PerPenning
Likes
239
Antal inlägg
410
Följare
50
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
1 juli 2013

Skuldfri snabbt

Nu närmar sig årets sommarsemester. Det känns bra även om vädret så här långt inte signalerat om några bestående högtryck. Då familjen Penning valt att semestra i Sverige i år som hoppas vi på mer sol och värme framöver.

Inför semestern så har jag plitat ihop en amorteringsplan som jag här överräcker som en sommargåva. Den falska myt som säger att det inte är lönt att amortera blir därmed definitivt avväpnad. I vårt avlånga land är det numera svårt att köpa sig en härd utan att belåna sig rejält. Det är till och med så att många känner att det är fruktlöst att amortera av på sina lån - de minskar ju knappt ändå. Men det finns hopp - min egen lilla amorteringsplan som du kan ladda ned här hos mig. Den hjälper dig att bli skuldfri - enkelt och snabbt. Ja, relativt snabbt, vill jag tillägga. För visst är det lönsamt att amortera bort sina skulder?

För det går att bli skuldfri med en stringent plan som du ser till att följa. Familjen Pennings egen ambition är just detta - att bli helt skuldfria på 15 år. Och då talar vi om ett bolån på 2,6 miljoner kronor. Hur är det möjligt? Jo, men en plan som genomförs. Att inte ha någon skuld alls på sin bostad en vacker dag är en sund strategi.

Ladda ned excelfilen och ta en titt. I de exempelvärden jag lagt in så finns det tre lån på totalt 543 500 kronor. Du lägger in dina egna siffror, naturligvis. Du matar också in ett uppräkningsbelopp på amorteringen, i exemplet är detta belopp 200 kronor. Detta är de pengar som du höjer din amorteringstakt med vid varje årsskifte - som jag ser det är detta en del av en årlig löneförhöjning. Ytterligare en ruta finns att fylla i och det är den initiala amorteringen, i detta exempel 1000 kronor. Notera att det är de 'svarta' siffrorna som ska ändras, allt i blå färg kalkyleras.

I mitt excelark finns 20 kolumner motsvarande 20 år. I exemplet amorteras alltså en tusenlapp per månad vilket vid genomsnittsräntan på 5% ger en månatlig besparing på 50 kronor efter år ett. Denna femtiolapp läggs ovanpå amorteringen år 2 samt uppräkningsfaktorn vilket ger en amortering på 1 300 kronor. 

Kalkylen innebär alltså en ökning av amorteringen över tiden men som till viss del sparas in i den minskade räntekostnaden. I exemplet blir räntekostnad plus amortering 3 214 kronor år ett och 5 589 kronor år 14 då lånet är betalt - det ser vi genom att lånet blir negativt i kolumn 15.

Detta är en inspirationskalkyl - den visar tydligt och enkelt att det inte är omöjligt att bli skuldfri genom en god planering. Även relativt stora lån är hanterbara över en tjugoårsperiod. Det är viktigt att inte ge tappt utan att följa sin plan. Jag anser att min kalkyl ger dig utrymme till både att bo och att leva samtidigt.

Kalkylen är fri att använda och modifiera enligt eget huvud. Exempelvis kan man ju ta med ränteavdrag och kanske lägga på som en extra amortering? Kanske du tror på en genomsnittsränta på 6 procent?  
 

Glad sommar!

Taggar (blogg): 
4 juni 2013

Garanterad avkastning

Lite finansoro och Mr Market skakar i byxvecken. Börsen rasar och oron växer. Att se sina investeringar växa är behagligt men att de dem krympa i rask takt ger dålig nattsömn och magåkommor. Att investera i fonder, aktier och värdepapper kan vara både spännande och skrämmande. Men för de allra flesta finns det en investeringsstrategi som alltid fungerar, ger en garanterad avkastning och är en bergsäker 'buy and hold'. Om du har pengar att investera som du inte kommer att behöva de närmsta tjugo eller trettio åren så är denna värdeinvestering ett starkt kort!

Den garanterade avkastningen stavas 'amortering'. Om du idag betalar exempelvis 4 procent i boränta - som kan anses vara genomsnittlig över tid - får du omedelbart en direktavkastning* motsvarande detta belopp på varje krona du amorterar - garanterat varje år härifrån till du faller av pinn. Amorterar du en tusenlapp på ett lån där du har 30 års amorteringstid innebär därmed att du sparat 1 200 kronor i ränta samt har din tusenlapp 'kvar'. 

