PerPenning
Likes
239
Antal inlägg
387
Följare
49
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
17 april

Stöld från dig själv

 

Småfåglarna kvittrar som galna i buskarna, en glad sol lyser över nejden och tulpanerna har öppnat sig lite försiktigt. Tveklöst är det vår i min trädgård. Det är måndag men en ledig måndag. Och efter fyra helgdagar vill jag ändå inte jobba imorgon. Känner ingen lust alls utan likt en burfågel bara få breda ut vingarna och dra iväg vart helst. Det är speciellt vid den här årstiden som min jobbångest är som störst.

 

Det är svårare för mig än många andra. Vissa ser sina arbetsuppgifter som viktiga och ytterligare några anser sig oumbärliga. För en del är jobbet status och för andra en plats att socialisera. För vissa är jobbet ett bekräftelsebehov och en arena för inbördes beundran. Det finns grupper som ser sina arbetsuppgifter likt en hobby - något som är riktigt roligt och som får lov att ta tid. Inte helt få ser sitt arbete som en plikt, ett krav, ett ok som de måste bära. Ännu flera ser kravet att få in pengar för att kunna leva en viss livsstil, för att passa in i grannkvarteret eller att skämma bort sina barn.

 

Inget av det ovan är jag. Det jag gör på jobbet känns oviktigt. Jag struntar i titlar och jag intresserar mig inte för skvalprat. All min bekräftelse kommer inifrån och jag bryr mig inte alls om vad någon tycker om mig så länge min egna moraliska kompass pekar i rätt riktning. Någon hobby är jobbet rakt inte utan jag vill bli klar så fort som möjligt - inget kan bli perfekt utan det mesta duger som bra nog. Jobbet är pengar och inte plikt. Och pengarna är inte livsstil utan en väg ut. Ut ur det förbannade hjulet.

 

Jobb är lön för mig. Bara lönen är viktig nog för att varje dag kliva ur sängen för att göra mitt dagsverke. Inget annat. Utan lön hade jag inte synts till. Så det där med att sänka min lön för ett roligare arbete finns inte på kartan - inga jobb är roliga nog. En bra lön är också en del i en dräglig pension, inte att förglömma. Lika viktiga är lånen och skulderna.

 

Konsumtion av nöd och konsumtion av onöd - jag kämpar med det i en evig strid. Och en av de viktigaste är att inte konsumera på kredit eller via lån. Att få betala senare är ingen god gärning från säljarsidan, inte. Men det är lönsamt, det är tydligt. I princip alla företag kan idag erbjuda dig att shoppa nu och betala någon annan gång. Men jag försöker själv att göra mig bilden av att uppskjutna betalningar är en stöld från min framtid. Så mitt tips är att varje gång du lånar eller väljer att betala senare - så säg till dig själv att dina framtida prioriteringar inte är viktiga nog, att det du vill ha nu är det. Det i sig kan skapa köpångest vilket är utmärkt.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
9 april

Uppskjuten konsumtion

 

Skatt är intressant. Vi betalar alla skatt i olika omfattning, både direkta skatter och indirekta. Spännande nog är att skatt är en lagstadgad skyldighet att betala till samhället utan direkt koppling till motprestationer. Vad pengarna i sig används till är bortom köparens kontroll - att köpa grisen i säcken är ett passande uttryck till skattebetalning fast du är under pistolhot likväl tvingad att genomföra affären.

 

Direkta skatter ligger på våra inkomster till större del och betalas oftast av din arbetsgivare utan din direkta inblandning - det finns inte något du kan göra i det hänseendet. På din lönelapp ser du en del av den skatt som betalas men inte all. Arbetsgivaravgiften, också kallas löneskatt, gör att exempelvis jag själv betalar 52% av de slantar som min arbetsgivare betalar för mig och min arbetsinsats. Totalt utgör skatt på arbete ungefär 60% av statens skatteintäkter - ju fler som arbetar desto bättre, kort sagt.

 

Indirekt skatt ligger på det som vi konsumerar. Här finns det punktskatter som exempelvis ligger på akohol, energi, fordon och avfall. Punktskatter definieras så som ett sätt att styra konsumtion i en viss riktning. Samtidigt så finns mervärdesskatten ,oftast kallad moms, med i princip överallt på all konsumtion. 25% är den vanliga momssatsen - av allt du köper är 20% skatt - och Sverige leder den tävlingen tillsammans med Danmark och Ungern inom EU. Viss konsumtion ha lägre moms. Momsen utgör c:a 20% av de totala skatteintäkterna. Det enda sättet att undkomma indirekt skatt är att handla med svarta tjänster och varor eller att inte handla alls.

