PerPenning
Likes
214
Antal inlägg
275
Följare
45
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
0 timmar

Månadssummering 2016 november

 

Betänk vad man kan förtränga och dra ut på sådant som inte roar eller glädjer. Kort sammanfattat så blev månaden som passerat en riktig skitmånad där jag uppenbart legat fel, gjort tokigt, tänkt snett och därmed diskvalificerat mig så som aktieägare. Och eftersom det ösregnar ute så passar en månadsrapport in precis just nu.

 

Vi sparade blott 5 168 kronor denna månad men likväl föll portföljen med 1,59%. Amorteringar till trots minskade lånen med blott 1 975 kronor.

 

Kapital / Skulder uppgår till 21% och skuldsättningsgraden är 478%.

 

Ja, mer orkar jag inte ta i detta trista. Enda glädjen har varit Alvestaglass som säljer god glass som aldrig förr och min lilla investering har stigit med 50%. Denna uppgång tillhör dock nästa månadsrapport.

 

Nu lägger jag mig framför dumburken och surar lite.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
3 dagar

Åsikter i all sin enkelhet

 

Provocerande, kanske, men jag finner det både roande och oroande när människor är ståndaktiga i sina åsikter. Det kan vara ekonomi, så klart, och även tusen andra ting. Att tycka något är en mänsklig rättighet, utan tvekan. Det mesta tyckandet som existerar bygger ju ofta på något, det kan vara kunskap man förvärvat, hörsägen man gillar eller identifierar sig med och även ett sätt att sätta sig själv i strålkastarljuset. Det finns många människor som trivs i att sola sig i glansen av sig själva, i den gruppen finns det allt från politiker till den lilla medborgaren på bloggen.

 

Att ha en åsikt men samtidigt att lyssna på andras åsikter borgar för ett trevligt samtalsklimat. Att högljutt försöka tala om att ens egen åsikt är den enda rätta gör det inte och leder dessutom inte till någon nytta alls. M-politikern Delmon Haffo med sitt dra åt helvete hora är ett exempel på den senare men bara ett exempel på politiker som tappat fotfästet i verkligheten.

 

Än värre är att ha en massa åsikter och samtidigt vilja tysta andras. Ett sådant aktuellt exempel är mer horribelt då demokratiminister Bah-Khunke vill se inskränkningar i vad människor får uttrycka på nätet.

 

Människor som har starka åsikter och en motvilja till att lyssna på andras - lyssnar jag inte på. Det finns inget mer misstänkt än någon som vet något som jag då inte tycks veta och att denna kunskap är helt rätt, ofelbar och okränkbar. I denna fålla finns så klart aktietipsarna men också alla våra religioner, från tröttande Islam till heltokiga Scientologin. Det är också denna grupp människor som jag oroar mig mest kring -  de som förenklar, inte vill ta till sig fakta, inte vill resonera eller lyssna och samtidigt vill hävda att alla andra har fel. Och har man fel så ska man hycklas med, förolämpas och ryas åt. Ja, det gäller även aktietipsare, som sagt.

 

Allra värst är de människor som återfinns i kategorin före men som dessutom vill döda dig. Där har vi de som sympatiserar med Daesh, också kallad Islamiska staten, men också sådana som Syndikalisterna som via omstörtande revolution vill ta oss alla tillbaka till en tid som flytt. Blodet hettade på mig när de senare och dess Göteborgsavdelning önskade livet ur alla poliser på ett sätt som innebär mycket lidande för dem och deras anhöriga. Där Daesh och dess anhang är galna och farliga - där är grupper som Syndikalisterna rent av samhällsomstörtande i sin galna och verklighetsfrånvridna skepnad. Dessa människor är jag faktiskt riktigt rädd för. Eller är de de människor, förresten? Tvivlet gnager.

 

Tyvärr är nätet en skådeplats för navelskåderi och det är dessvärre inbyggt i dess funktion - du har ingen äkta dialog med någon när du skriver och får kommentarer tillbaka. Förmågan till empati och förståelse fungerar inte utan en äkta, mänsklig dialog. Åsikter prövas egentligen aldrig utan staplas bara på och emot varandra - inga insikter nås. Sociala medier har egentligen inget med någon social bindning att göra.