Ett annat exempel: ett bolån på 3 miljoner vid 4% ränta kostar dig 10 000 kronor per månad. Detta blir 3 600 000 kronor på 30 år, alltså bra mycket mer än den ursprungliga inköpskostnaden. Om du väljer att investera 5 000 kronor varje månad i amortering blir din direktavkastning drygt en miljon kronor och dina investerade slantar intakta i en lägre belåning.

Ju mer du amorterar på dina lån desto större blir din avkastning i besparade räntekostnader desto större blir ditt kassaflöde desto större blir din vinst vid en eventuell försäljning. Och dinrisk är obefintlig!

Det finns ett begrepp inom investeringsvärlden som kallas för KISS - Keep It Simple, Stupid. Amortering på lån måste vara den allra enklaste förenklingen, vill jag hävda. Amortering har också återinvesteringsmöjligheten i sin direktavkastning -  lägg den besparade räntan ovanpå amorteringen efter hand. Detta ger en ännu högre direktavkastningSkuldfri snabbt är melodin!

* I mitt räkneexempel har jag för enkelhets skull bortsett ifrån ränteavdraget på 30%, ett avdrag som ingen vet om det överlever på sikt. Amortering är likväl garanterad avkastning och utan risk. Överbelåning, däremot, är en påtaglig risk!

Läs även andra bloggares åsikter om AmorteringVerktygPrivatekonomiInvestera,Investering,  intressant?

 

 

Taggar (blogg): 
3 juni 2013

Mer i lön

 

I min iver att spara så förde jag över för många slantar från lönekontot till sparkontot vilket resulterade i att det förra övertrasserades men en hundring. Så himla klantigt och onödigt. Banken reagerar reflexmässigt med ett utskick om mitt tillkortakommande. Nåväl, det gör de förmodligen helt rätt i - att vi svenskar vill undvika att ha våra löner på konton med noll och intet i ränta är ett bekymmer för banken. Med en gnutta bättre koll än vad jag hade denna månad så kan vi alla optimera våra löner en hel del - till glädje för dig och de dina.

Jag har i princip aldrig några pengar på mitt lönekonto. De studsar blott in under en dag, räkningar betalas och försvinner sedan vidare till konton med bättre ränta. Sextiofem öre är en vanlig summa på mitt lönekonto, varför vet jag inte. Just sextiofem öre är vanligt.

Slantarna befinner sig hos Sevenday med 2,75 procents ränta. Lätt att sätta in, enkelt att ta ut samt insättningsgaranti. Det blir inga stora pengar i ränta men det är mer en princip - varför ska banken förfoga över min lön gratis?

Att nyttja ett räntefritt kreditkort för inköp av månadens nödvändigheter så som livsmedel är ett annat sätt att tillförskansa sig mer i lön. Du betalar din kreditkortsfaktura en månad senare och de pengar du avsatt i din budget lägger du istället i ett sparande med hyfsad ränta.

Har du några andra enkla knep att få mer i lön?

Läs även andra bloggares åsikter om LönInkomstKostnaderVerktygintressant?

Taggar (blogg): 
3 juni 2013

Länge leve låginkomsttagaren

Både jag och frun förundras emellanåt kring varför vi sällan tycks ha en massa pengar över till konsumtion, semesterresor och fina personbilar. Jag skrev för något år om 'De andra', den grupp människor som bebor fina bostäder, kör nya dyra bilar och resor iväg varje år och gärna flera gånger dessutom. Var får de alla pengar ifrån?

Antingen så är de rika arvingar, har fantastiska löner eller så - ja, just det - lånar de till grannlåten. Jag har faktiskt ägnat mig åt en empirisk studie. Helt frankt och lömskt har jag valt ut några för mig inte helt okända familjer för att studera deras leverne baserat på det senaste årets taxeringskalender. Det är inga hemliga uppgifter utan helt fritt för vem som helst att titta på. Dessutom så ska jag inleda med att blotta den egna halsen, för rättvisans och hederlighetens skull. Naturligtvis namnger jag ingen i min studie.

