PerPenning
Likes
239
Antal inlägg
410
Följare
50
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
30 oktober 2016

Mardröm om Lyxfällan

 

Vi sitter där vid köksbordet. Jag har lite handsvett och vrider händerna i varandra. Fru Penning tittar ned i knät och säger inget. Patrick spänner ögonen i mig:

 

-Vad håller ni på med? Ni är ju vuxna sedan decennier?

-Ja, vi har haft lite dålig koll, jag vet.. försöker jag lite trevande.

-Hur kan ni göra så här? Ni tjänar ju så bra att ni aldrig hade behövt hamna där ni är, fyller Magnus i.

-Nä, det är rätt, mumlar jag. Vi ska bättra oss. Vi ska göra bättre. Vi skriver under fullmakten.

-Bra, replikerar Patrick. Nu mot budgettavlan.

Jag sneglar mot fru Penning som gör en besvärad grimas. Hur kunde det bli så här?

 

Snart så står vi där vid den stora tavlan med alla sedlar och de tydliga kolumnerna. Boende, Mat, Transport, Kläder, Övrigt och Lån. Patrick och Magnus står där, på andra sidan. Nu kommer domen, tänker jag. Nu ska vi får våra fiskar varma.

 

-Ni har galet fina inkomster, säger Patrick. Sätt upp 103 tusenlappar på inkomst.

Pust, han skulle bara veta att vi plockat ut från vår guldhöna för att nå till den summan, tänker jag utan att röra en min.

 

-På boende sätter ni upp åttatusen kronor, det är rimligt anser vi, säger Magnus. Jag petar upp sedlarna.

 

-Mat, däremot, är en katastrof. Ni äter för alldeles för mycket pengar. Och dessutom både en del luncher och restaurangbesök. Sätt upp tiotusen, noterar Patrick.

Ja, men jag har bättrat mig. Jag har med rester varje dag numera. Det borde snart synas i budgeten, funderar jag.

 

-Ni har höga transportkostnader men för er fungerar inte ett SL-kort. Och ni har två bilar. Det får vi se över. Sätt upp 4 500 kronor, förtäljer Magnus. Fan, man skulle bo mer centralt och med bättre kommunikationer, skakar jag inombords på huvudet.

 

-Med tanke på era höga löner skulle ni kunna spara mera. Sätt upp femtontusen kronor, suckar Patrick. Jag sätter darrande upp pappersedlarna.

 

-Så kommer vi till övrigt. Det här ser inte bra ut, inte alls. Det var så mycket att vi var tvungna att göra ett separat utdrag på det på den här långa rullen, triumferar Magnus och slänger fram en ful, gulnad lista. Den här måste ni ta tag i. Den visar september och oktober samt ett genomsnitt. Nå, vad säger ni till ert försvar?

 

 

 

Ja, TV:n gick ju sönder, försöker jag. Lite semester behöver man. Ja, vi behöver det här.

 

Inte då, bröstar sig Patrick. Nu ska vi först ta reda på de 22 tusenlappar som vi inte hittar i budgeten men som ni faktiskt tjänar in. Sedan så ge mig era bilnycklar!

Attans, tänker jag. Att det skulle gå så här långt?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
27 oktober 2016

Lön utan arbete

 

Snart är ännu en arbetsvecka till ända. Det går verkligen undan. Men jag är en person som knyter hårt an mellan arbetstid och lön - det är ju därför jag jobbar.

 

Att hålla koll är alltid bra - idag stämde jag av att min slutlön från förra arbetsgivaren blir korrekt. Det är innestående semester och semestertillägg som nu utbetalas i en slutlig klumpsumma - i runda tal tiotusen kronor som blir en fin investeringssumma. I dagarna kommer min första hela månadslön från min nya arbetsgivare. Det blir också en rund och nätt summa. Till detta kommer fru Pennings lön och barnbidraget.

 

Det är nu klart att fru Penning förlorar sin anställning, hon är helt enkelt uppsagd. När sådant händer kippar en del efter andan. Hur klarar man sig utan ett jobb, det blir ekonomisk ruin?!