 

Vid en schablonberäkning på Ekonomifakta så betalar jag ungefär 76% i skatt om jag räknar in konsumtionsskatterna. Om jag inte räknar med dessa hamnar jag på 62%. Det är nu man inser vikten av att försöka skjuta upp sin konsumtion för att istället konsumera omedelbart - eller ännu sämre: låna till den. All konsumtion går inte att vänta med. Men mycket är samtidigt heller inte av nöd och tvång.

 

Kan jag halvera min konsumtionsskatt och istället investera det belopp jag inte konsumerar (förenklat 25% moms) till 12% årlig avkastning så har jag skapat en köpkraft som är 75% större än om jag årligen förslösade detta belopp direkt. Konsumentskatten kommer vi aldrig undan oavsett om vi shoppar nu eller senare men ränta-på-ränta-effekten verkar även här - uppskjuten konsumtion har en hävstång i minskad skattekostnad.

 

Det finns bara vinster - för din plånbok, för miljön och för ditt välmående. Att statens intäkter minskar något kompenseras alltid av någon annan shopoholic.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
8 februari

Köpmonstret

 

Konsumtion är lycka. Konsumtion blir gärna ångest strax efter euforin. Känner du igen det? En kortsiktig belöning i ett rus av lyckohormon övergår i ett tillstånd av depressiva tankar kring varför köpet gjordes. Och än värre blir det om köpet är på krita.

 

Jag är då inte annorlunda funtad. Jag vill alltid köpa. Köpa något nytt. Det är en ständig kamp med köpmonstret. Spontana och oöverlagda köp måste motas i grind. Knepen att göra detta är många, vissa är bättre medan andra funkar illa. Långsiktigt planerade inköp är enligt min erfarenhet det som fungerar för mig.

 

Jag vill inte leva minimalistiskt, det passar inte mig. Däremot vill jag ha ordning och stringens i tillvaron. Produkter jag äger ska vara både funktionella och ha en elegans. Form och funktion i balans. En stol är till både för ögat och rumpan, så som enkel jämförelse. Utöver det vill jag att saker och ting i sin tur interagerar med varandra, de bör trivas tillsammans på samma sätt både avseende funktion, färg och form. Jag ogillar skeva linjer och oförutsägbara konstellationer - jag undrar om det går att diagnostisera mig för detta?

 

Ett långsiktigt planerande och finansierande har nu lett till inköp av nya högtalare för musik i vårt hem. Varför nya? Jo, de gamla lät illa, var fula, av dålig kvalitet, fel färg och passande inte in alls. Alla dessa dåliga egenskaper är nu utbytta mot utmärkta. Jag är nöjd.

 

Men köpångesten? Uteblev den. Ja, det blev den faktiskt. Planeringen för inköpet har varit över två år. Kostnaden för produkterna finansierades över tid. Men jag hade ju kunnat spara pengarna för en ekonomisk frihet i framtiden? Ja, absolut. Men allt handlar om en avvägning som bara var och en kan göra på den egna kammaren - vad skjuta på framtiden och vad göra nu?

 

Jag älskar musik, den är en stor del av mitt liv. Så som John Miles sjöng redan 1975 i sitt stycke Music - music was my first loveHär framför han den åter under 2008, en klassiker. Eller som Hifi-klubbens reklam - bad sound kills good music. Min snåltarm har gjort att jag lyssnat länge på musik på ett erbarmligt sätt men det är över nu. Mina öron är glada. Dessa högtalare kommer aldrig att bytas ut, de är för evigt.

 

Men köpmonstret lever. Så det gäller att vara på sin vakt. Alltid.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

22 november 2016

Allt har sin arbetstid

 

Det är mörkt. Så becksvart både när väckarklockan surrar och lika dystert när det är dags att stänga ned på jobbet och bege mig hemåt. Det sägs att vi blir tröttare vid den här årstiden och det gäller åtminstone mig. Lite väl mycket av den energi jag besitter dräneras under arbetsdagen och väldigt lite är över därefter. Sådan tur att jag tjänar så bra då, tänker jag. Det är ju i sig en lögn.

 

För det är skillnad på lön och lön. Dels den som står på min lönelapp som är ganska solid. Men också den som är den riktiga - den lön som inte bara ersätts av lönearbetet utan allt runtom. Och hur det då ter sig så orealistiskt att betala med så mycket livsenergi för att erhålla de intjänade kronorna. För det är inte gratis på något sätt att jobba.