Taxeringskalendern ger egentligen bara rudimentär information så som inkomst av tjänst, inkomst av näring samt inkomst av kapital. Men från dessa siffror är det möjligt att räkna schablonmässigt baklänges. För det första så är det ganska enkelt att räkna fram nettoinkomst per månad efter skatt. I mina kalkyler utgår jag dessutom ifrån att alla är gudfruktiga människor och därmed är medlemmar i svenska kyrkan, detta är blott för att det ska te sig lika på nedersta raden.

Att räkna fram en räntekvot, räntekostnad delad med nettoinkomst, samt skuldkvot, lån delat med nettoinkomst, kommer jag att göra med en genomsnittlig låneränta på 3 % vilket troligen är en aning lågt. Därmed blir det inga glädjekalkyler. Studielånskostnader kommer dock inte med men får kanske anses som en vanlig kostnad. Huruvida det bara finns lån eller både lån och tillgångar tar jag inte fasta på även om så kan vara fallet. Det är dessvärre så att få svenskar har en buffert eller annat sparande. Ur hand i mun är mycket, mycket vanligt.

Liksom statistiken säger mig min studie att ju mer du tjänat desto större lån har du, detta är genomgående tydligt. Så en förlust av inkomst, exempelvis genom arbetslöshet eller sjukdom, slår därmed hårdare mot höginkomsttagaren än låginkomsttagaren. Fallhöjden är påtagligt högre och beroendet av att varje månad dra in ett visst antal kulor för att bibehålla statusnivå är cementerad. Före detta höginkomsttagare är överrepresenterade så som kunder hos kronofogden. Hushållens skuldkvot, det vill säga hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, ligger på en rekordhög nivå - närmare 164 procent. Denna siffra är dock väldigt spretig och många hushåll ligger betydligt högre än så. Riksbanken har gjort tydligt att en skuldkvot bör ligga runt 200 % i genomsnitt. Att samma bank nu begär in individuella uppgifter ifrån bankernatyder på stor oro kring hur många människor belånat sig, med sin egen banks goda minne.

Räntekvoten är i mina ögon en än mer intressant siffra. Här finns en otäck hävstångseffekt då nu räntorna är på väg upp. Många människor har belånat sig i en tid av boräntor kring 3 % eller lägre och med avsaknad av amorteringar eller sparande i förmån för det goda livet kommer uppvaknandet att bli bryskt. Än finns det tid att vända sin skuta men frågan är om viljan är stark nog? Räntekvoten har varierat genom åren. I början av 1990-talet låg den till exempel på drygt 10 procent för att falla ner till som lägst 4,5 procent under 2010. 2012 låg räntekvoten på drygt 6 procent. Att räntekvoten inte har stigit under senare år då skulderna ökat kraftigt beror alltså på det lägre ränteläget. 

Många låginkomsttagare har lärt sig vilka pengar de har och vilka de inte har. De bor kanske i en vanlig 60-talsvilla, har äldre bilar och åker till Öland och campar på semestern, något som vissa människor rynkar på näsan och hånler åt. Men låginkomsttagaren har inga lånta fjädrar utan är snarare vaksam kring sin privatekonomi. Dessutom är det så att fallhöjden i ekonomin är betydligt lägre än för höginkomsttagaren och en arbetslöshet kan lättare pareras. Ja, grovt förenklat men till stora delar sant.

Så inom kort blir det åka av. Då börjar vi med att syna familjen Penning. Huga! Det blir till att löpa gatlopp, det inser jag, så var inte för elaka, kära läsare.

Höginkomsttagaren är död. Länge leve låginkomsttagaren!

Läs även andra bloggares åsikter om PrivatekonomiLönLånRäntaKostnader,Skulderintressant?

 

 

Taggar (blogg): 
3 juni 2013

Göra sin budget

Jag har använt ett antal olika excelark genom åren för att hålla reda på de reda stålarna när det gäller lån och att föra kassabok. Just den senare är en intressant företeelse. Många med mig har vid något eller några tillfällen ställt sig frågan var i hela fridens namn pengarna tar vägen? Och sedan tagit till den lösning som står till buds - att föra in alla utgifter och köp i en bok, lista eller på datorn. Kassaböcker är utmärkta verktyg - jag har några här på sidan att ladda ned för eget bruk - men om du inte ser till att föra in ALLA slantar som förflyktigas är den mer din 'kassa' bok än din kassabok. Den speglar då inte den krassa verkligheten.

