PerPenning
Likes
231
Antal inlägg
340
Följare
47
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
1 dag

Korkade medelklass

 

Inte förvånande den här gången heller, kanske jag ska sammanfatta det som. Att den stora, grå massan än en gång låtit sig luras på grund av lättja, ointresse och dumhet är en favorit i repris för alla de där som vill ha våra pengar - de där pengarna som vi faktiskt sliter hårt för. Och hade vi inte varit så lättlurade, vi den korkade medelklassen, så hade marknaden snart sanerat sig själva. Men det fungerar ju, så varför sluta?

 

Den här gången var det Allra Fonder som hamnat under lupp så som oseriösa på många sätt. Etthundratrettiotusen sparare med belopp runt arton miljarder kronor har låtit sig pungslås. Nu deppar man och ropar efter ansvar - inte ska man väl behöva vara en expert för att spara till pensionen?

 

Nej, men inte tusan behöver man vara manhaftig, bortkollrad och oupplyst heller. Det krävs ingen magistersexamen i ekonomi för att kunna granska avgifter, jämförelseindex och kvalitet - det gör vi ju när vi köper mjölk eller tomater.

 

Dessutom är det så att god kvalitet säljer sig själv. Då behövs inga dundrande reklamkampanjer, inga aggressiva telefonförsäljare eller gratis biobesök. Vill man ha en bra pensionsutveckling så krävs inte mycket alls. Morningstar är enligt mig allt som behövs för att välja fonder - vanliga fonder eller pensionfonder. Morningstars rating gör det väldigt enkelt att välja vilka fonder som presterat bäst - gå gärna in och sök på Allra. Varför har de varit så populära undrar jag allt? Vill ni rasa och förfasas så läs gärna här.

 

Eget ansvar går hand i hand med egen förmåga. Svårare än så är det inte. Skyll på andra så har du också räckt över ansvaret och i princip skänkt bort ditt förmyndarskap. Men det är uppenbarligen för jobbigt för många. Sorgligt.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
5 dagar

Rik på pensionssparande

 

Att tänka på pensionen är nog en åldersfråga - ju yngre du är desto längre bort är pensionsdagen och därför av mindre intresse. Möjligen, vill jag tillägga. För är man klok så bör man tänka pension mest hela tiden oavsett generation. Vad som gäller idag kan vara helt annorlunda den dag du ska gå i pension. Dysterkvistarna menar att vi inte kommer att få någon pension alls utan att vi måste lösa ålderdomen på egen hand. Riktigt så illa betvivlar jag att det blir men att det kan bli sämre - det är föga otroligt.

 

Jag läste att Cornucopia ondgjorde sig över aktiefonden AP7 eller den så kallade Såfan. Ja, han var sur på mycket, i och för sig, men jag kan tycka att han var en aning hård i sin analys. Det är sant att AP7 är en fond med hävstång men det är inte hela bilden, vill jag hävda. Hävstången är inte statisk utan kan ändras över tid. Och ett pyramidspel är det då rakt inte.

 

Nej, AP7 är inte en enda fond. Det finns AP7 aktiefond, som vi nämnt, med en attraktiv förvaltningsavgift på 0,11% men även AP7 räntefond som har avgiften 0,04%. Och varför är detta intressant? Jo, dessa båda produkter är delar i tre andra - AP7 offensiv, balanserad samt försiktig. I offensiv är fördelningen 75% aktiefond och 25% räntefond medan balanserad har hälften av varje. Försiktig fördelar med 33% aktiefond och resterande räntefond. På så sätt kan man välja risknivå även i Såfan beroende på hur man ser på konjunkturen. Börspodden har ett avsnitt kring AP7 och portföljförvaltare Anette Dahlberg. Den borde alla lyssna på.

 

Det finns då bra mycket fler sämre alternativ än AP7 än vad det finns bättre. Ett exempel på det är pensionsbolaget Allra som har flertalet populära pensionfonder och i runda slängar etthundratrettiotusen kunder, minsann. Svenska Dagbladet har granskat verksamheten, där bland annat tidigare justitieminister Thomas Bodström sitter i styrelsen. Att svenska pensionssparare har förlorat många miljarder genom att ha slantarna är ett faktum.