 

Fru Penning är uppsagd till den 1:a december och får också lämna den dagen. Hon har sju månaders uppsägningstid men är arbetsbefriad och garanterad sin lön, pension och övriga förmåner även om hon hittar ett annat jobb under denna tid. Skulle så inte bli fallet har hon med hjälp av arbetslöshetsförsäkring 200 dagar med 80 procent av sin lön och därefter ytterligare 100 dagar med 70 procent. Under tiden minskar våra transportkostnader med mera. Jag har gjort ett enkelt överslag och det innebär att vår familj förlorar ungefär 2 000 kronor netto per månad under eventuell arbetslöshet - det är så ytterst lite det.

 

Det sägs ibland att när man är arbetslös är man mellan två anställningar. Jag vill vända på det och säga att när du arbetar så är du mellan två perioder av arbetslöshet. Det ena är lika skamlöst som det andra.

 

Det fina i kråksången är att fru Penning har varit på väg ett tag från sin anställning och sökt en del jobb. Att säga upp sig själv är inte på långt när så fördelaktigt som det nu föll ut. Nu kan frugan i lugn och ro ta igen sig lite, njuta lite mer av livet ett tag, söka jobb igen i lugn och ro, boka intervjuer närhelst det passar utan oro för det befintliga jobbat, ha mer energi och tid till att hitta en ny plats att verka på. Det är en Golden Ticket till chokladfabriken och jag är en gnutta avis.

 

Livet går inte ut på att jobba. Enligt mig går det ut på att känna mening i tillvaron. En del i det är att faktiskt jobba med något som ger just detta.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
25 oktober 2016

Minnenas labyrint

 

Minnet är en märklig konstruktion. En liten tunn tråd av det som jag kommer i medveten kontakt med kan veckla ut sig till en praktfull väv i färg, form och mönster som jag inte kunde ana att den ens fanns där, undangömd i minnenas labyrint.

 

Spotify blottlade idag en känslostorm med Stevie Nicks låt Straight Away från Fleetwood Mac:s album Mirage från 1982. Varje ackord, varje passage, varje körstämma och - så klart - texten fanns så enkelt att plocka fram ur mitt huvud. Dessa fylldes snabbt på med minnen från denna tid i tonåren. Glada minnen. Sorgsna minnen. Och inte minst min tonårsoro och känslan av att ligga efter och inte hinna med. Dumsnut, käre tonårs-Per - så lite du visste, på gott och ont.

 

Minnen är förrädiska. Det finns glada och kära minnen jag vill hålla tag i, vurma och vårda. Sedan så finns det de tråkiga, de förfärliga, de förödande minnena - de som jag vill förtränga, glömma och aldrig mer drabbas av, de minnen som bara förminskar mig, ödelägger min självkänsla och får mig att må dåligt.

 

Det finns vägar i minnenas labyrint som jag inte vill gå. De leder ingenstans utan är återvändsgränder men med en illasinnad doft och skrämmande sträckning. Tänk om det var lika enkelt att välja bort tankar som att inte agera i det verkliga livet? Minnen är opålitliga.

 

Men det finns ett glatt budskap och en hoppfull insikt, det att minnen är noll och intet. Egentligen.

 

De glada stunder du minns och vill ha kvar, de är ju blott lite elektriska signaler i ditt huvud, en kemisk process och helt utan verklighet i detta nu. De är lika overkliga som det vi drömmer på natten. De händer inte nu. De finns inte här även om du en gång älskade de här stunderna. Men man ska glädjas över dem likväl.

 

För samma sak är det med allt elände du upplevt och minns. Det händer inte nu. Det finns inte längre. Det är inte här. Och det är faktiskt mycket goda nyheter. Ett minne kan inte göra dig illa för ett minne är bara lite fluff - flyktigt som luft, omöjligt att fånga och levandes sitt eget liv.

 

Onda minnen poppar upp i ditt huvud, så vad ska du göra? Låt det passera, släpp det och det går till väders som en ballong. Glada minnen dyker upp, gläds åt det men inse att det snart förflyktigas och går till väders även det. För så fungerar vi, vi människor. Sådan är vår konstruktion. Att älta, att ständigt försöka styra och ställa hur, vad och när vi tänker saker och ting är dömt att misslyckas. Det tar energi, kraft och tid. Du är resultatet av miljontals år av evolution så du är så nära perfektion det går att komma. Din hjärna kan sitt jobb. Så det enda du behöver göra är att hänga med.