 

Jag måste pendla till jobbet, det tar tid och energi. Jag behöver en viss nivå på klädsel som kostar pengar och som måste strykas och tvättas. Jag har med mig matlåda men jag har kollegor som dagligdags unnar sig en åttiofemkronors luncher. Jag behöver förbereda mig innan arbetsdagen, inte minst genom att sova ut, äta frukost och göra mig anständig.

 

Efter arbetsdagen kan jag behöva varva ned och slappna av. Oftast är jag inte pigg och glad vid hemkomsten och för den delen full av energi för hobbies och intressen. Lite för ofta blir det en stund i soffan framför en menlös serie på tv:n.

 

Slår jag samman allt detta så sjunker timlönen drastiskt. Den sanna lönen är jobbtimmarna men också allt därutöver som kan kopplas samman med jobbet på ett eller annat sätt.

 

På grund av dessa sanningar så blir också varje intjänad slant desto mera värd. Ja, att slösa bort inkomster på något annat än det som jag finner mest värt är att förringa mig själv.

 

Men jag får fortsätta ett tag till. Jag behöver spara än mer och slösa än mindre. Det gäller bara att bibehålla fokus trots tröttheten. Sinom tid blir det vår och ljuset kommer åter.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

8 november 2016

Knappar in

 

Sedan jag började mitt nya jobb så har jag insett att min garderob behövde uppdateras. Extra påtagligt blir det när jag ser fotografier av mig själv som är åtminstone fem år gamla och jag är iklädd min nyaste skjorta.

 

Runt hörnet från min arbetsplats finns några butiker och jag har väl gjort en och annan fönstershopping på luncherna. Jag vill heller inte påstå att det finns något slumrande modelejon inom mig men av någon anledning så fastnade jag nästan varje gång framför MQ:s skyltfönster och sedan blev det en runda i butiken också.

 

Jag behövde inte minst några nya skjortor - det har blivit flera men även några tröjor. Jag gillar kvaliteten och personalen har förgyllt besöken. Jag har inte alls upplevt detsamma på Brothers eller H&M. Jag är mycket nöjd med mina plagg och kundklubben med poäng på köpen fungerar väl. Jag tycker att MQ andas kvalitet hela vägen.

 

I min porfölj finns inga kläder alls. Kanske är MQ en god kandidat till att inleda investeringar i den världen? Finns det inte en poäng i att även investera och äga bolag som man tycker om?

 

Jag är lite fundersam, en aning skamsen men samtidigt ganska nöjd. Det är roligt att klä sig lite fint. Men det ska vara kvalitet som håller, jag gillar inte att kläder blir ett slit och släng. Så jag hoppas på att MQ levererar just detta. Att producera kläder är långt ifrån miljövänligt.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
13 oktober 2016

Vattnets väg

Fick ett brev om att nu var det dags att avläsa vattenmätaren och berätta för vattenverket hur mycket av den här varan vi konsumerat under året. Tidigare har jag haft lite dåligt koll men den här gången kunde jag konstatera att familjen Penning förbrukat 217 kubikmeter färskvatten. Det är ju en himla massa vatten!

 

Vårt fina svenska kranvatten som vi ersätter med hemburet flaskvatten, som vi bajsar i och spolar hej vilt med. Runt 50 kubikmeter sägs det att vi i genomsnitt använder per person och år. Det är svårt att påstå att vi är rädda och sparsamma med vårt vatten.

 

SMHI har gjort beräkningar av det skånska klimatet fram till år 2100. Klimatberäkningarna visar att somrarna blir varmare och torrare och vintrarna varmare och blötare. Årsmedeltemperaturen väntas öka med cirka 4 till 11 grader och årsmedelnederbörden väntas öka med 100 till 150 mm över hela länet från ungefär 800 mm idag. Både för temperatur och nederbörd väntas de största ökningarna ske under vintern. Kraftiga regn ökar sannolikt i intensitet, det vill säga mer regn på kortare tid. Antalet dagar med torra förhållanden i marken under växtsäsongen beräknas öka med 50 till 80 dagar per säsong samtidigt som växtsäsongen förlängs med 50 till 70 dagar. Att detta kommer att påverka både tillgång till vatten och dess kvalitet är oundvikligt.

 

Rent vatten är vårt viktigaste livsmedel. Utan vatten inget liv.  Du kan klara dig utan mat i nästan tre veckor men utan vatten dör du inom tre dagar. Din kropp består för övrigt till två tredjedelar av just vatten. Av allt vatten på jorden finns 98 procent i haven som saltvatten. Bara 2 procent är sötvatten och hela fyra femtedelar av sötvattnet är bundet som is i glaciärer och i polarområdena. Kvar är knappt en halv procent tillgängligt sötvatten - det som vi tappar ur kranen.