 

I november förra året köpte Alexander Ernstberger, Allras VD och grundare, en drygt 250 kvadratmeter stor villa med strandtomt på Lidingö för 50 miljoner kronor. Det ska, enligt Affärsvärlden, ha varit den dyraste husaffären under hela 2016. Det går att bli rik på pensionssparande, i synnerhet på de pensionssparande. För egen del avser jag att behålla mina slantar, så därför är AP7 en del i min strategi.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

12 februari

Fråga ugglan

 

Jag fick förklarat för mig häromdagen att positiv, det kan inte människan vara av naturen. Det är vår biologi och vi tenderar att fokusera på negativa känslor framför positiva. Usch, det låter väl himlans tradigt? Men så är vi - negativa av naturen.

 

Det handlar om vår anpassningsförmåga - vi är skapta för att leta efter förbättringsmöjligheter och aldrig är vi riktigt nöjda med det vi har eller där vi befinner oss. Instinktivt vill vi ha mer, gå längre, vara bättre. Och när vår hjärna letar efter dessa förbättringsmöjligheter så landar fokus på tillkortakommanden som i sin tur spiller över på känslorna.

 

Jag tycker att detta är smörja och dumheter - och jag tänker inte lägga någon större vikt vi det. Var och en får tro vad de vill men så länge jag har förmågan att välja glädje före olycka - så gör jag det. I det hänseendet anser jag mig vara ganska så intelligent.

 

Ja, just intelligens är roligare att tänka kring. Alla är inte det som tror det. Andra är det som tvivlar. Men hur kan man avgöra vilket? Det finns några knep att särskilja självförtroende blott från ödmjuk intelligens.

 

Jo, en intelligent person har förmågan att förenkla saker och ting istället för att ytterligare krångla till det. Detta ser man varje dag, inte minst bland chefer och politiker - alltså att de stökar till det än mer, det vill säga. En smart person kan nämligen gå igenom ett komplext system steg för steg och göra det begripligt.

 

En klok person läser mycket och pratar mindre. Dessutom så blir hen glad om du frågar hur och varför, något som mindre begåvade blott blir frustrerade över. Smarta människor har begått misstag - och lärt av dem, slösar inte med sin tid på ovidkommande ting och har förmågan att fokusera.

 

Hur vet man om man är smart eller dum? Ja, det är inte helt enkelt. Riktigt korkade människor har inte förmågan att avgöra det eftersom det kräver en viss intelligens för att förstå att man är trög. Andra lever blott av sitt uppblåsta ego och anser att de är bättre än andra och därmed klokare än de flesta. Men ingen ska tvivla på att det finns skillnader bland oss alla - allt från lite segare i kolan till blixtrande smarta. Dessvärre har alla rösträtt.

 

Hur ser vi på oss själva? Är det som med genomsnittsbilisten som anser sig köra bättre än alla andra? Ser du dig själv som lite smartare än de flesta andra? Om så - vad betyder det? Att du ser dig som lite bättre och med lite större rättigheter? Eller är du ödmjuk i all din smarthet?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
10 februari

Värdet i sig

 

Min tuffa arbetsperiod börjar nu klinga av. Fina övertidspengar kommer att ramla in under både februari och mars. Men det har kostat. Jag är trött och sliten, jag har försakat familj, nöjen, hobbies och återhämtning. De lediga stunder jag haft har jag hålögd legat i soffan framför TV:n eller sovit drömlöst. Inget liv i sig utan mer av ekorrhjul än vad en genomsnittlig hamster klarar av. Frukten av slitet är lite fler slantar som har ett tydligt värde då de kommer - för de har kostat på, som sagt.

 

Men vad är ett värde? Vem avgör det och enligt vems mätstock? Tiggaren utanför ICA värdesätter mynten hon får högt. Mina mynt i plånboken brukar hamna i ett höganäskrus i köket där de ligger tills någon behöver en femma eller en tia till kundvagn eller majblommeförsäljare. För mig börjar värdesättningen vid en hundralapp, tror jag - mindre kontanter kan konsumera utan större eftertanke. Något jag borde bearbeta mentalt, tror jag.

 

Jag tror också att det stora flertalet svenskar inte kopplar samman sitt dagliga arbete med sin lön i tillräckligt stor grad. Timmarna vid bandet, över bokföringen eller under motorhuven, de timmarna vi försakar för att tjäna in lönekuvertet glöms lätt bort i konsumtionsrus efter den tjugofemte dagen i månaden. Ett evigt kretslopp där för lite blir över oavsett lönenivå och intjäningsförmåga.