För att knyta ihop säcken så behöver jag ett verktyg som är mer flexibelt än ett kalkylark där jag på språng kan registrera utgifter i min telefon och sedan på hemmaplan framför datorn vidare analysera hur och varför bilden ser ut som den gör. Och efter att ha provat så valde jag att börja använda programmet 'You need a budget' - ett verktyg som både är en kassabok och en budgetgenerator.

Programmet är mycket lättanvänt och påkallar verkligen en medvetenhet kring konsumtionsmönster och var det 'läcker i båten'. Många nöjda användare och utmärkta betyg så som det bästa finansverktyget för privatpersoner underlättade mitt val. En app för registrering både för Iphone och Android finns att köpa till för att underlätta användandet - och därmed tillförlitligheten - ytterligare.

Det som gör 'You need a budget' så speciellt är de fyra reglerna som den bygger på.

Regel 1: Ge varje krona ett jobb - du ska aldrig mer undra vart pengarna tog vägen utan istället veta var de behövs bäst. Regel 1 handlar om att bestämma var dina pengar ska spenderas istället för att bara spendera dem för att de finns. Med YNAB planerar du detta på några minuter när.

Regel 2: Spara för sämre tider - att blicka mot horisonten istället för på skorna. Avsätta pengar för stora förväntade - och oförväntade - utgifter handlar denna regel om. När de regniga dagarna kommer så är du förberedd istället för oberedd.

Regel 3: Undvik snytingarna - ungefär så som en boxare gör genom att kliva tillbaka och i sidled för att slippa få en högerkrok i nyllet. Regel 3 handlar om de tillfällen då du spenderar för mycket. Med hjälp av YNAB får du ordning på detta utan att knäcka din budget.

Regel 4: Buffert - sluta att leva från lön till lön. Med YNAB får du stödet i att bygga dig en buffert för att minska din privatekonomiska stress och slippa att leva på marginalerna. En buffert ger dig bara möjligheter.

'You need a budget' kostar inget att testa. Efter fem dagars användande kunde jag dock själv inte längre undvara programmet. Så all ära åt kalkylark, men det här är bättre.

Läs även andra bloggares åsikter om BudgetBuffertKalkylPrivatekonomiintressant?

 

Taggar (blogg): 
3 juni 2013

Mest ensam av alla


Det finns en val därute i havet som är ensam. Hon är inte som andra bardvalar. Till skillnad från de andra har hon inga vänner. Hon har ingen familj. Hon tillhör ingen hjord. Hon har ingen älskare. Hon har ingen alls.

Hon sjunger med två till sex sökande rop som vart och ett ljuder i fem sekunder. Men hennes sång är olik andra bardvalars sång. Hennes sång är unik. Medan alla andra av hennes släkte kommunicerar med mellan tolv och tjugofem Hertz sjunger hon i femtiotvå. Inga andra valar kan höra henne. Vart och ett av hennes desperata kontaktförsök förblir obesvarade. Varje rop ignorerat. Och med åren och alla hennes ensamma sånger blir hon allt sorgsnare och frustrerad, allt mer desperat.

Vetenskapsmän har följt denna val, som kallas just 52 Hz, sedan 1992. Hon sjunger ensam och färdas ensam. Hon fortsätter att sjunga trots allt. Ännu har ingen sett valen men en dokumentär om 52 Hz håller på att spelas in - 52: The Search for the Loneliest Whale in the World - som förhoppningsvis ska ha premiär under 2015.

Mänskligheten fascineras av 52 Hz och hennes grymma öde. Ofrivillig ensamhet är tragisk och sorgesam. Att bli ignorerad eller förbisedd är grymhet av stora mått. Att inte ens höras eller upptäckas av andra detsamma som djup olycka. Likt valar är vi sociala varelser. Så låt oss därför alltid bjuda in och aldrig frysa ut. Välkomna istället för avvisa. Omfamna och inte stöta bort. För ingen vill vara mest ensam av alla.

Description: http://3.bp.blogspot.com/-EDhJWiSx4vM/Utjj28rMq-I/AAAAAAAAezo/-52TXAnxUxw/s1600/http---signatures.mylivesignature.com-54492-50-15E67945239D0D3F46FD6647BF874A85.png

Läs även andra bloggares åsikter om Det som är livetEmpatiMänsklighetintressant?

