PerPenning
Likes
239
Antal inlägg
410
Följare
50
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
13 maj

I fondernas värld

 

Ännu en börsvecka är till ände, jag arbetar på med mitt löneslaveri och låter Guldhönan matas via de fonder som numera styr och ställer. Viljan och nöjet kring att handla med aktier finns kvar men inte tiden och därmed heller inte kvaliteten. Därmed väljer jag också mindre risk och lägre avkastning.

 

Spiltan Högräntefond utgör c:a 40 % av portfölj Guldhönan. I år har den gått upp med 3 %. Förvaltningsavgiften är 0,75 %. Detta är mitt alternativ till en korträntefond för att, så länge det varar, få en liten avkastning på parkerat kapital. I nuläget ligger fonden på ett års sikt upp med 8 %.

 

Resterande 60 % av Guldhönan har ett antal innehav i Spiltans fonder som de större delarna. Spiltan Globalfond Investmentbolag och Spiltan Aktiefond Investmentbolag är de två största med ungefär 16 % vardera i portföljen. Den senare har gått tveklöst bäst i år med 22 % upp medan globalfonden är en besvikelse med sina 5 %. Ytterligare två innehav är Spiltan Aktiefond Stabil och Spiltan Aktiefond Sverige med 12 respektive 16 % i uppgång.

 

Övriga innehav som mutar in resterande utrymme är Lannebo Vision med 5 % i vikt samt First State Global Lstd Infrastructure med 2 %. Ytterligare fyra fonder finns med - CB Save Earth FundAMF Aktiefond EuropaOdin Sverige samt SPP Tillväxtmarknad Plus.

 

Sammantaget har denna fondportfölj nått knappa 9 % i år. Jag är inte missnöjd men jag bevakar regelbundet hur väl fonderna presterar och gör viss omviktning.

 

Så hur kan man kommentera? Jo, det finns säkert en syn på mina val som innebär att jag är för försiktig, att mycket pekar på en fortsatt uppgång och att fonder är för de som inget kan. När det gäller försiktighet så kommer framtiden visa om så var fallet. Samtidigt så är inte försiktighet i mitt fall något felaktigt beslut utan en strategi - jag väljer en risknivå som känns bra för mig. Uppgången visar ingen avmattning men är uppe i det blå historiskt sett och exakt hur och när toppen är nådd återstår att se - men jag tror inte den är värst långt borta. Fonder är ett bra val för människor som saknar tid nog för aktier. Som jag just nu.

 

Den enkla regeln är ju att inte förlora pengar. Den enkla matematiken innebär att en nedgång på 25 % kräver nästan 34 % uppsida, ett tapp på 50 % kräver 100 % och ja - 75 % ned 300 %. Begränsade förluster är minst sagt viktigt och bör ingå i alla strategier.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
9 april

Uppskjuten konsumtion

 

Skatt är intressant. Vi betalar alla skatt i olika omfattning, både direkta skatter och indirekta. Spännande nog är att skatt är en lagstadgad skyldighet att betala till samhället utan direkt koppling till motprestationer. Vad pengarna i sig används till är bortom köparens kontroll - att köpa grisen i säcken är ett passande uttryck till skattebetalning fast du är under pistolhot likväl tvingad att genomföra affären.

 

Direkta skatter ligger på våra inkomster till större del och betalas oftast av din arbetsgivare utan din direkta inblandning - det finns inte något du kan göra i det hänseendet. På din lönelapp ser du en del av den skatt som betalas men inte all. Arbetsgivaravgiften, också kallas löneskatt, gör att exempelvis jag själv betalar 52% av de slantar som min arbetsgivare betalar för mig och min arbetsinsats. Totalt utgör skatt på arbete ungefär 60% av statens skatteintäkter - ju fler som arbetar desto bättre, kort sagt.