 

Så, vad vill jag då ha sagt med detta inlägg, något som inte är helt tydligt. Jo, att lyssnandets konst är hotad trots att det är den som lär oss något. Det gäller så klart också läsandets och betraktandets konst som finns i samma familj. Ju mer man lär sig desto svårare blir det att generalisera, förenkla och bagatellisera, därmed i sig en vaccination mot korkade åsikter. För med kunskap blir det helt enkelt mer skralt med åsikter som inte är väl underbyggda och automatiskt färre totalt. För en åsikt är väl värd att lyssnas på och borde värderas. Respektera andras åsikter men samtidigt se till att din åsikt kan respekteras då den är väl underbyggd.

 

Åsikter kan ibland tolkas som sanningar, vilket är helt fel. Sanningar är som gungfly och kräver underbyggda källor för att ens vara en gnutta trovärdiga. Fakta kan också vinklas för att visa på en sorts sanning då en åsikt i botten är själva utgångspunkten. Inte är det lätt att tolka världen och inte ens media av idag har en speciellt stor trovärdighet längre. Så vad gör man? Vem och vad kan man lita på? Det är nog vår tids största knäckfråga.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
6 dagar

Relativ kostnad

 

Kostnader är relativa, det har jag lärt mig. Vi är ju alla djupt mänskliga och med de tillkortakommanden som vår natur hänfaller till - om vi inte förmår oss till att använda tankekraftens veto. Hur smärtsam en kostnad eller hur underbar en vinst är ter sig väldigt personligt men finns hos oss alla. När det gäller pengar så krävs än mer av oss så att vi inte tar beslut med ryggmärg eller reflex.

 

Lyckorus eller ångestattack. Att betala för något direkt från plånboken eller från ett konto är mer jobbigt än att köpa varan på kredit trots uppläggnings- och aviavgifter. Att gå miste om ett inköp till ett upplevt lågt pris svider. Att sätta in pengar på ett sparkonto ger på sin höjd en skön känsla i magen men inga endorfiner i blodomloppet. En liter mellanmjölk kan te sig dyr medan en rejält prissatt personbil te sig billig. Att en mugg kaffe på haket dagligen på sikt blir en förmögenhet är svårt att ta till sig. Amortering på ett miljonlån inger känslan av meningslöshet då pengarna tycks försvinna i ett mörkt hål. Att låna slantar ger känslan av att ha mer pengar och möjligheter. Ja, listan kan göras lång och längre.

 

Jag talade med en god vän för någon månad sedan och undrade om vi skulle ses, kanske över en bit mat på stan - det var länge sedan och det hade varit enkelt då vi jobbar i samma trakt men bor långt ifrån varandra. Han var tveksam, ålade sig och menade att han hade ont om pengar. Inga problem, det är klokt att hålla igen om det behövs göras. Vi tar det senare och vi kan ta en kopp kaffe istället då.

 

Nu, för några dagar sedan så var han eld och lågor när han ringde upp. Han hade span på ett kap. En personbil och inte minst en tysk kvalitetsbil. Han kunde byta in bilen han hade, få ett bra pris - han behövde inte låna upp mer än lite drygt etthundratusen kronor. Han var verkligen sugen. Sådana möjligheter kommer inte varje dag.

 

Det kan så klar vara så att han inte ville käka en bit i mitt sällskap men min känsla är inte den. Nej, här handlade det om den relativa kostnaden och hjärnans vanmakt i att göra val som alltid gagnar oss. Jag tar tokiga beslut och säkert gör du detsamma men utifrån våra egna referensramar. Min gode vän hade redan eldat upp sig, systemet var fullt med belöningshormoner och skulle han komma till sans hade en mental baksmälla blivit resultatet. De som säger att människor slutar att konsumera, att vi är klokare nu än förr är ute och cyklar. Allt är som det alltid varit med oss - åtminstone ett par hundratusen år bakåt.