 

Jag mötte en konsult på jobbet häromdagen som lite nedstämd berättade att han nu tvingas i pension vid 66 års ålder, han som helst velar fortsätta ett tag till. Jag vet ganska väl hur kulturen ser ut på hans firma där nya, fina leasingvagnar står på parad och där personalen gärna jämför sina statusmarkörer med varandra. Sådant kostar, så klart, och har man inte samlat i ladan i tid behöver man fortsätta att jobba trots närheten till sjuttio års ålder. För mig är detta dock helt främmande. Jag struntar i statusbilar utan istället sjöng jag i duschen häromdagen när båda våra gamla skrothögar klarade sig genom besiktningen åter en gång - ren förtjänst och mer pengar till frihetsfonden.

 

Intjäningsförmåga är ett intressant ord. Betydelsen är resultat före kreditförluster och det får mig att le en gnutta. I en privatekonomi med hög belåning - som kan tolkas som kreditförluster - krävs det friska, starka arbetare som förmår att dra in slantar nog för att täcka räntorna.

 

Men jag är av den åsikten att pengar ska omsättas, de är inget alls utan ett syfte. Att enbart samla på dem är lika meningslöst som att samla på frimärken, stenar eller kapsyler. Pengar ska omsättas så att de ger så mycket nytta det bara går, så mycket nöje och glädje de kan prestera och så som stöd och hjälp till de som behöver. Det är enbart när i tiden detta ska ske som är väsentligt att planera för. Jag säljer min tid för pengar och därför ska de värdesättas därefter. När slantar ska betalas ut ska det vara i god ordning och med planering.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
8 februari

Köpmonstret

 

Konsumtion är lycka. Konsumtion blir gärna ångest strax efter euforin. Känner du igen det? En kortsiktig belöning i ett rus av lyckohormon övergår i ett tillstånd av depressiva tankar kring varför köpet gjordes. Och än värre blir det om köpet är på krita.

 

Jag är då inte annorlunda funtad. Jag vill alltid köpa. Köpa något nytt. Det är en ständig kamp med köpmonstret. Spontana och oöverlagda köp måste motas i grind. Knepen att göra detta är många, vissa är bättre medan andra funkar illa. Långsiktigt planerade inköp är enligt min erfarenhet det som fungerar för mig.

 

Jag vill inte leva minimalistiskt, det passar inte mig. Däremot vill jag ha ordning och stringens i tillvaron. Produkter jag äger ska vara både funktionella och ha en elegans. Form och funktion i balans. En stol är till både för ögat och rumpan, så som enkel jämförelse. Utöver det vill jag att saker och ting i sin tur interagerar med varandra, de bör trivas tillsammans på samma sätt både avseende funktion, färg och form. Jag ogillar skeva linjer och oförutsägbara konstellationer - jag undrar om det går att diagnostisera mig för detta?

 

Ett långsiktigt planerande och finansierande har nu lett till inköp av nya högtalare för musik i vårt hem. Varför nya? Jo, de gamla lät illa, var fula, av dålig kvalitet, fel färg och passande inte in alls. Alla dessa dåliga egenskaper är nu utbytta mot utmärkta. Jag är nöjd.

 

Men köpångesten? Uteblev den. Ja, det blev den faktiskt. Planeringen för inköpet har varit över två år. Kostnaden för produkterna finansierades över tid. Men jag hade ju kunnat spara pengarna för en ekonomisk frihet i framtiden? Ja, absolut. Men allt handlar om en avvägning som bara var och en kan göra på den egna kammaren - vad skjuta på framtiden och vad göra nu?

 

Jag älskar musik, den är en stor del av mitt liv. Så som John Miles sjöng redan 1975 i sitt stycke Music - music was my first loveHär framför han den åter under 2008, en klassiker. Eller som Hifi-klubbens reklam - bad sound kills good music. Min snåltarm har gjort att jag lyssnat länge på musik på ett erbarmligt sätt men det är över nu. Mina öron är glada. Dessa högtalare kommer aldrig att bytas ut, de är för evigt.

 

Men köpmonstret lever. Så det gäller att vara på sin vakt. Alltid.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

7 februari

Månadssummering 2017 Januari

 

Pyssel med privatekonomin, det finns det alltid. Dottern, som fyllt arton år, ska ha egna konton och hennes slantar som vi förfogat över ska flyttas dit. Familjens budgetbok för januari månad ska stängas och en ny startas för årets kortaste månad - februari. Restsparandet, det som vi får över på lönekontona och som varierar lite med lönen, ska föras över till semestersparandet. Denna månad blev det tiotusen kronor ganska exakt.