 

Jag har lärt mig mycket om mig själv och om andra av Tomas och Dennis och deras podd Tänk om vi hade vetat det här tidigare. Jag vill påstå att budskapet här är annorlunda än allt jag läst och hört någonsin. Med denna podd föll verkligen poletten ned hela vägen och jag insåg hur enkelt det är - att livet är enkelt och därför också så lätt att leva.

 

Lyssna på det första avsnittet. Ge det en chans. Det kan faktiskt innebära något helt nytt för dig. Det gjorde det för mig.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
23 oktober 2016

Enklare egen firma

 

För några år sedan så körde jag en egen firma och registrerad så som just egen. Det var en liten sidoverksamhet som jag skötte bredvid min heltidssysselsättning - jag byggde lite webbsidor och annat IT-relaterat stöd. 

 

Enskild firma är det som står till buds i den enklaste av eget företagande i Sverige. Jag har dock aldrig tyckt att vårt regering och riksdag stöttar eller är överdrivet följsamma i att bidraga till eget företagande. Dessutom så blandar man omedelbart samman privatekonomi med det egna företaget - något jag egentligen inte alls vill.

 

När sedan min skatteåterbäring inte kom som brukligt på våren och jag fick besked att denna, på grund av mitt företag, inte skulle kunna utbetalas förrän året efter, då tröttnade jag och avregistrerade firman. Istället bestämde jag mig för att bli egenanställd via Cool Company.

 

Rent tekniskt innebär egenanställning att jag inte har något eget företag längre utan istället är anställd hos Cool Company. Jag har allt ansvar mot kund, gör allt jobb och fakturerar sedan kunden via Cool Company - som sedan hanterar skatter, avgifter och moms. Till mig utbetalas sedan en lön - en lön som så klart är kraftigt reducerad då vårt svenska system ser ut som det gör.

 

Så som exempel:

  1. Jag fakturerar 10 000 kronor exklusive moms.
  2. Cool Company vill så klart ha betalt för sin tjänst - 598 kronor i detta exempel.
  3. Från de återstående 9 402 kronorna dras arbetsgivaravgift 2 248 kronor.
  4. Från de återstående 7 154 kronorna dras inkomstskatt.
  5. Utbetalt till mig 5 008 kronor.

Detta är så att säga priset för att slippa eget företag och dess omständigheter. Det är lite som privatleasing av en personbil - inte billigt men enkelt och bekymmersfritt. 

 

Cool Company, som tar 5,98% i avgift, är bara en av flera aktörer i detta segment. En annan kändis är Frilans Finans som tar 6 %. Båda företagen lockar med expressutbetalning mot en högre avgift samt lite andra förmåner. Cool Company har en tjänst som jag gillar lite extra - möjlighet att avsätta inkomst i en tjänstepensionsförsäkring. Firmify är en nyare aktör med endast 5% i avgift vilket ger 52 kronor mer i nettolön på de 10 000 i exemplet ovan - kan vara ett tredje alternativ. Det finns fler aktörer men ingen som jag sett som är billigare än 4,95% (PaidIn24).

 

Så som alla tjänster är inte prislappen utan även kvaliteten på tjänsten som spelar roll. Jag har varit smått missnöjd med Cool Company:s tjänst då de slarvat med utskick och har brister i sin webbtjänst. Om man önskar att vara egenanställd så är det därför också enkelt att byta tjänst - du behöver ju inte säga upp dig!

 

Förresten - detta inlägg är inte sponsrat eller köpt.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
20 oktober 2016

Avanza - sämst i klassen

 

Förbereder lite inför morgondagen, en fredag i oktober. Ned i plånboken plockas bonuschecken från OKQ8 ned liksom en liknande från ICA. Man ska aldrig förringa de små pengarna som kan sparas med rabatter och kuponger. Att betala lite mindre eller att för samma pengar få lite mer - det skiljer sig inte ifrån att panta burkar eller att ta med lunchmat till jobbet. Utväxling av lönen är viktig, det är din tid du offrat för att få dem. Du ska ha respekt för dina pengar.