 

Det är också därför som jag själv likt en drucken rorsman surrar fast mig vid rodret och ställer kompassen i riktning mot inkomstens kostnad och inte mot kostnaden i sig. De flesta slantar jag erhåller kräver motprestation av tid och energi. Däri ligger enkelheten att se den relativa kostnaden - som då blir påtagligt konkret och ofta ganska otäck. 

 

Jag är en shopoholic. Det sitter i mina gener. Jag kan bara försöka att tala mig själv tillrätta. Jag kan bara låta bli att shoppa och leva med tomheten. Men till skillnad från en alkoholist behöver jag inte vara totalt avhållsam utan kan välja mer kvalitativa rus istället för billiga fyllor. Pengar har inget egenvärde utan blott en uppgift - att förbättra upplevelserna.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
29 november

Gammal i gården

 

Forne statsminister Reinfeldt tycker att du och jag borde jobba tills vi är sjuttiofem år, åtminstone. Inte med tvång utan frivilligt. Riktigt så enkelt är det nog inte. Eftersom vi lever längre så säger matematiken att vi måste arbeta längre för bibehållen nivå på pensionen. En del människor vill jobba längre än tills 65 medan andra kommer att se sig tvungna. En hel del kommer inte ens att orka tills dagens pensionsålder och hur kommer det att se ut för dem?

 

En annan direkt kopplad fråga är hur arbetsmarknaden ställer sig till äldre medarbetare. Arbetsgivaravgiften är lägre för de som fyllt 65 vilket kan vara ett incitament men verkligheten ter sig inte riktigt så. Enligt en undersökning gjord av AMF i samarbete med Demoskop har var tionde person över 55 års ålder fått en direkt eller indirekt uppmaning att gå i pension. Häpp!

 

När AMF frågade personer som var 55 år och äldre vid vilken ålder som de tror att det blir svårare att få ett nytt jobb på grund av hur gammal man är blev det genomsnittliga svaret 54,3 år. Från 53,8 år anser de svarande också att man kan betecknas som 'äldre' på arbetsmarknaden. Sju procent anser att det blir svårare att få ett nytt jobb redan mellan 40-45 år, och en av tio tycker att man anses som äldre på arbetsmarknaden vid 40-45 år.

 

Så många som åtta av tio seniorer, som alla stackare vid femtiofem plus kallas, menar att det är vanligt med fördomar mot äldre på arbetsmarknaden. Tre av tio tror att fördomar är mycket vanliga och varannan tror att de är ganska vanliga. AMF:s undersökning visar också att ungefär varannan senior tror att fördomarna mot äldre påverkar tidpunkten för när man går i pension.

 

Idén om att äldre arbetskraft presterar sämre och är mindre lönsamma än yngre är allmänt spridd bland den yrkesverksamma befolkningen. Att äldre tar arbeten från yngre samt att äldre bör lämna plats åt yngre på arbetsmarknaden är fortfarande vanligt förekommande missuppfattningar. Ekonomisk forskning visar dock att det saknas stöd för sådana åsikter. Min egen studie i frågan kan bekräfta detta. Inte tusan är de yngre på något sätt bättre utan snarare mer frånvarande än äldre, ofta på grund av VAB eller sjukdom. Och att springa fort är heller inte detsamma som att springa rätt.

 

På senare år har det blivit populärt att ta ut en liten del av pensionen samtidigt som man jobbar. Det är positivt att gränsen mellan arbetsliv och pension håller på att suddas ut men vi behöver också flytta fram förväntningarna på när man ska runda av yrkeslivet. Iallafall om man ska följa herr Reinfeldts rekommendation. Jag hade gärna sett att det var möjligt att korta sin arbetstid på ett enklare sätt än idag.

 

Sinom tid så borde var och en göra en beräkning på hur deras pension kommer att se ut även från året de fyller 65. Jag har mina dubier kring hur pass heta äldre kommer att vara framgent. Även om nu inte 65 ska anses vara det längre.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
27 november

Sov gott

 

Solen stiger inte långt över horisonten. Skogspromenaden sker mest i skugga men under glimtar mellan stammar och grenar värmer strålarna trots allt en aning. Jag gläds över att november närmar sig sitt slut. Ljusstakar i fönster möter mig när jag närmar mig hemmet. Det är nog avsaknaden av ljus under mörka månaden som sänker ork och energi.