 

Jag kan inte påstå att vårt kranvatten är så gott som friskt, kallt vatten i en fjällbäck - men definitivt inte sämre än flaskvatten. Och vaf? Chokladbullesmak? Det är vatten vi pratar om och det ska smaka så som vatten gör - ganska smaklöst men törstsläckande.

 

Och vatten, det kokar man kaffe på. Utan kaffe lever inte Per.

 

Jag har bestämt mig för att värdesätta vårt vatten lite mera. Kortare duschar och mindre spolande.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
11 oktober 2016

Glassigt värre

 

Glass är förädiskt. Det är den där kombinationen av grädde, läs fett, och socker som gör något med mitt system. Glass är gott. Glass är lycka.

 

Via Pepins köpte jag en liten post Alvestaglass, mycket på grund av den inspirerande ledningen och produktionschefen, gissar jag - en lite rundlätt man som älskar glass. Småländskt affärsmannaskap spelade också en signifikant roll.

 

Och nu, imorgon, så ska glassen ut på marknaden. Eller rättare sagt - aktien. Jag är mest nyfiken kring vad aktien kan komma att handlas kring. Det får vi reda på den 14 oktober. Så nä, jag avser inte att sälja min lilla glassfabrik - jag ser alldeles för stor potential i den för att inte behålla den.

 

Dessutom är det något jag förstår mig på. Glass. Enkelt. Grädde. Gott.

 

Alvestaglassfabriken ligger numera i Växjö och jag ser fram emot ett aktieägarbesök en vacker dag. Det är roligt att äga aktien då det i detta fall känns som om man verkligen är nära företaget. Det finns en levande kommunikation på Pepins forum och ställer man frågor till VD så får man svar.

 

En försäljningstillväxt på 41% på ett års sikt är lovande. Undrar om alla nya aktieägare numera enbart köper Alvestaglass? Jag gör det. Kan det förklara hela ökningen? Vem vet.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
12 augusti 2016

Egna varor

 

Tryckte på beställningsknappen på Systembolagets hemsida för att investera i några goda drycker. Jag säger just investera av den anledningen att familjen Penning just investerat en liten slant i den vingård där vinerna produceras - Domaine d’Escapat. Vi har redan tidigare provat det vita vinet som förgyllt de ljumma sommarkvällarna. Denna gång blir det tolv flaskor av det röda och ytterligare sex av det vita - sommaren kan ju bli lång, ibland ända in i senare delen av september. Tyvärr finns endast tre av vingårdens drycker att beställa på vårt eget svenska spritmonopolbolag.

 

Familjen Penning har en Willys-butik på ganska nära håll och denna butik saluför Alvestaglass. Den är mycket god och det är den enda vi numera köper - för vi är delägare. Sådant förpliktigar? Att konsumera egna varor känns så mycket bättre, så känner jag.

 

Dessa båda investeringar är gjorda i mindre verksamheter som både är lite sköra men också har fantastisk potential. De drivs av eldsjälar, har korta beslutsvägar och är heller inte upptäckta av den stora massan eller de stora aktörerna i investeringsleden. För vår del började det hela då John och Johan i Börspodden tipsade om Pepin och så kallad crow funding gräsrotsfinansiering. Att få vara med relativt tidigt i sådana här verksamheter är i sig väldigt spännande.

 

Alvestaglass fick på så sätt 900 nya delägare medan Domaine d’Escapat nått nästan 600 och den senare är fortfarande öppen för fler intressenter. Glassbolaget växer i genomsnitt med över 25% årligen och vinförsäljningen har ökat med 60% sedan ifjol - så nog finns det potential.

 

Kronfönster är ett annat intressant bolag som kommer att öppna snart för investeringar. Tittar du på TV någon enstaka gång lär du ha sett reklamen - kvalitetsfönster på nätet. Här har jag ännu inte bestämt mig hur jag ska göra, dock. Vad anser du? Är det framtiden att beställa sina fönster på nätet mot fina rabatter? Men vem är egentligen förvånad över att även detta är ett företag sprunget ur det småländska höglandet?

 

Att köpa eller konsumera varor och tjänster ur sin egen aktieportfölj måste vara optimalt. ICA-gruppen är ett sådant bolag som jag har ökat i den senare tiden - de går bra, har utmärkta fundamenta och det är där vi handlar nästan all vår mat. Vi gillar skarpt vår lokala ICA-handlare som är en trevlig prick och ett litet familjeföretag i sig. När mjölken och brödet hamnar i kundvagnen så vet jag att jag köper egna varor - känns prima liv.

