PerPenning
Likes
239
Antal inlägg
386
Följare
49
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
3 dagar

Att se om sitt hus

 

Detta år har börjat bra för min portfölj. Med 47 procent i räntefonder så har den nått drygt 5 % plus. Övriga innehav är enligt bilden nedan i fallande värdeordning.

 

 

Trots min defensiva portfölj känner jag en viss oro. Allt är känslostyrt och så även börserna världen över. Putin, Trump, Jong Un och Le Pen - det finns mycket att känna oro kring. Vi med villa, volvo och vovve i vår förortsidyll påverkas alltid oavsett om vi blundar för det eller ej. Kortsikt skriver på sin blogg ett relevant inlägg som ställer frågan: vilken ränta klarar du att betala baserat på om du har A-kassa? Är glaset halvtomt eller halvfullt?

 

Att åka med på tåget, att kliva av och att stå på perrongen - liknelsen är bra då den innebär just en känslomässig verklighet. Ingen vill missa tåget. Att vänta vid sidan av är tråkigt. Men vart går tåget? Till sagornas Samarkand eller verklighetens Väckelsång?

 

Jag är inte road av att få en djupare nedgång i portföljen - men är det vad som väntar? Vad säger ni?

 

Eftersom de flesta privatekonomier är beroende av ett inkommande kassaflöde, så som lön eller studiebidrag, för att kunna bo och leva i det utgåendekassaflödet så är det alltid intressant att titta på eventuellt sannolika scenarier. Inkomstbortfall så som arbetslöshet är ett. Högre räntor är ett annat. Vad innebär detta för oss? Att inte ta tag i dylika frågor är farligt.

 

Jag lyssnade på ett radioprogram som handlade om amorteringskravet och vad det innebär för människor i bostadskarusellen. Bland annat intervjuades en yngre kvinna som nyligen köpt en bostadsrätt så centralt det går i Stockholm. Där ligger kvadratmeterpriset på ungefär etthundratusen kronor per kvadratmeter och budgivningen gav en 30-procentig höjning på utgångspriset. Belåningen slutade på strax under 70 % vilket innebär krav på amortering på 1 % om året. Enkel huvudräkning ger en amortering på strax under tvåtusen kronor per månad. Likväl så hör jag i radioprogrammet att det ses som ganska belastande. Tvåtusen? Hmm.

 

Kvinnans föräldrar gick in och hjälpte till med pengar för att komma ned under den sjuttioprocentiga belåningen för att slippa amortera 2 %. Tydligen hade hon också tillsammans med sambon renoverat lägenheten med den kostnad det innebär. Amorteringskraven grundas på en bostads marknadsvärde. Alltså kan man genom att renovera den höja värdet och därmed minska belåningsgraden, vilket leder till lägre krav på amortering. Låter smart men är, enligt mig, helkorkat - amortering är bra, ett säkert sparande och en risksänkare.

 

Kvinnan har köpt sin bostad på nya rekordnivåer och har tillsammans med sambon rejäla skatteuppskov på tidigare försäljningar. 76 % av svenskarna tror att bostadspriserna stiger under det kommande året enligt SEB:s boprisindikator. Endast 19 % uttrycker en oro för sin egen boendeekonomi, men hela 56 % anser att andra borde vara oroade. Vad säger detta? Jo, troligen att priserna verkligen fortsätter upp - psykologins makt är stor.

 

Reell fakta är dock vad man ska betala för sina lån. Ett sådant exempel är förslagen kring att ta bort ränteavdragen på bolån. I intresseorganisationen Bostadsrätternas rapport framgick att hela 60 procent av respondenterna inte hade räknat på vilka konsekvenserna av ett borttaget ränteavdrag skulle bli. Eller att nästan 4 av 10 inte kände till att diskussionen överhuvudtaget förs. Endast 29 % av borättsägarna ansåg sig problemfria med ett borttaget ränteavdrag medan övriga skulle tvingas till olika åtgärder. 6 % skulle behöva flytta.