 

Jag har länge fascinerats av sömn och vad den är och betyder. Den bästa versionen av mig finns där oftare när jag är utvilad. När jag sover för lite blir det tydligare att något fattas mig.

 

Att sova är livsviktigt och vi gör det mer en en tredjedel av vår levnad. Från närvarande och tänkande under dagen så glider vi in i ett viloläge och en dvala - en vila som påverkar all övrig tid. För kopplingen mellan god sömn och hög energi är vedertagen.

 

Ur ett vetenskapligt perspektiv så är ett syfte med sömn reparation och städning. Varje dag lagrar hjärnan på sig onyttigheter så som en naturlig följd av neurala aktiviteter. För mycket av sådant skräp har kopplats till Alzheimers sjukdom, inte minst. Giftigheterna städas bort betydligt bättre under sömn än under vaken tid. Detta är i sig ganska spännande då hjärncellerna under sömn krymper rejält i storlek och ger det glymfatiska systemet en lättare uppgift att 'ta ut soporna'. En god och tillräcklig sömn ger dig ett klart sinne och en pigg hjärna när du vaknar.

 

Ett annat syfte med sömnen är minneskonsolidering - processen som underhåller och förstärker ditt långtidsminne. Ett tredje är att sömn är av största vikt för att vår metaboli ska fungera väl. För lite sömn ger sämre fettförbränning och högre insulinokänslighet som kan leda till diabetes och hjärtsjukdomar.

 

Att sova minst åtta timmar är optimalt för de allra flesta. Sover du 6 timmar per natt i två veckors tid sjunker både mental och fysisk prestationsförmåga enligt empiriska studier. Sömnskuld är kumulativ. Intressant är också att notera att de som deltog i sömntestet inte ansåg eller märkte själva att de försämrades i sina förmågor - precis som att det krävs intelligens för att förstå att man inte förstår.

 

Ekvationen kring effektivare tid är kass. Vi sover mindre för att hinna med att prestera mera men samtidigt så tappar vi i förmåga. Så frågan är om vi inte lurar oss själva på den punkten. Vetenskapen säger att sömnskulden börjar att byggas upp vid 7 till 7,5 timmars sömn så vuxna ska sikta på att få åtta timmars god nattsömn. Återhämtning är inte förhandlingsbar för din hjärna.

 

Men går det inte att sova ikapp? Får du inte tillräckligt med sömn i veckorna, kan du inte då sova mer på helgen? Tyvärr inte när det gäller prestationsförmågan som faller snabbt med utebliven sömn. Att tillse att man får tillräckligt med sömn varje natt är den enkla vägen. Signalerar din hjärna att den vill sova ska du så klart ändå gå den till mötes.

 

Kvaliteten på sömnen beror av den så kallade sömncykeln där de två viktigaste är djupsömnen och REM-sömnen.

 

Under djupsömn vilar kroppen, andningen blir regelbunden, blodtrycket faller och hjärnan blir mindre responsiv på yttre stimuli - det är svårare att vakna. Detta är den stora reparationsfasen - hormoner produceras, vävnad och muskler repareras och immunsystemet stärks. De som tränar mycket eller vill prestera i tävlingar har mycket att vinna på att sova 10 timmar eller mer.

 

Under REM-sömnen drömmer vi och information organiseras, irrelevant data kastas bort, minnet stärks då erfarenheter under de senaste 24 timmarna knyts samman med tidigare erfarenheter vilket i sin tur stärker inlärningsförmågan. Under REM-sömnen rör vi oss knappt alls men blodtrycket stiger och hjärtfrekvensen ökar.

 

Utan djupsömn och REM-sömn börjar våra kroppar att dö. Brist på sömn bryter ned oss.

 

När bör man lägga sig att sova? Mest troligt mellan 20:00 och midnatt men inte senare. Man bör skaffa sig en avkopplande ritual på kvällen för att sova bättre. Minst 50% av sömnproblem är stressrelaterad. En utomhuspromenad, låg belysning, inget kaffe eller tobak och ett svalt behagligt sovrum är några exempel. Några utmärkta tips finns här.