 

Dessutom - alla behöver vi äta varje dag. Och glass samt vin förgyller livet i stort.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
26 december 2015

På önskelistan

Ingen snö men en härlig och avkopplande jul har jag haft. Jag har en hel del ledighet kvar men imorgon stundar årets sista räkningsbetalning. Jag undrar hur många som bävar för den med avbetalningar via Klarna eller kortköp? Är januari året fattigaste månad eller är det blott en myt?

 

När vi är lediga, då ska vi må gott och inte oroa oss. Vi behöver verkligen den här vilan allihop eftersom återhämtning alltid är nyckeln för att nå nästa prestation, i annat fall vandrar vi mot utmattning och mental kollaps. Men att undvika oro är inte detsamma som att blunda för konsekvenser.

 

Vi förbereder ju oss för julen, ofta redan i september eller tidigare. Julgran och julklappar, gåvor och julkort, fest och julmusik och den där ljusslingan som ska lysa så fint och stakarna i fönstren. Visst är det så att förväntningar ökar värdet på det vi vill uppleva? Så är det med julen och så är det med det mesta - semestrar, inköp och mycket, mycket mera. På grund av alla drömmar och se fram emot så byggs det upp mer och mer glädje.

 

Detsamma gäller när det handlar om att budgetera. Du tittar framåt, funderar ut vad du vill göra med dina pengar och där finns sedan väntetiden inbyggd. Du tjänar in slantar, du väntar och planerar och under tiden ökar värdet i det du sparar till - förväntan, du vet.

 

Med det faktum att du inte fick omedelbar tillfredsställelse utan att du fick vänta och drömma, spara och planera, bestämma hur det skulle bli och inte minst att du i förväg hade betalt för det hela - kan det bli roligare än så? Du ökade verkligen glädjen med att vänta på det du önskade dig.

 

God fortsättning och bestäm dig redan nu för att aldrig oroa dig för pengar igen.

 

12 november 2015

Femhundra kronor

 

Vårt förhållande till pengar är alltid en intresse för mig, inte minst hur vi värderar dem. Vi kan slita ont på ett ansträngande och krävande arbete, för jobbet erhålla en lön för den tid och möda vi bytt bort och slutligen förslösa dem på noll och intet av värde. Fascinationen tar för mig aldrig slut - varför gör vi så här? Det är ju så dumt.

 

Jag funderade lite häromdagen på det här med kronor, det vill säga den valuta som vi mäter allt i sedan lång tid tillbaka. Varför har det inte gått inflation i detta? Vad kan man egentligen köpa för en krona? Några lösgodisbitar? Det är minsann det enda jag kommer på. Så kronor är mer än lite passé. Istället har jag tänkt till om andra nivåer.

 

En femtiolapp, kanske? Nej, det är för lite - jag tycker att femhundra kronor är en prima bas. Femhundrakronor finns i en vacker sedel och nu har vi en ny med Birgit Nilsson som motiv som också ter sig fin trots sina nazi-associationer i bakgrunden. En femhundralapp kan jag relatera till som ganska mycket pengar. 10 kronor år 1873 motsvarar femhundra kronor. Femhundra kronor vill jag inte tappa bort eller slösa på skräp.

 

Jag har 103 femhundralappar kvar i studielån. Det känns väldigt överkomligt. Däremot inte om jag jämför med lönearbete. En hel dags jobb och jag är ganska så slut. Det ger mig tre femhundralappar i lön. Det känns inte som speciellt mycket, tre ynka sedlar. 4 700 femhundralappar i en hög är våra bolån. Det blir en rejäl bunte sedlar. Varje månad betalar vi av tio femhundralappar. Det ter sig fruktlöst per månad men på ett år så är det ju 120 stycken, då märks det.

 

Utdelningen på vårt sparkapital blir nya femhundralappar. Senast idag kom en utdelning på tre sedlar - ett helt dagsverke utan en enda arbetsminut.

 

Det här ter sig kanske lite lustigt men jag är ovanligt allvarlig. Att ta till sig och förstå vad pengar är, hur de skapas i din privatekonomi och till vilken konsumtion de slutligen går är nyckeln, låset, pärleporten och himmelriket i ett enda paket. Att vårda sina slantar och att ge dem utrymme att växa ger i förlängningen dig och dina nära och kära nya möjligheter. Betänk!

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (47)

Taggar