 

Indirekt skatt ligger på det som vi konsumerar. Här finns det punktskatter som exempelvis ligger på akohol, energi, fordon och avfall. Punktskatter definieras så som ett sätt att styra konsumtion i en viss riktning. Samtidigt så finns mervärdesskatten ,oftast kallad moms, med i princip överallt på all konsumtion. 25% är den vanliga momssatsen - av allt du köper är 20% skatt - och Sverige leder den tävlingen tillsammans med Danmark och Ungern inom EU. Viss konsumtion ha lägre moms. Momsen utgör c:a 20% av de totala skatteintäkterna. Det enda sättet att undkomma indirekt skatt är att handla med svarta tjänster och varor eller att inte handla alls.

 

Vid en schablonberäkning på Ekonomifakta så betalar jag ungefär 76% i skatt om jag räknar in konsumtionsskatterna. Om jag inte räknar med dessa hamnar jag på 62%. Det är nu man inser vikten av att försöka skjuta upp sin konsumtion för att istället konsumera omedelbart - eller ännu sämre: låna till den. All konsumtion går inte att vänta med. Men mycket är samtidigt heller inte av nöd och tvång.

 

Kan jag halvera min konsumtionsskatt och istället investera det belopp jag inte konsumerar (förenklat 25% moms) till 12% årlig avkastning så har jag skapat en köpkraft som är 75% större än om jag årligen förslösade detta belopp direkt. Konsumentskatten kommer vi aldrig undan oavsett om vi shoppar nu eller senare men ränta-på-ränta-effekten verkar även här - uppskjuten konsumtion har en hävstång i minskad skattekostnad.

 

Det finns bara vinster - för din plånbok, för miljön och för ditt välmående. Att statens intäkter minskar något kompenseras alltid av någon annan shopoholic.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
14 februari

Rik på pensionssparande

 

Att tänka på pensionen är nog en åldersfråga - ju yngre du är desto längre bort är pensionsdagen och därför av mindre intresse. Möjligen, vill jag tillägga. För är man klok så bör man tänka pension mest hela tiden oavsett generation. Vad som gäller idag kan vara helt annorlunda den dag du ska gå i pension. Dysterkvistarna menar att vi inte kommer att få någon pension alls utan att vi måste lösa ålderdomen på egen hand. Riktigt så illa betvivlar jag att det blir men att det kan bli sämre - det är föga otroligt.

 

Jag läste att Cornucopia ondgjorde sig över aktiefonden AP7 eller den så kallade Såfan. Ja, han var sur på mycket, i och för sig, men jag kan tycka att han var en aning hård i sin analys. Det är sant att AP7 är en fond med hävstång men det är inte hela bilden, vill jag hävda. Hävstången är inte statisk utan kan ändras över tid. Och ett pyramidspel är det då rakt inte.

 

Nej, AP7 är inte en enda fond. Det finns AP7 aktiefond, som vi nämnt, med en attraktiv förvaltningsavgift på 0,11% men även AP7 räntefond som har avgiften 0,04%. Och varför är detta intressant? Jo, dessa båda produkter är delar i tre andra - AP7 offensiv, balanserad samt försiktig. I offensiv är fördelningen 75% aktiefond och 25% räntefond medan balanserad har hälften av varje. Försiktig fördelar med 33% aktiefond och resterande räntefond. På så sätt kan man välja risknivå även i Såfan beroende på hur man ser på konjunkturen. Börspodden har ett avsnitt kring AP7 och portföljförvaltare Anette Dahlberg. Den borde alla lyssna på.

 

Det finns då bra mycket fler sämre alternativ än AP7 än vad det finns bättre. Ett exempel på det är pensionsbolaget Allra som har flertalet populära pensionfonder och i runda slängar etthundratrettiotusen kunder, minsann. Svenska Dagbladet har granskat verksamheten, där bland annat tidigare justitieminister Thomas Bodström sitter i styrelsen. Att svenska pensionssparare har förlorat många miljarder genom att ha slantarna är ett faktum.