 

Den kumulativa sömnskulden är ett hinder för ett härligt liv så vårda förmågan att sova gott.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
22 november

Allt har sin arbetstid

 

Det är mörkt. Så becksvart både när väckarklockan surrar och lika dystert när det är dags att stänga ned på jobbet och bege mig hemåt. Det sägs att vi blir tröttare vid den här årstiden och det gäller åtminstone mig. Lite väl mycket av den energi jag besitter dräneras under arbetsdagen och väldigt lite är över därefter. Sådan tur att jag tjänar så bra då, tänker jag. Det är ju i sig en lögn.

 

För det är skillnad på lön och lön. Dels den som står på min lönelapp som är ganska solid. Men också den som är den riktiga - den lön som inte bara ersätts av lönearbetet utan allt runtom. Och hur det då ter sig så orealistiskt att betala med så mycket livsenergi för att erhålla de intjänade kronorna. För det är inte gratis på något sätt att jobba.

 

Jag måste pendla till jobbet, det tar tid och energi. Jag behöver en viss nivå på klädsel som kostar pengar och som måste strykas och tvättas. Jag har med mig matlåda men jag har kollegor som dagligdags unnar sig en åttiofemkronors luncher. Jag behöver förbereda mig innan arbetsdagen, inte minst genom att sova ut, äta frukost och göra mig anständig.

 

Efter arbetsdagen kan jag behöva varva ned och slappna av. Oftast är jag inte pigg och glad vid hemkomsten och för den delen full av energi för hobbies och intressen. Lite för ofta blir det en stund i soffan framför en menlös serie på tv:n.

 

Slår jag samman allt detta så sjunker timlönen drastiskt. Den sanna lönen är jobbtimmarna men också allt därutöver som kan kopplas samman med jobbet på ett eller annat sätt.

 

På grund av dessa sanningar så blir också varje intjänad slant desto mera värd. Ja, att slösa bort inkomster på något annat än det som jag finner mest värt är att förringa mig själv.

 

Men jag får fortsätta ett tag till. Jag behöver spara än mer och slösa än mindre. Det gäller bara att bibehålla fokus trots tröttheten. Sinom tid blir det vår och ljuset kommer åter.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

20 november

Den chockerande enkla matematiken bakom en tidig pension

 

Idag har jag putsat fönster. En sådan där meningslös syssla som inte har ens någon veckas varaktighet på höstkanten. Men jag hoppas på att frugan blir glad då detta är viktigare för henne än för mig. Samtidigt så var aktiviteten en mental avkoppling efter ännu en ganska tuff arbetsvecka. Nu sitter jag iallafall ned men en rykande het kopp kaffe och funderar i finans.

 

Insikten är brutal men nog så nödvändig. Jag borde nog egentligen inte ägna mig åt att investera mina egna pengar, jag är helt enkelt inte duglig nog på området. Ett sådant område är min premiepension. Jag har petat och pulat och bytt men snittar sedan start med tre procent. Förfärligt. Samtidigt så har jag en del av tjänstepensionen, som jag inte ägnat något intresse alls, som ökat mer än femfaldigt sedan 2005. Nej, vad tycker ni? Hur ska jag investera klokt och få en god avkastning via fonder där jag är en passiv intressent?

 

Jag och frugan har ett bättre arbetsområde att ägna oss åt, nämligen sparandet. Från och till har jag genom åren läst, förtjusats och förfärats av Mr Money Mustache och hans fantastiska förmåga att spara undan nog med pengar för att dra sig ur ekorrhjulet för gott. Hans inlägg om den chockerande enkla matematiken bakom en tidig pension borde alla läsa - åtminstone för att skaffa sig en insikt i just enkelheten. Och vilken är den? Jo, ju mindre du spenderar av din inkomst desto mer har du över till att spara.

 

Herr Penningmustasch gör några enkla antaganden i sin kalkyl:

  • att dina besparingar presterar en femprocentig årliga avkastning.
  • att du lever enbart på avkastningen.