 

Respekt för kundernas pengar, det visade inte Avanza denna dag. Under en synnerligen viktig börsperiod fallerar bankens inloggning under nästan hela förmiddagen. Jag är nu väldigt trött på att vara kund hos detta ignoranta företag.

 

Jag arbetar i IT-branschen och jag kan mycket om vad redundanta tjänster innebär. I princip alla företag har dem - för att säkra fortlöpande drift och därmed också kunna verka för sina kunder och därmed också tjäna pengar. I Avanzas fall blir det alltmer tydligt att man i första hand fokuserar på den egna intjäningen före att erbjuda sina kunder en stabil plattform.

 

Avanzas nättjänst ter sig modern och jag vill tillstå att den är funktionsrik. Att satsa på glitter och glamour före stabilitet i basplattformen har dock ett pris. Dagens katastrofala nedtid är inte en engångsföreteelse. Alltför ofta är det något som strular på morgonen - det är siffror som inte är korrekta eller grafer som ska uppdateras och det av den anledningen att man tillfört ny funktionalitet under dygnet. Det är så pinsamt att det är löjligt - med redunans testas så klart alla nya funktioner och appliceras utan att kunderna drabbas. Detta tycks ha gått Avanza helt förbi. Hur tondöv kan man vara? 

 

Jag har inte sett någon riktig ursäkt från banken. På Twitter finns ett lamt urskuldande och man förhäver sig också med att påstå att tjänsten var borta mindre än en timme. Detta är inte sant - tro mig, jag provade ett otal gånger att logga in under svärande, spott och spe. Ni borde lagt er platt, låtit några huvuden rulla och erbjuda alla kunder ekonomisk ersättning utan minsta motprestation. Men inte då.

 

Jag förutsätter alltid att jag som kund ska bemötas med respekt samt varor och tjänster av god kvalitet. När så inte sker så slutar jag att vara kund hos det företaget. Så sker från och med nu kring Avanza. Ni får inte ett tack för den här tiden. 

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

15 oktober 2016

Noll koll

 

Att köpa bostad är enkelt. Det är bara att betala för den, med egna eller bankens medel. Sedan flyttar man in och låter livet ha sin gilla gång. Lite svårare, visar det sig, är att människor inte är speciellt kunniga kring vad de ägnar sig åt när de är bolånekund och bostadsägare.

 

65 procent av deltagarna i en undersökning från SBAB vet inte vad skuldkvotstak är. Mer än hälften hade ingen susning vad uppskovsregeln är. Lika många saknar insikt i begreppet flyttskatt.

 

Däremot vet 85 procent vad ränteavdraget är - det är ju mumma för plånboken. Ytterligare 5 procent vet vad amorteringskravet är - det svider.

 

Vad säger du? Har du koll på ovan begrepp? Och vad de innebär för dig nu och i framtiden?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
13 oktober 2016

Vattnets väg

Fick ett brev om att nu var det dags att avläsa vattenmätaren och berätta för vattenverket hur mycket av den här varan vi konsumerat under året. Tidigare har jag haft lite dåligt koll men den här gången kunde jag konstatera att familjen Penning förbrukat 217 kubikmeter färskvatten. Det är ju en himla massa vatten!

 

Vårt fina svenska kranvatten som vi ersätter med hemburet flaskvatten, som vi bajsar i och spolar hej vilt med. Runt 50 kubikmeter sägs det att vi i genomsnitt använder per person och år. Det är svårt att påstå att vi är rädda och sparsamma med vårt vatten.

 

SMHI har gjort beräkningar av det skånska klimatet fram till år 2100. Klimatberäkningarna visar att somrarna blir varmare och torrare och vintrarna varmare och blötare. Årsmedeltemperaturen väntas öka med cirka 4 till 11 grader och årsmedelnederbörden väntas öka med 100 till 150 mm över hela länet från ungefär 800 mm idag. Både för temperatur och nederbörd väntas de största ökningarna ske under vintern. Kraftiga regn ökar sannolikt i intensitet, det vill säga mer regn på kortare tid. Antalet dagar med torra förhållanden i marken under växtsäsongen beräknas öka med 50 till 80 dagar per säsong samtidigt som växtsäsongen förlängs med 50 till 70 dagar. Att detta kommer att påverka både tillgång till vatten och dess kvalitet är oundvikligt.