 

Att räkna på boränta och lånekostnad kan enkelt göras här och då ser man finfint vad räntekostnaden blir så som regelverket ser ut idag. Vill du se vad ett slopat ränetavdrag innebär kan det göras här.

 

Ha en finfin helg!

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
24 juni 2016

Bort med ränteavdraget

 

En som eldar upp sig rejält över vår nye bostadsminister är GaStan på sin blogg Kortsikt. Ja, han är så arg över att Peter Eriksson på sikt vill ta bort ränteavdragen och därmed orsaka sju svåra år eller fler. Det är knappt att jag vågar sticka ut hakan men jag gör det ändå. Ta bort ränteavdragen.

 

Jag anser först och främst att ränteavdraget är en gammal kvarleva som tjänat ut sitt syfte. Att ränteavdraget driver priserna uppåt är jag helt övertygad om. En avveckling av denna statliga subventionering med kanske 1 % årligen hade varit sunt. I motsvarande grad kunde därmed beskattningen på sparande sänkas. Eller för den delen på arbete?

 

Med tanke på att de allra flesta (97%) har förmågan att anpassa sin ekonomi vid de kommande räntehöjningarna ser jag inte det som ett problem. Att GaStans husvärde går ned är av mindre intresse än att vi på sikt får en sundare bostadsmarknad - det verkar ju vara det som herren ifråga oroar sig mest för, inte vad andra riskerar att drabbas av på grund av överbelåning.

 

Att likställa amortering med ett sparande börjar bli allt mer synonymt. Jag vet inte jag då jag anser att bolån är lån och på sikt ska amorteras liksom studielån eller andra krediter. Jag tror heller inte att resonemanget är hur mycket en familj är villig att lägga i kostnad på ett boende som styr utan var man vill bo - och då är man villig att tänja på kalkylen och blunda för höjda räntor. Våra banker har inte varit särdeles snåla med att belåna människor de senaste åren, allt annat är lögn. Att man idag är mer restriktiva har knappast med lagstiftningen att göra utan mer av rädsla för kreditförluster.

 

Jag har inget emot att öka belåningsgraden till exempelvis 100% men det ska gå hand i hand med en amortering i motsvarande grad. Det är en naiv tro att prisfall inte kan uppstå oavsett vilka skyddsåtgärder som vidtas. Däremot är en korrekt belåningsgrad, kanske 50-70% av marknadsvärdet, och amorteringsfrihet helt i sin ordning för de som önskar det.

 

Trenden i Europa är att de länder som har olika typer av ränteavdrag justerar eller avskaffar dem. Polen, Irland och Spanien har slutat ge subventioner för nya lån medan Luxemburg, Tjeckien och Estland har, eller är på väg, att sänka de tak för ränteavdragen som där finns. I Norge och Danmark med ränteavdrag mycket lika våra egna fasas de nu delvis ut. I Norge sänks de från 27 till 22 procent fram till 2018 och i Danmark från 33 till 25 procent fram till 2019.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
30 december 2015

Rikast i landet är?

 

Ingen nyhet och hade det varit en nyhet så skulle den varit tvärtemot. Utlåningen till de svenska hushållen ökar nämligen allt fortare och nu i den snabbaste takten på fem år. Ja, och det är alltså i princip enbart till bostäder dessa lånade slantar går.

 

Hushållen i Svea rike har nu ungefär 3 300 miljarder kronor i lån till finansinstitut. Det är 222 miljarder mer än för ett år sedan eller en ökning med drygt 7 procent. Av dessa nya lån är 90 procent bolån. I så här rask takt har inte hushållen skuldsatt sig sedan 2011.