 

I november förra året köpte Alexander Ernstberger, Allras VD och grundare, en drygt 250 kvadratmeter stor villa med strandtomt på Lidingö för 50 miljoner kronor. Det ska, enligt Affärsvärlden, ha varit den dyraste husaffären under hela 2016. Det går att bli rik på pensionssparande, i synnerhet på de pensionssparande. För egen del avser jag att behålla mina slantar, så därför är AP7 en del i min strategi.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

9 januari 2016

Förkärlek till avkastning

Jag tycker inte om podden Fill or Kill något mera. Handelsson, Ensamma vargen och Phukethandlaren är inget snälla numera. I det senaste avsnittet av podden så dissar de stygga gossarna både fastighetsbranschen och preferensaktier. Och jag som investerat just i dessa! Får man göra så? Är det klädsamt och salongsfähigt? Inser de inte att jag och många med mig kan bli ledsna, inte vilja leka mer i sandlådan och gå hem?

 

Ja, inte vet jag. De får kanske rätt? Att Ivar Krueger, vår egen svenska tändstickskung, sålde just preferensaktier till den amerikanska allmänheten är kanske okänt? Lite historik finns här och en utmärkt bok som jag kan rekommendera går att läsa. Oavsett, för en arbetande småsparare som jag som har ett stadigt kneg och ingen börsskärmstid på vardagarna är det alltid en svår ekvation. Lite avkastning på slantarna önskas och hur får man det numera om inte med preffar?

 

Jag funderar emellanåt hur många nya daytraders de senaste årens börsuppgång har kläckt fram. Unga och historielösa med en önskan om snabba pengar. Och hur många av dessa lyssnar på börspoddar, tro? Jag minns, så som den gamla farbror jag är, att det en gång före en jättebubbelkrasch kryllade av män, för kvinnor är generellt klokare, som sa upp sig från sina arbeten, tog sin besparingar och köpte en dator och började daytrada med resten. Hur många är de nu därute i slott och koja?

 

Var och en får självfallet ha sin egen åsikt kring en framtid vi inte känner till. Jag själv är en försiktigare general numera och mycket beror på utsikten. Att backa lite och se på hur de övergripande linjerna ter sig i kullar och dalar på kursindex är lite mera makro för mig. Huruvida mina preferensaktier blir en bra affär eller inte återstår att se men jag tror och hoppas att så blir fallet. Det är övervintrade pengar som ska ge lite fin avkastning för vidare investeringar. Om inlösen kommer eller ej är en annan fundering men jag ser inte att det är försäljning på ett antal år förestående för penningfamiljen.

 

All respekt till de kunniga affärsmännen i Fill or Kill men en tröttkofta som jag läser hellre börsguiden och Börsdata och lutar mig mot dessa. Och dessutom - får vi en fet bubbla och panikbroms och krasch utan like så tror jag att mången daytrader får söka nytt jobb då sparkapitalet brunnit upp och hoppet om en ljus miljonärsframtid slocknat. Det hände förra gången, det minns jag.

4 januari 2016

Snedsneglare

 

Jag har nog haft skygglappar på och försökt att hålla verkligheten ifrån mig. Men ni vet, liksom jag, att den kommer ikapp oavsett vad vi gör och imorse ringde väckarklockan efter en bedrövligt dålig nattsömn. Och arbetsdagen blev precis så trist och infantil som jag hade väntat mig. Det uppdrag som jag nu arbetar med och kommer att så göra under hela det först kvartalet suger, så som min son gärna vattenstämplar låg kvalitet.

 

Frugan frågade lite försynt om hur dagen varit, jag blev defensiv och kort, ville inte gärna förpesta ledig tid med att ytterligare sätta jobbet i fokus. Jag inser att jag måste dra ned huvudet mellan axlarna och rida genom det här projektet men jag hoppas innerligt att det inte ska dra ut på tiden. Jag har faktiskt redan nu, efter blott tre månader på mitt nya jobb, börjat snegla efter något annat. Då är det något som är fel, eller hur?