 

Rent vatten är vårt viktigaste livsmedel. Utan vatten inget liv.  Du kan klara dig utan mat i nästan tre veckor men utan vatten dör du inom tre dagar. Din kropp består för övrigt till två tredjedelar av just vatten. Av allt vatten på jorden finns 98 procent i haven som saltvatten. Bara 2 procent är sötvatten och hela fyra femtedelar av sötvattnet är bundet som is i glaciärer och i polarområdena. Kvar är knappt en halv procent tillgängligt sötvatten - det som vi tappar ur kranen.

 

Jag kan inte påstå att vårt kranvatten är så gott som friskt, kallt vatten i en fjällbäck - men definitivt inte sämre än flaskvatten. Och vaf? Chokladbullesmak? Det är vatten vi pratar om och det ska smaka så som vatten gör - ganska smaklöst men törstsläckande.

 

Och vatten, det kokar man kaffe på. Utan kaffe lever inte Per.

 

Jag har bestämt mig för att värdesätta vårt vatten lite mera. Kortare duschar och mindre spolande.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
11 oktober 2016

Glassigt värre

 

Glass är förädiskt. Det är den där kombinationen av grädde, läs fett, och socker som gör något med mitt system. Glass är gott. Glass är lycka.

 

Via Pepins köpte jag en liten post Alvestaglass, mycket på grund av den inspirerande ledningen och produktionschefen, gissar jag - en lite rundlätt man som älskar glass. Småländskt affärsmannaskap spelade också en signifikant roll.

 

Och nu, imorgon, så ska glassen ut på marknaden. Eller rättare sagt - aktien. Jag är mest nyfiken kring vad aktien kan komma att handlas kring. Det får vi reda på den 14 oktober. Så nä, jag avser inte att sälja min lilla glassfabrik - jag ser alldeles för stor potential i den för att inte behålla den.

 

Dessutom är det något jag förstår mig på. Glass. Enkelt. Grädde. Gott.

 

Alvestaglassfabriken ligger numera i Växjö och jag ser fram emot ett aktieägarbesök en vacker dag. Det är roligt att äga aktien då det i detta fall känns som om man verkligen är nära företaget. Det finns en levande kommunikation på Pepins forum och ställer man frågor till VD så får man svar.

 

En försäljningstillväxt på 41% på ett års sikt är lovande. Undrar om alla nya aktieägare numera enbart köper Alvestaglass? Jag gör det. Kan det förklara hela ökningen? Vem vet.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
11 oktober 2016

Tankar kring boende

 

Tre tankar i en kombination kring boendets vedermödor.

 

Den första handlar om reavinstskatten på villor för äldre som önskar att sälja och flytta till något mindre och underhållsmässigt enklare. Det finns i Sverige över trehundrafemtiotusen villor där det bor en enda person. Tacka tusen för det - att betala 22 % i skatt på vinsten i en försäljning? Och där de resterande slantarna sedan inte räcker till för en annan bostad? Svenskt regelverk är föråldrat, orättvist och flagrant oförskämt mot äldre människor. Reavinstskatten tar ingen hänsyn till inflationen eller hur länge du bott i en bostad. Att vara äldre och ta banklån är dessutom svårt och gör du vinst på din bostad får du inget bostadstillägg. Billiga hyresrätter med tillgänglighetsanpassning är dessutom få. Nej, man tvingas bo kvar i en stor villa i väntan på döden. Skäms, regering och riksdag!

 

Samtidigt som detta permanentas så visar det sig att svensken i gemen aldrig varit mer skuldsatt än nu. Grattis, Lyxfällan - nya adepter till framtida säsonger lär fylla på leden. 3 600 miljarder kalla är utlånade till de svenska hushållen. I den statistik som SCB tar fram varje kvartal kring hushållens finansiella ställning kan utläsas att skulsättningen ökat mer än fyra gånger sedan 1996 då familjen Penning äntrade bostadsmarknaden.