Utan att fördjupa mig för mycket i artikeln så innebär detta att man kan gå i pension vid lite olika tider beroende på sparförmågan:

  • spara 5% och gå i pension efter 66 år.
  • spara 10% och vila efter 51 år.
  • spara 25% och ta det lugnt efter 32 år.
  • spara 50% och stämpla ut efter 17 år.

Att ens spara undan 10 procent av sin inkomst är mindre vanligt idag. Men att gå ifrån 10 till 15 procent innebär åtta års mindre tid av löneslavsarbete. Som sagt, läs artikeln om ni missat den - den gör dig antingen insiktsfull eller chockerad.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
17 november

Din nästa

 

Jag vet inte varför jag fortsätter att följa serien. Allt det som andades hopp och framtidstro är som bortblåst och ersatt av ultravåld, omänsklighet, skär skräck och hopplöshet. Manusförfattaren följer, som jag förstår, seriemagasinets livslinje men jag börjar undra om inte Robert Kirkman och medförfattare tappat bort sig. The Walking Dead ger mig inget längre. Serien får mig att må illa.

 

Jag undrar emellanåt var all cynism, självgodhet och det som så fint kallas självuppfyllande kommer från. Är det vårt alldeles för komfortabla leverne? Avsaknad av krig och elände under för lång tid? Rättighet är ett ord som får skyldighet att stå i kulissen. Personlig utveckling har knappt en kollektiv motsvarighet. Att framhäva sig själv anses vara en god egenskap medan att lyfta fram andra som en svaghet.

 

For iväg till blodcentralen i eftermiddags. Fick ett SMS om att min blodgrupp var i akut låg nivå. Inget konstigt med detta och inget som man ska få uppskattning för - jag ser det som en skyldighet mot andra och en medmänsklig gest. Landet är fullt av friska människor som inte ens tänker tanken att lämna blod men som garanterat blir förvånade om de en gång behöver en transfusion och inget blod finnes. Jäkla sjukvård, hade man ropat, det är betalar jag skatt för!

 

Det delikata med blod är att det inte går att tillverka. Ingen personlig sjukförsäkring i världen räddar dig om inte det finns medmänniskor som offrar tid, och inte minst blod, för att någon inte ska dö. Det går inte att skänka pengar till blodcentralen för att döva sitt samvete. Det finns ingen genväg utan endast en gnutta självuppoffring. Varför är det då så ofta blodbrist på sjukhusen? Fyra gånger per år för män och tre för kvinnor - är det så mycket begärt?

 

Nej, det ter sig trist. Status är viktigare än det mesta. Och jag slutar inte att förvånas. Nu läste jag att det finns en inte oansenlig mängd människor som skäms över sitt boende - som om det inte fanns annat att skämmas över? För kvinnor är tydligen boendet än mer viktigt än för män. Damer landet kring känner avundsjuka kring hur andra bor och det är tydligast bland yngre. Dessutom ljuger man om sitt eget boende eller förskönar det.

 

På något sätt är det väl tak över huvudet en lisa för själen. Att få sova i en säng och ha det torrt och varmt. Nej, det duger inte. Det ska vara sjödränkt ekparkett, panoramafönster över landskapet, italienskt kakel och lantkök. Och bostaden ska så klart fyllas med nya möbler, mattor och kanske konst? Det duger heller inte med vad som helst på infarten.

 

Kanske folk istället borde fråga sig oftare vad det egentligen är det de söker? Och jag ställer nog den frågan mer till de yngre. Vad vill ni? Egentligen?

 

Svenska företag har svårt att hitta ungdomar som har rätt kompetens - så som att engagera sig, kunna samarbeta, passa tider eller ens dyka upp på jobbet. Curlingföräldrar tros ha planterat dylika attityder hos sina telningar. Förståelse för att man inte kan mickla med mobilen under arbetspasset eller kunna få ledigt på kort varsel saknas ofta. Problemlösningsförmåga och noggrannhet är en annan brist enligt arbetsgivare. Jag är inte helt förvånad. Inte minst har skolan misslyckats, enligt min mening. Dagens skola är mer inriktad på kunskap och elevernas rättigheter men förbereder inte tillräckligt för att det finns  skyldigheter. Svenska ungdomar anses ha en riktigt rutten attityd till hänsyn och arbetsmoral. Läs gärna den spännande rapporten Det är attityden, dumbom.

