser det ut att behövas flera inom utvecklande/kunskaps-yrken, då arbetslivet omvandlas allt mer. Men samtidigt har inte studenter lättare att ta sig an svårare utbildningar och de studenter som börjar på universitetet idag är många sämre utrustade än de som började för 20-30 år sedan. Så ett större behov av högutbildade men samtidigt färre studenter med rätt förkunskaper är dilemmat svenska universitet ställs inför idag.

 

Jag tror att man därför måste tänka om lite hur man utför högre utbildning. Det kan innebära att införa bättre pedagogik och mer aktiva metoder för utlärning, vilket studenter oftast är vana med från gymnasiet. Det kan hända att man blir tvungen att ge mer hjälp och stöd i utbildningen, men också kanske tänka om de klassiska programmen och utveckla nya. Mycket av värdet i en högskoleutbildning är signalvärdet och mycket av de specifika kunskaperna är inte så relevanta. Många har t.ex. inte mycket användning av en- och flervariabelanalys och mekanik i sitt yrkesliv. Ett större fokus kan också ges på att skapa breda program för att bilda studenter, alltså ge en generell utbildning inom relevanta områden för arbetslivet, då kommande arbetsliv troligtvis kommer kräva en bredd av kunskaper och att man löpande under karriären byter arbetsuppgifter.

 

Vi får se vad som händer med ingenjörsutbildningen framöver och universitetsutbildningar i allmänhet. Det viktiga är oftast de färdigheter man får på universitetet. Att förstå logik och hur man programmerar är t.ex. en sådan, de som jag känner som hoppade av sina utbildningar arbetar alla med programmering. Jag tror att programmering i kombination med specifika sakkunskaper kommer vara en riktigt stark kombination framöver. De flesta av de jag pluggat med har jobb där dessa två kombineras och flera känner att det inte krävdes fem år tuffa studier för det. 

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (81)
Aug (4)

Taggar