 

Var femte villaägare oroar sig också för att behöva tvingas flytta. Ja, jag förmodar att de där åldringsvillorna inte finns med här - där finns en annan typ av oro. Nej, det handlar om i huvudsak yngre villaägare med höga bolån. Oron handlar om sämre tider, arbetslöshet och sjukdom. Det gäller att hålla sig frisk och att kunna arbeta för att mota högre framtida räntekostnader. 30 procent svarar att de skulle behöva förstärka sin ekonomi med minst 6 000 kronor per månad för att behålla sin bostad och levnadsstandard om någon i hushållet förlorar jobbet eller blir långtidssjukskriven.

Levnadsstandard? Ja, i vår lilla by körs det runt i fina bilar trots att man inte nått trettioårssträcket. Att amortera är mest ett tvång för dessa unga familjer och en ränta på 3 procent är en mardröm. Lite lustigt är att det nu introduceras en försäkring för att kunna bo kvar vi arbetslöshet eller sjukdom. Undrar hur många som kommer att nappa på den? Premien på försäkringen är dold bakom ett telefonsamtal.

 

Det finns mycket klokskap i att lära sig lite företagsekonomi och sedan applicera denna lärdom på den privata ekonomin. Skillnaderna är inte så stora. Att balansera en budget, att ha soliditet och intäkter och kostnader i balans med en möjlighet till utdelning - ett sparande, en semester eller annat som förgyller livet. Att bo ståndsmässigt är ingen mänsklig rättighet.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

9 oktober 2016

Starbreeze, kontanter, pension och äppelkaka

 

Här sitter jag med en rejäl bunt sedlar i varierande valörer. Dottern lämpade över dem på mig, allt från födelsedagspengar till sparande och samlande. Så som nybliven artonåring är hon numera beväpnad med kontokort och Swish, kontanter ter sig mer och mer av besvär. Jag tog emot dem och stoppade sedelbunten i plånboken som växte en halvcentimeter i tjocklek. Tanken var att jag skulle ta mig till ett bankkontor endera dagen och sätta in dem på hennes konto. Det slutade med att jag gjorde en överföring från mitt konto och att kontanterna stannade i min plånka.

 

Igår handlade jag mat och förnödenheter och jag betalade med kontanter - i runda slängar åttahundra kronor. Det märktes att även butiken föredrar kort och är lite ovana med sedlar och mynt. Att räkna i huvudet är en rar förmåga och att ge tillbaka växel dessutom. Dessutom behövde kassörskan mata ned sedlarna i en säkerhetsbox på grund av de flertalet rån som passerat under de två senaste åren. Nej, det är att inse att vanliga pengar är på väg bort för gott. Jag anser att Swish för all framtid ska vara kostnadsfri - något vi inte vet vad de luriga storbankerna planerar för i framtiden. Jag lär ta strid i så fall.

 

Jag läser att första AP-fonden ökar sitt ägande i mitt största innehav - spel- och underhållningsmakaren Starbreeze. Vad innebär det, egentligen? Första AP-fonden är ju en del av vårt allmänna pensionssystem och förvaltar närmare trehundra miljarder kronor. Fonden investerar i allt mellan himmel och jord men med en hyfsad etisk profil. Fondens uppdrag är att investera till det bästa för dagens och framtidens pensioner. Fondens mål är att ge en reell avkastning på 4 procent. Första halvåret i år ligger den på 3,5 procent plus vilket får anses godkänt. Och att denna fond investerar i just Starbreeze är, för mig, i sig en kvalitetsstämpel. Den lilla men påtagliga skillnaden är att jag är investerad till 16% i Starbreeze medan AP-fondens innehav motsvarar 0,2% av kapitalet. Lik förbannat äger de då 9,3% av Starbreeze. Världen är orättvis.

 

Nu är det dags för att göra en mumsig äppelkaka på årets sista höstäpplen. Det är en dubbel vinst med att göra äppelkaka. Det doftar förföriskt i hela huset och det smakar lika gott. Det gäller att njuta.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (58)

Taggar