 

Men curlingen fortsätter - jag ser det och hör det varje dag. Den unge som måste ta eget ansvar för både handling och konsekvens är en rar uppenbarelse. Det svansas och lindas in i bomull. Det är faktiskt synd om barn som inte behöver ta ansvar då det blir ett brutalt uppvaknande en dag. Var ska det sluta?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

12 november

Jämförpris på din tjänstepension

 

Ett bedårande vackert vinterväder denna lördag. En blek fast värmande sol mot ett gnistrande snötäcke med barmark däremellan minner snarare om en kommande vår än en begynnande vinter. Lite förrädiskt och en aning deppigt. Fast det är fullt möjligt att för en stund åtminstone låtsas att det är vår.

 

Blomstrar gör dock inte portföljen och guldhönan. Nedgången har varit hård och brutal och nu hoppas jag på att säsongsmönstret kan rädda årets uppgång. Under tiden så håller jag blicken borta och tittar mer på hur kapital kan tillföras. I veckan blev det också en flukt och justering i tjänste- och premiepension.

 

Att avgifter urholkar pensionen är ju vida känt. Låga avgifter ger högre pension. Men de flesta vet inte hur mycket de betalar i avgift för sin tjänstepension. Det visar en undersökning som AMF gjort i samarbete med Novus.

 

Pensionen är ju ett långsiktigt sparande och över tid gröper även små avgifter ur kapitalet. Många underskattar dock kraftigt vad de betalar för sin tjänstepension. 45 % av de tillfrågade i undersökningen tror att de kommer att betala hundratals eller tusentals kronor i avgifter för sin tjänstepension efter 30 års sparande. I själva verket betalar man tiotusentals kronor i avgifter under tiden man sparar till pension. Den som har tjänstepension utanför kollektivavtalen har dessutom oftast betydligt högre avgifter och efter 30 år kan hundratusentals kronor försvinna i avgifter. Som vanligt när det rör pensioner så gäller att ju äldre man är desto bättre koll anser man sig ha.

 

I AMFs undersökning anser närmare nio av tio (86 procent) att det vore bra med ett jämförpris för pensionen som visar hur mycket som försvinner i avgifter om man sparar i 30 år. Sedan i juni finns det faktiskt möjlighet att själv beräkna avgifterna för sin tjänstepension via en räknesnurra, JämförPris, på Konsumenternas försäkringsbyrås hemsida.

 

För inget är nytt under solen. Alla vill ha dina pengar mot en så liten motprestation som möjligt. Så ta hand om din pension - du lär behöva den en dag.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

8 november

Knappar in

 

Sedan jag började mitt nya jobb så har jag insett att min garderob behövde uppdateras. Extra påtagligt blir det när jag ser fotografier av mig själv som är åtminstone fem år gamla och jag är iklädd min nyaste skjorta.

 

Runt hörnet från min arbetsplats finns några butiker och jag har väl gjort en och annan fönstershopping på luncherna. Jag vill heller inte påstå att det finns något slumrande modelejon inom mig men av någon anledning så fastnade jag nästan varje gång framför MQ:s skyltfönster och sedan blev det en runda i butiken också.

 

Jag behövde inte minst några nya skjortor - det har blivit flera men även några tröjor. Jag gillar kvaliteten och personalen har förgyllt besöken. Jag har inte alls upplevt detsamma på Brothers eller H&M. Jag är mycket nöjd med mina plagg och kundklubben med poäng på köpen fungerar väl. Jag tycker att MQ andas kvalitet hela vägen.

 

I min porfölj finns inga kläder alls. Kanske är MQ en god kandidat till att inleda investeringar i den världen? Finns det inte en poäng i att även investera och äga bolag som man tycker om?

 

Jag är lite fundersam, en aning skamsen men samtidigt ganska nöjd. Det är roligt att klä sig lite fint. Men det ska vara kvalitet som håller, jag gillar inte att kläder blir ett slit och släng. Så jag hoppas på att MQ levererar just detta. Att producera kläder är långt ifrån miljövänligt.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2016 (75)

Taggar