 

Taggar (blogg): 
3 juni 2013

Studie i skuld

Det finns inga bra lån om de inte är helt räntefria eller möjligen har negativ ränta. I dagarna kom årsbeskedet från CSN som berättade om konsekvenserna av herr och fru Pennings glada studentdagar. Innan jag fortsätter med innehållet i dessa två årsbesked så vill jag anmoda dagens unga blivande studenter - har du möjlighet så undvik eller begränsa dina studielån. Du blir då gladare på sikt.

Det trevligare av de två årsbeskeden är mitt eget. 102 389 kronor är kvar på lånet. Räntan under 2013 blir historiskt låg med 1,3 procent vilket innebär en lite större amortering under det kommande året. I en prognos där min lön ligger fast så är skulden betald 2018, året jag blir 52 år. Helt plötsligt kommer jag då att ha ytterligare arton eller nitton lakan mer över per år.

Fru Penning, som gått på föräldrapenning så mycket längre tid än jag, har ett dystrare kontoutdrag. 224 892 kronor och frugan hinner bli 59 år innan skulden är ur världen. Då blir det så klart ytterligare en tjugo papp över per år.

Studielån är roligast när de används. Numera, när vi betalar ungefär fyrtiotusen om året, är det endast en belastning. Nåväl, självgjort är välgjort.

Har du studielån? Var det värt att ta dem eller kunde du gjort annorlunda?

Läs även andra bloggares åsikter om LånRäntaAmorteringintressant?

 

Taggar (blogg): 
3 juni 2013

Fattigpensionär

Efter arbetslivet borde det vara rimligt att få ha det drägligt. Pensionen ska räcka till att både leva och överleva men för många blir det blott det senare. Ett bryskt uppvaknande och en chock kan det bli då det visar sig att pensionen endast är några tusenlappar efter skatt. Så blev det för Inga-Karin på Gotland som efter många års arbete i vården erhåller 6 100 kronor efter skatt. Inga-Karin tillhör den nya skaran svenska fattigpensionärer och det är då inte vackert eller smickrande för Sverige.

Att tjänstepensionen, som nio av tio svenskar har, blivit en allt viktigare del av den framtida pensionen är tydligt, kanske en så stor del som trettio eller fyrtio procent. Att redan i unga år ha ögonen på hur ens framtida pension kommer att bli är ett gott råd.

Efterlevandeskyddet som är kopplad till just tjänstepensionen är en viktig sak att titta på och ta ställning till. Efterlevandeskydd är precis vad det låter som, ett skydd för dina efterlevande om du själv dör. Det finns två olika typer av efterlevandeskydd. Det vanligaste är ett så kallat återbetalningsskydd. Då betalas det kapital som du själv hunnit spara ihop ut till dina efterlevande. Den andra typen av efterlevandeskydd, och som går att välja om du tillhör något av kollektivavtalsområdena ITP eller SAF-LO, är ett familjeskydd. Till skillnad från återbetalningsskyddet betalas familjeskyddet ut med ett på förhand valt belopp till de efterlevande.

Effekterna på pensionskapitalet kan bli minst sagt stora. I de mest extrema fallen kan mer än hälften av pensionskapitalet gå åt för att täcka kostnaden för efterlevandeskyddet. För många finns behov av att ha ett efterlevandeskydd som ger ekonomisk trygghet till de efterlevande. Men för andra, som exempelvis ensamstående eller för dem där barnen har flyttat hemifrån, kanske inte behovet av efterlevandeskydd finns. Då kan de avstå efterlevandeskyddet och därigenom få ett eget högre pensionskapital.

Om du avstår från att ha återbetalningsskydd, så blir du tilldelad något som kallas arvsvinst. Ditt pensionskapital späs alltså på och ökar med arsvinster.

Ju tidigare du tar tag i ditt pensionkapital och börjar intressera dig för det desto större möjligheter har du att slippa pensionspara extra till din ålders höst. Och inte bli en fattigpensionär som blott lyckas överleva.

Läs även andra bloggares åsikter om Allmän pensionPPMPPM och PensionPremiepension,Tjänstepensionintressant?

 

Taggar (blogg): 
3 juni 2013

Studie i skuldkvot

Som vissa av er vet så flyttade vi för snart två år sedan till ett betydligt dyrare hus. Högre lån och därmed mer ränta att betala men samtidigt blev omkostnader så som jobbresor och drift lägre. Men sådant tas inte hänsyn till i en skuldkvot så det får jag lämna därhän. Detta inlägg handlar dels om vår familjs skuld- och räntekvot men också om några andra familjer.