 

Satt ned ikväll och tog tag i nya You Need A Budget igen. Jag har skickat en del kritiska kommentarer till företaget bakom på avsaknad av funktioner och dylikt. Efter en timmes arbete med budgeten har jag dock insett att denna nya version är bra och kommer att bli riktigt bra. Förenkling är ledordet och jag gillar enkelhet. Nu ska jag bara ta mig lite tid att läsa genom de nya guiderna men det får bli en annan afton. 

 

Börsen rasade samman idag och det innebär att bra bolag blev billigare. Vi får se vart den tar vägen framåt men för egen del är jag allt mer inställd på att bygga vidare på en livskraftig portfölj med goda utdelningar. Men jag behöver inte nödvändigtvis investera efter denna dipp för jag tror att det kan komma mer av den varan. Jag avvaktar en stund.

Taggar (blogg): 
14 december 2015

Skuldfrihet och utan skuld

 

Jag ser skuldfrihet som en ren frihet. Ingen som längre kan avkräva mig månatliga betalningar, räntekostnader och en orolig magkänsla. Att vara skuldsatt är att ha tecknat in sina framtida inkomster. Ett modernare uttryck för att vara livegen, på gränsen till slav.

 

Många människor som belånar sig tungt tänker inte alls i de här banorna. Att låna är så märkligt självklart att det är mer regel än undantag.

 

Det finns två olika sätt att se på skuldfrihet och inga av dem är fel. Den renaste formen är så klart inga skulder - punkt. Enkelt att förstå och enkelt att administrera. Inte mycket att ta fel på och inget att hålla koll på. Jag ser på livet så som där enkelhet och kvalitetstid går hand i hand.

 

Den andra varianten är att vara skuldsatt men där man äger medel som snabbt och enkelt kan omsättas till skuldfrihet. Det är också denna modell som mest troligt är den mer lönsamma i en lågräntevärld och också den familjen Penning praktiserar för stunden. Ja, eller rättare sagt strävar mot med hjälp av Frihetsfonden, vår aktie- och fondportfölj. När denna en dag i framtiden motsvarar vår belåning så är vi skuldfria per definition.

 

Exakt hur en modell ska se ut beror inte minst på ens duglighet i att investera. Saknar man helt detta intresse så är amorteringsvägen den optimala. En del människor väljer att enbart investera och inte amortera men så gör inte familjen Penning. Vi har en grundamortering i dagsläget på 5 000 kronor och investerar mellan 5 000 och 15 000 kronor per månad. Det är en flytande modell som också kan förändras om det blir svårt att investera framgångsrikt.

 

Oavsett hur enastående Frihetsfonden kan komma att bli så kommer den någonstans på vägen att få bekosta en ren skuldfrihet. Varför? Jo, för att jag vill uppleva känslan - den kan inte skapas presumtivt. Jag vill kunna säga rakt ut: jag är fri och jag är utan skuld.

 

Debt is the slavery of the free

Publilius Syrus (85 f.Kr.-43 f.Kr.)

6 december 2015

Ljusa dagar

 

Många köpglada konsumenter passade på under på Black Friday - shoppingdagen som importerats från USA då många butiker sänker priserna. Var femte person köpte prisnedsatta varor enligt en undersökning som Postnord låtit göra där omkring 2 500 personer deltagit.

 

De handlade för i genomsnitt 1 576 kronor var. Det var då onödigt.

 

För de slantarna hade de kunnat köpa exempelvis fem preferensaktier från Akelius med en rejäl direktavkastning. Eller med 460 kronor för marknadens mest kompetenta budgetverktyg - och de hade haft över en tusenlapp att påbörja sin första, riktiga budget med så som en pluspost.

 

Nä, istället blev det hemelektronik och kläder. Men det är okej. Konsumera ni så cashar jag in. Uppskjuten konsumtion ger inga svarta fredagar - bara ljusa framtidsutsikter.