 

I Sverige finns det grovt räknat ungefär 4 miljoner bostadshushåll och 10 miljoner invånare. Att slå ut bolån på invånare eller bostadshushåll är ointressant så jag är mer nyfiken på hur mycket som lånas av de som lånar? Det är siffror som är svåra att greppa. Jag läste en skojig kommentar i ett forum att om man i Sverige är skuldfri och har en krona i fickan så tillhör man de 8 procent rikaste i landet - detta har jag dock inte räknat på.

 

Intressant att notera är att intresseorganisationen Villaägarna nyligen räknade fram att fyra kronor av tio som läggs av hushållen på bolån är vinst för bankerna. Storbankerna menar att den andelen är överdriven utan att ange vad som är korrekt.

 

Störst lån har man i Danderyd, enligt SBAB. Därefter följer Lidingö och skånska Vellinge. Här är bostäder dyra som guld och vill man bo här så är det bara att vara förmögen - eller att låna. Det gäller verkligen att bostäderna bibehåller sina värderingar.

 

Skuldkvoten blir därmed väldigt intressant då man delar skuld genom disponibel inkomst. Familjen Penning ligger på ganska exakt 300 procent vilket känns galet mycket. Vi amorterar dock friskt redan så kvoten blir långsamt bättre. Skuldkvoten i kommunerna Vaxholm, Lidingö och Värmdö är över 500 procent. Sårbarheten är delikat om man inte kan jobba.

 

Räntorna är ju historiskt låga så vad sker framgent? Minst lika viktig som skuldkvoten är ju räntekvoten, det vill säga hushållens ränteutgifter som andel av disponibel inkomst. Räntekvoten illustrerar hushållens faktiska kostnader för sina skulder. Utrymmet för att amorterar krymper i takt med att räntorna går upp. Vi har väl ett par år till att sola oss i lågränteljuset men sedan drar molnen snart in. En privatekonomi måste stormsäkras den med - eller så dras man med i fallet.

 

Mer än 170 000 hushåll har skuldkvoter över 600 procent. Hur resonerar dessa? Räntekostnader som kan stiga till 25 procent eller ännu högre av inkomsterna? Vill man leva så? Må så vara att det är bostadsbrist på vissa håll men riskerna hade inte varit bra för min mage.

 

Skuldfri med en krona i fickan vore finfint!

Taggar (blogg): 
4 december 2015

8 procent lägre ränta

När familjen Penning bestämde sig för att förslösa slantar i ett bostadsbyte stod boräntorna lite annorlunda i konstellation. Från nästan nio procent under 1996 till dagens knappa två är eoner av punkter i skillnad. Hur mycket lägre ränta är möjligt att få? Vår boränta av idag är blott 17 procent av vår ursprungliga - eller om man så vill - nästan sex gånger lägre.

 

Jo, den kan minsann bli lägre och det rejält. Vi betalar idag ytterligare 8 procent mindre i ränta än tidigare alla räntesänkningar borträknade. Hur är det möjligt? Jo, det hela stavas amortering. Hade vi inte amorterat så hade vår räntekostnad inte varit 1,37 % utan 1,49 %.

 

Ja, du räknar så, du. Men det är då ingen speciellt stor skillnad, eller hur? Nej, det må så vara i dagens ränteläge. Men åtta procent som har amorterats bort är alltid åtta procent - oavsett vad räntan står i. Amortering ger självtillverkad ränterabatt som inte kräver mössan i hand hos banken.

 

Bankerna har ökat sina vinstmarginaler på bolån drastiskt de senaste två åren - med hela 40 procent. Och detta trots att bankernas kostnader för att finansiera bolånen lika dramatiskt har sjunkit. Finansinspektionen har beräknat att bankernas marginaler på bolån har ökat från 1,15 till 1,65 procent.

 

Nej, banken är ingen polare värd att hänga med. Du kommer alltid att vara en mjölkkossa så länge du är belånad. Se till att behålla mer av dina pengar som du sliter för - gå mot skuldfrihet. Och varje amorterad tusing gör dig allt mindre livegen.

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (47)

Taggar