 

Ett fallerande bredband, ett litet lätt klagomål och en månadsfaktura rabatterad. Kashing - 359 kronor. En mild januari och elräkningen höll sig i schack. Jag summerar.

 

Kapitaltillgångarna ökade med 3,8 % eller 22 640 kronor sedan årsskiftet varav 24 000 är nya pengar. Ingen höjdare alltså utan en liten nedgång i det stora hela. Guldhönan har dock stigit med 0,99 % vilket är i sin ordning då 39 % av portföljen är räntepapper.

 

Skulderna minskade men dock marginellt med 0,07% eller 1 840 kronor. Julen förföljer kreditkortet in i 2017 men denna puckel försvinner i nästa månad. Jag sniffar på ett slut av CSN där lånet nu är 24 805 kronor, någonstans i sommar är det lånet avbetalt och frigör 1 800 kronor per månad.

 

Skuldsättningsgraden krymper därmed till 450 % från 469 %.

 

Årsprognos? Ja, den är svårare. Familjen planerar en längre resa runt nästa årsskifte och det kommer att kosta en slant. Räknar vi bort denna så bör prognosen bli runt 160 000 kronor plus för kapitaltillgångar och 109 000 minus på skuldsidan - en balansförbättring på 269 000 riksdaler.

 

Det finns för många osäkerhetsfaktorer då vi inte vet riktigt hur inkomstsidan kommer att te sig under året. Får fru Penning ett nytt jobb så innebär det en sak, om inte en annan. Andra tråkigheter är att ett bilbyte lär bli aktuellt under året - inget som gynnar alls.

 

Allt handlar dock om en referenspunkt att förhålla sig till. När jag började denna mätning 2011 var vår skuldsättningsgrad 1 175 %. Ja, som ni vet räknar jag aldrig in realtillgångarna i min ekvation utan enbart kapital och skulder. Prognosen är att skulderna minskat vid nästa årskifte med 18 % sedan 2011 och att kapitalet ökat med 173 %. Målet är balans mellan skulder och tillgångar exklusive hus och annat stuff - någonstans år 2022 är vi där. 

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
5 februari

Inifrån

 

Jag tänkte inleda denna text med en fråga som är viktig och värd att läsa två gånger.

 

Hur stor vikt lägger du vid din inre röst i ditt förhållande till alla yttre omständigheter - människor, relationer, konflikter och företeelser?

 

Jag tycker att detta är en viktig fråga att ställa sig, inte en gång utan med regelbundenhet. För vi påverkas, både medvetet och omedvetet, av åsikter, fördomar, sanningar och osanningar. Att tänka igenom saker du hör och läser och förankra eller förkasta det utifrån din egen inre kunskap och etik är visserligen ansträngande men nödvändigt för självrespekten.

 

Ta bara en genomsnittlig svensk midsommarfest. Så oerhört mycket som sägs utan något större innehåll, inte minst i rus och dimma. Gör en egen studie på din midsommarafton och lyssna in dig - hur mycket av värde, glädje eller nytta för andra och ens värt att kallas intelligens i samtalet kommer du att höra? Det som kallas skitsnack tror jag kommer att dominera. Det skrävlas och det hålls med, mörka rasistiska eller sexistiska inre demoner får fritt spelrum över en del tungor. Svartsjuka, hätskhet, elak ironi och falskhet kanske också bubblar upp?

 

Vi påverkas alla av varandra i grupp, det kan skapas grupptryck och farliga kollektiva tankar. Det är därför som frågan måste ställas då och då. Är jag sann mot den jag är, de värderingar jag har och min etik och moral?

 

Allt måste komma inifrån. Till sist är det det enda som spelar någon roll. Att aldrig sälja ut sina åsikter eller ståndpunkter för att vara till lags. Skönhet kommer inifrån, sägs det. Motivation måste komma inifrån, sägs det. Jag säger att DU måste komma inifrån. Andras syn på dig är alltid sekundär och att ens fundera på vad andra tycker om dig är ovärdigt dig - för ditt värde kommer inifrån, skapat av dig.