Taggar (blogg): 
12 november 2015

Femhundra kronor

 

Vårt förhållande till pengar är alltid en intresse för mig, inte minst hur vi värderar dem. Vi kan slita ont på ett ansträngande och krävande arbete, för jobbet erhålla en lön för den tid och möda vi bytt bort och slutligen förslösa dem på noll och intet av värde. Fascinationen tar för mig aldrig slut - varför gör vi så här? Det är ju så dumt.

 

Jag funderade lite häromdagen på det här med kronor, det vill säga den valuta som vi mäter allt i sedan lång tid tillbaka. Varför har det inte gått inflation i detta? Vad kan man egentligen köpa för en krona? Några lösgodisbitar? Det är minsann det enda jag kommer på. Så kronor är mer än lite passé. Istället har jag tänkt till om andra nivåer.

 

En femtiolapp, kanske? Nej, det är för lite - jag tycker att femhundra kronor är en prima bas. Femhundrakronor finns i en vacker sedel och nu har vi en ny med Birgit Nilsson som motiv som också ter sig fin trots sina nazi-associationer i bakgrunden. En femhundralapp kan jag relatera till som ganska mycket pengar. 10 kronor år 1873 motsvarar femhundra kronor. Femhundra kronor vill jag inte tappa bort eller slösa på skräp.

 

Jag har 103 femhundralappar kvar i studielån. Det känns väldigt överkomligt. Däremot inte om jag jämför med lönearbete. En hel dags jobb och jag är ganska så slut. Det ger mig tre femhundralappar i lön. Det känns inte som speciellt mycket, tre ynka sedlar. 4 700 femhundralappar i en hög är våra bolån. Det blir en rejäl bunte sedlar. Varje månad betalar vi av tio femhundralappar. Det ter sig fruktlöst per månad men på ett år så är det ju 120 stycken, då märks det.

 

Utdelningen på vårt sparkapital blir nya femhundralappar. Senast idag kom en utdelning på tre sedlar - ett helt dagsverke utan en enda arbetsminut.

 

Det här ter sig kanske lite lustigt men jag är ovanligt allvarlig. Att ta till sig och förstå vad pengar är, hur de skapas i din privatekonomi och till vilken konsumtion de slutligen går är nyckeln, låset, pärleporten och himmelriket i ett enda paket. Att vårda sina slantar och att ge dem utrymme att växa ger i förlängningen dig och dina nära och kära nya möjligheter. Betänk!

7 november 2015

Kvot med guldkant

Idag lördag är en skånsk höst av prima sort. En skånsk höst består av en temperatur på plussidan, kanske åtta grader eller så, med en jämngrå himmel, ganska vindfritt men fuktig, dimmig och disig. Till detta kan man sedan addera ett fint regn som mer strilar än faller. Det är helt enkelt en så kallad stuesittardag - en inomhusdag.

 

Jag har arbetat ganska hårt de senaste veckorna, något ett nytt jobb alltid kräver. Alla nyheter och rutiner som ska på plats, rena kulturskillnader som är annorlunda och nya människor, inte minst. Det är ingen lögn att jag är mentalt trött och sliten efter en arbetsdag och mörkret hjälper säkert inte till. Ambitioner inför kvällen rinner gärna ut i ett ryggläge på soffan. Kämpar dock hårt med att hålla min träning igång - för jag vet hur viktig den är för hela mitt välbefinnande.

 

En ljuv vecka på Kanarieöarna med sol och bad, det som helt saknades på familjens sommarsemester, var en underbar ventil i höstdiset. Brutalt blev hemkomsten då kontrasten blev för stor och på för kort tid. Fem timmar i ett flygplan var tryckkammarutjämningen och det var för kort. Jag undrar om jag är ämnad för nordiskt klimat.