Så, låt oss börja. När jag räknar på 2012 års inkomster så landar vår skuldkvot på en förfärligt hög procentsats - 366 %. Våra lån är alltså 3,66 gånger högre än vad vår nettoinkomst är på årsbasis. Detta är på tok för högt, både enligt oss själva och Riksbanken, och därför amorterar vi ganska ihärdigt. Enligt min kalkyl minskar vår skuldkvot innan årets slut till 357 %. Med samma amorteringstakt som idag når vi Riksbankens mål på max 200 % i skuldkvot om elva år. Så blir dock inte fallet eftersom vi ökar vår amorteringstakt varje år. Vår räntekvot är idag 11%.

Ser detta otäckt ut? Ja, det tycker jag själv. Men inte är vi värst ute, det är helt tydligt. Vi är 46 år gamla och har en god möjlighet att bli skuldfria tills pensionen.

Mitt första studieobjekt, familjen Pensionärsson, lät bli att bli skuldfria i tid. Familjen består av Ida och Emil, båda 67 år gamla. De båda bor i villa och är pensionerade. Deras sammantagna årsinkomst är 626 000 kronor vilket per månad ger dem 43 000 efter skatt. De har ett lån på villan som är 1 565 000 kronor på vilket de betalar 3 920 kronor per månad i ränta. Familjen har en god ekonomi just nu då de lyfter pensionsförsäkringar och tjänstepension, något som dock med tiden ebbar ut. Jag anser att det är bra att vara skuldfri innan pension. Det ger en trygghet som inte ska förringas. Att ha 39 000 kronor över efter bolåneräntan är betald måste anses bra efter arbetslivets slut. Skuldkvoten är 305 % och räntekvoten 9 %. Huruvida familjen amorterar är oklart.

Familjen Ågren består av 2 vuxna och två barn. Föräldrarna Ågren är mitt i arbetslivet och är 42 år gamla, bor i villa och har två bilar. Deras sammantagna inkomst är 873 000 kronor per år vilket ger 53 000 kronor netto per månad. Bolån och kreditlån uppgår till 4 534 000 kronor som genererar 11 400 kronor i månatlig ränta. Om familjen amorterar är oklart men att det finns 'råd' till semesterresor, motorcyklar och nöjen är tydligt. I dagsläget är familjen Ågrens räntekvot 21 % och skuldkvoten hela 712 %. Familjen Ågren lever ganska riskabelt. Vid förlust av arbete eller vid sjukdom kan det bli tufft att upprätthålla levnadsstandard, eller rättare sagt den levnadsstandard som man valt. Samtidigt så finns det tid att rätta till det. Frågan är om viljan finns?

Läs även andra bloggares åsikter om SkulderLånPrivatekonomiintressant?

Taggar (blogg): 
3 juni 2013

Mina råd för dig som vill bli rik

Att ta råd från mig kring rikedom är nog lustigt. Jag är ingen direkt förebild i kapitalbildningsbranschen. Men till min egen tröst kan jag säga att jag lever som jag lär. Och pengar klumpar ihop sig. Du behöver alltså inte vara smart för att bli rik.  Det går att spara sig rik. Samtidigt är sparande en komponent av flera.

Min sparfilosofi är att spara på längre sikt i företag vars verksamhet jag förstår, som har en god direktavkastning och stabila finanser. Du kan fortfarande köpa relativt billigt. Det här gör de stora aktörerna men det talar de tyst om. Satsa på investmentbolag som Kinnevik, Investor, Latour och Ratos om du är osäker.

Även om du inte är rädd för att förlora jobbet är det alltid bra att ha en buffert. På så sätt slipper du att sälja tillgångar som du investerat i om något oförutsett händer. Motsvarande 6-9 månaders levnadsomkostnader kan vara en riktlinje när du bygger upp din buffert. En buffert bör alla skaffa sig om de inte redan har en. Storleken på en sådan kan variera och åsikterna går isär hur stor den bör vara. ‘Den fattige köper dyrt’ är ett uttryck som syftar på att om du saknar en buffert så köper du lätt på dyr kredit – ingen bra lösning.

Alla älskar att investera i sitt sparande när marknaden är på topp, men de borde fortsätta att stoppa in pengar medan marknaden är på nedgång. Budskapet är alltså: Upphör inte med att spara oavsett riktningen i konjunkturen.