 

Som barn och även tonåring kämpade jag hårt med att passa in de sammanhang som dök upp. Det är många gånger tufft att vara ung. Det som för mig är beklämmande är att många vuxna fortsätter att anpassa och ställa in sig i tron att vinna fördelar i sina relationer, karriärer och sina liv. De väljer att tumma på sin övertygelse och åsidosätta sina värderingar och därmed trampa på sig själva.

 

Som ett avslutande exempel gör jag som jag började - en fråga. Hur svarar du på den?

 

Om du arbetade på ett företag och fick chansen till en ny fantastisk tjänst med hög lön men din nya chef uttryckte tydliga rasistiska åsikter - hur skulle du då agera?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
3 februari

Våndans beslut

 

Människors förhållande till belöningar sträcker sig långt tillbaka i tiden. Ja, närmare bestämt minst 35 miljoner år tillbaka då vi tog skiljda vägar med aporna och blev människoapor. Och det handlar om vår primitiva inställning till vinst och förlust som är nedärvd i oss och som vi alltid behöver förhålla oss till.

 

Det är känt att jag och mig är två delar av oss som är från olika tidsepoker. Mig eller system 1 är de äldre delarna av vår hjärna som agerar instinktivt, snabbt och på nedärvda och etablerade erfarenheter. Om du får frågan vad 2+2 är så svarar system 1 blixtsnabbt och utan eftertanke. Jag eller system 2 är vår modernare hjärna som är logisk, rationell, analytisk men samtidigt långsam. På frågan vad 470 delat med 8 är så är det jaget som gör jobbet eftersom det kräver eftertanke och manipulation i flera steg.

 

Människan och rhesusapan, som är släkt, har samma arbetsgång när det gäller vinst och förlust. När vi har möjligheten att vinna eller tjäna pengar är det vårt jag som gör analysen vilken därmed blir mer logisk och rationell. Men om vi riskerar att förlora pengar så tar miget över eftersom mig hatar att förlora. Mig är inte rationell utan tar chanser, agerar irrationellt och utan eftertanke.

 

Studier visar att både vi människor och rhesusapan värderar en förlust som dubbelt så illa som en utebliven vinst. I försök har det visat sig att en apa alltid föredrar en människohand med en godbit där apan får en 'bonusbit' i efterhand än en hand med tre bitar där en tas bort efter apans val - förlusten svider mer fastän resultatet blir detsamma. Vi människor agerar exakt lika.

 

Det är omöjligt att förbise 35 miljoner år gammal instinkt. Därför måste vi människor använda oss av system 2 för att analysera system 1. Den gamla hjärnan ser risker och faror överallt. Den moderna hjärnan måste hjälpa den gamla att se logiskt och rationellt på saker och ting.

 

Att vara efterklok är att låtit mig rusa åstad och att jag efteråt tittar på saken. Men om vi är medvetna om att en risk för förlust triggar igång gammelhjärnan så kan vi vara på vår vakt och lägga in vårt veto i den inre debatten.

 

Långsamma beslut kring pengar torde därför göra dig rikare än kvicka sådana.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

1 februari

Din riktning gäller

 

Det viktigast i livet är att man är tillfreds med sig själv, det är helt enkelt nyckeln till din lycka att du är din egen bästa vän. Du är ju trots allt huvudpersonen i just ditt liv, inte en statist i periferin.

 

Det är ju alltid roligt om andra människor gillar dig men det är inget att sträva emot om det går stick i stäv med din egen inställning till livet. Allt handlar om kemi och bubblande processer i våra huvuden. Det finns några intressanta vardagspsykologiska faktum som du kan roa dig med bland vänner eller på jobbet.

 

Ett sådant är folk som skriker på dig, ett i sig oförskämt beteende. Men om du bibehåller ditt lugn och talar lugnt så slutar det garanterat med att den som brölar känner sig som en idiot och inte försöker med samma medel fler gånger - åtminstone inte med dig.

 

Att berätta för människor att de har gjort ett bra jobb leder ofta till att dessa personer gärna vill upprätthålla denna smickrande bild av dem - de kommer att anstränga sig än mer för att vara just sådana. Fungerar på kollegor och inte minst barn.

 

Om du befinner dig i en grupp och alla börjar att skratta av en eller annan anledning, försök att notera diskret om någon i gruppen tittar på dig. Det sägs nämligen att i en grupp som skrattar så tittar en person instinktivt på en annan person som de känner att de har störst närhet till. Intressant tycker jag.