 

Ett varv med snabeldraken, toalettskur och handfatstvätt och det blev tid för en stund finanskontroll. Det var en fantastisk inkomstmånad och det berodde på att jag bytt jobb. Innestående semester och slutlön från gamla arbetsplatsen parades med en ny högre inkomst. Närmare 88 lakan blev familjen Pennings inkomst för oktober och av dessa sparades 45 200 kronor undan och därmed blev sparkvoten en endaste gång över 50 % vilket är roligt. Redan nästa månad så är vi dock nere på mer normala nivåer och min förhoppning är att vi ska nå 44 % i sparkvot - eller i sämsta fall 36 %.

 

I grunden är jag egentligen tillfreds om vi kan hantera en 50-25-25-modell, det vill säga 50% Måste, 25% Vill och 25% Spara. Samtidigt så har vi börjat planera för en lite längre resa det år jag och frugan fyller 50 år och till denna behövs ungefär 150 tusenlappar undansparat så ett par hårdare åtskruvade tummar är bara sunt.

 

Det ter sig nu att amortering av skulder stort kommer att slå sparandet i volym. I år kommer vi att beta av ungefär 96 tusenlappar i skuld medan portföljen blott ökar med 20. Sedan 2011, året då vi flyttade till ny bostad, så har tillgångssidan ökat med 5 % medan skuldsidan minskat med 11 %. Drömmer en våt dröm om att dessa värden för 2016 ska bli ytterligare 5 respektive 4 procent.

 

En trevlig helg tillönskas.

Taggar (blogg): 
11 september 2015

Inte tveka nu

 

Hur är det ställt med vår spartradition numera? Att så som förr samla i ladorna inför fimbulvintern? Jag själv, som växte upp som Slösa, påbörjade ett litet, litet sparande när våra barn var små. Inte varje månad men så ofta som det gick. Ett par hundralappar, ibland tre. På den tiden sparade jag i Storbankens fonder och avkastningen mer eller mindre uteblev.

 

Med tiden blev det likväl en slant som flyttades till en tjänst som hette E-trade. Där gjorde jag ibland lyckade affärer men oftare ganska usla. Tålamodet var ganska så kort, vill jag minnas.

 

Sparpengarna tog sedan en tur till Nordnet Direkt innan allt numera finns hos Avanza Bank - till stor del för att tjänsteutbudet är komplett och ger mervärde.

 

Att sätta in slantar istället för att direkt konsumera dem kan vara ett motstånd i sig. Det är aldrig svårt att hitta anledningar till att låta bli att spara - det finns alltid hål att stoppa sin löning i. Vi kan spara senare, när vi blir äldre och har högre inkomst, så kan vi resonera. Men urkraften i avkastning över tid kan aldrig underskattas - för den är så stor.

 

Den genomsnittliga avkastningen för exempelvis aktiefonder har över tid legat på cirka över sex procent per år. Om vi antar den avkastningen framöver innebär det att om du börjar spara 500 kronor i månaden när du är 25 år så har du när du är 65 år fått ihop drygt 1 100 000 kronor. Börjar du spara senare i livet kan du förstås fortfarande komma upp i samma belopp när du är 65, men då krävs att du stoppar in mer pengar själv. Ju tidigare du börjar spara, desto längre tid får pengarna på sig att växa med hjälp av den fantastiska ränta på ränta-effekten. Ju längre du väntar med att börja spara, desto mer pengar måste du alltså själv sätta in.

 

Om du börjar spara senare i livet måste du kompensera, inte bara för de missade insättningarna, utan också för den missade avkastningen på de pengarna. Väntar du tills du är 45 år måste du spara drygt 2 000 kronor per månad för att komma upp i samma belopp när du är 65 som du hade fått ihop om du börjat spara 500 kronor vid 25 års ålder, det vill säga mer än fyra gånger så mycket per månad.

 

Jag började sent då jag är senkommen. Det straffar sig, så klart. Därför så gäller det att vara rädd om sina sparslantar, de som man faktiskt har undantagit från konsumtionen. För mig som inte har tiden på min sida måste jobba med större insättningar och klokare sparbeslut. Du som är 25 år kan i princip göra massor med fel - bara du ser till att spara nu!

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (58)

Taggar