Spara till den pension – ja. Spara i pensionsförsäkring – nej. Välj inte några sparprodukter med inlåsningseffekter och kraftig avgiftsbeläggning. Många av de fondförsäkringar som finns idag är dolda indexfonder, det vill säga de fungerar precis som en indexfond – följer index strategiskt. Jag rekommenderar alltid aktier före fonder - avgifterna urholkar kapitalet och är en kassako för banker och institut. Uppdrag Granskning har tagit en titt på hur stora avgifterna i vanliga fonder egentligen är. Ett exempel är bankerna som tar ut 1,5% i avgift per år. Adderar man avgiften under 33 år på en sparad hundralapp så finns det bara 61% kvar och då är alltså den sammanlagda avgiften 39% av sparandet.

Bankerna försvarar sig med att jämförelsen inte är rättvis då fonderna förhoppningvis har växt under tiden men en granskning av Morningstar visar att 78% av fonderna har inte lyckats slå sitt jämförelseindex under en tioårsperiod.

Detta är inga nyheter egentligen. Redan år 1900 lyckades Louis Bachelier bevisa matematiskt att det inte går att slå en indexfond långsiktigt. Åtskilliga nobelpristagare i ekonomi har gång på gång gått igenom decennier av börsstatistik och visat att det Bachelier räknade ut för över hundra år sedan stämmer.

Att tjäna pengar är ju en nödvändighet. Traditionen bjuder att lönearbete är den enda vägen men numera finns det andra möjligheter. Att dryga ut sin inkomst med sidointäkter är en prima väg och allt från att dela ut morgontidningen till att hyra ut ett rum ger extraslantar - uppslagen är många och behöver inte vara så komplicerade. Att sälja saker du inte behöver är också klokt eller varför inte starta en internetverksamhet? På InternetPengar.com kan man hitta fler sätt att tjäna pengar på. 

Betala av alla dyra lån om det går. Betalar du till exempel tillbaka ett lån med 7 procent ränta får du mer pengar över i plånboken än du hade fått med de flesta investeringsslag. Amortera är alltid rätt. Ett säkert sparande är det och du bör alltid se till att amortera före att spara på ett räntekonto, annars lurar du dig själv. Betala alltid dyrast lån först.

Vill man investera på lång sikt finns få alternativ som är bättre än aktiemarknaden. Historiskt har några av de bästa tidpunkterna för sparande i aktier inträffat under mörka ekonomiska tider. Så kasta inte in handduken helt vad gäller aktier.

Förvaltningsavgifter på 1-2 procent smärtar inte så mycket i goda tider. Men i magra tider kan de kännas ordentligt. Se över dina avgifter – betala inte för mycket. Förvaltningsavgifter urholkar ditt kapital, inte minst i nedgång. Jag rekommenderar Avanza Zero om du vill spara i en indexfond – den är helt utan avgifter.

Ta lärdom av vad som hände dem som hade pumpat in pengar i Bernard Madoffs nu kollapsade hedgefond. Kolla upp din finansiella rådgivare – har hon eller han plumpar i protokollet? Fråga honom eller henne om såväl kvalifikationer, tillstånd och utbildning som avgifter och etiska regler.

Finansiella rådgivare är i 99% av fallen säljare. De säljer hellre dyra sparprodukter till dig än rekommenderar dig att köpa aktier. Det hela är mycket enkelt. En årlig avgift på 1,5% av ditt kapital är en mycket bättre affär än ett enda courtage vid ett tillfälle. Lita hellre på din egen förmåga, det är inte så svårt att lära sig att spara smart i aktier. Är du ointresserad – välj en billig indexfond. Har du lite intresse – gå med i Aktiespararna.

Somliga försöker alltid att kompensera för tidigare misstag genom att hoppa på nya riskfyllda investeringar. Efter att IT-bubblan brast i början av 2000-talet flockades många direkt till fastighetsmarknaden. En klassisk miss är att följa upp ett investingsmisstag genom att begå ett ännu större misstag. Kontentan: Tänk igenom hur stora risker du har råd till. Och hur länge du är beredd att vänta på den förmodade avkastningen? Att hoppa in och ut på börsen som småsparare är oerhört riskfyllt. Undvik detta helt, menar jag.

Läs även andra bloggares åsikter om InvesteraSparaBuffertKonjunkturintressant?

--------------------

Blog Archive

Blog Archive
2017 (58)

Taggar