 

Oavsett vad du känner i olika situationer - ilska, uppgivenhet, frustration - så ta dig tiden att analysera varför du känner som du gör. Allt bottnar i en tankeverksamhet som roterar så snabbt att man inte riktigt hinner med. Tryck på pausknappen på din inre fjärrkontroll, backa lite och få perspektiv på situationen och du kommer i nio av tio fall inse att din reaktion inte är rationell och inte gynnar dig. Det handlar mycket om att bli vän med sin hjärna och dess nycker. All vår erfarenhet i kombination med nedärvda egenskaper genom årtusenden ger oss ständigt ett utfall som ibland är bra men lika ofta det motsatta.

 

Om ord och tankar kostade pengar så hade vi värderat dem mycket mer. Allt behöver inte sägas och definitivt inte så omständligt som det ofta görs. Tankar med få ord innehåller mycket mer vishet än de flyktiga. Att vila på hanen lite innan du talar kommer att leda till att du säger smartare saker. Dessutom - tala lite långsammare än vad du brukar, detta ger mer tyngd till det du vill säga och människor hinner med bättre att analysera dess innehåll.

 

Fortfarande, om inte mer än förr, är filosofen Lao Tzus ord från sjuhundratalet sann visdom.

 

Watch your thoughts, they become words. Watch your words, they become actions. Watch your actions, they become habit. Watch your habits, they become character. Watch your character, it becomes your destiny.

30 januari

Nattsudda

 

Purung, som jag inte längre är, så har vården av mitt tempel blivit allt viktigare. När en annan var tjugo bast gick det finfint att stapla shots på varandra hela natten på krogen för att sedan stiga upp och jobba samma morgon. Jag saknar det inte och jag prioriterar numera mitt välmående - där ingår motion, kost och inte minst sömn.

 

Trots att jag lätt kan slira på sänggåendet, jag vet att om jag passerar midnattsstrecket så piggnar jag till, så är en sömnrutin så oerhört viktig för så mycket - intelligensen, humöret, immunförsvaret och även vikten. Att krypa till kojs ungefär samma tid och då även vid ledighet har många fördelar, har jag insett. Kroppen tackar mig genom att snällt somna så sött utan lakanvridningar och tankenötter kring att nu måste jag sova. Att vakna av mig själv utvilad strax innan det är dags för uppstigning är en njutning.

 

Min tid är begränsad. Jag älskar en tidig morgon då den får dagen att te sig längre. Jag går i gryningstimma till gymmet och därefter hem till familjen och väcker dem, äter en god frukost, duschar och är redo att åka till jobbet klockan sju med en tacksam kropp och ett klart sinne.

 

För att detta ska fungera måste sömnen vara med i ekvationen. Numera prioriterar jag sömn - något som så många prioriterar bort för att det tar så mycket tid. Att mina kollegor fascineras över mitt tidiga morgonschema är sin sak men jag påminner dem om att jag faktiskt lägger mig mellan nio och halv tio allt som oftast. Så en seriös tidig morgonrutin kräva ett sänggående i rimlig tid - vi behöver tills mans sju till nio timmars nattvila.

 

Ju mindre din hjärna behöver fundera på morgonkvisten desto bättre. Att göra likadant varje morgon förenklar och effektiviserar. Jag förbereder med kläder och matlåda aftonen före och när larmet ringer går jag omedelbart upp och inget snoozande. En rutin är prima.

 

Jag undviker att sova ikapp. Det fungerar dåligt för de flesta dessutom. Istället handlar det om att lära sig att gå till sängs och att somna i tid varje kväll. Det är svårt att ha en varierande uppstigning. Jag går upp samma tid och åker till jobbet varannan dag och tränar varannan dag så rutinen är densamma.

 

Sömn är så viktigt. Utan en god nattsömn så spelar det liten roll hur mycket tid du förfogar över. Dagen blir inte lika klar, skimrande och tydlig när tröttheten finns där. Vi är ämnade för att sova och det finns inga genvägar. Om du sover dåligt blir immunförsvaret sämre, du blir lättare sjuk av exempelvis de förkylningsvirus som du utsätts för. Den del av immunförsvaret som hjälper till att skydda oss mot okontrollerad celldelning blir också sämre på att göra sitt jobb. Det kan i långa loppet göra att cancerrisken ökar. Och du blir dessutom grinigare, tråkigare och en sämre version av den du egentligen är. 

 

Sov gott, käre läsare!

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (22)

Taggar