PerPenning
Likes
239
Antal inlägg
410
Följare
50
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
9 maj

Patron ur

 

Jag är numera nednördad i allt som handlar om pension. Dumt nog har jag varit på tok för ointresserad tidigare i livet - vilket är dumt. Och jag vet också att detta är fel forum att rya om tidig pension eftersom det jag syftar på är allt före 65 års ålder. Alla ni finanshajar med feta portföljer kan nog välja lite mer än det stora flertalet hur ni vill ha det. Att gå i pension är kanske också fel uttryck då jag egentligen inte menar att arbetslivet helt är över. Däremot, att vara löneslav för sin försörjning och varje vecka behöva släpa sig till sitt dagsverke - här finns essensen av en tidig pension i min värld.

 

En tidig pension för mig är valfriheten att göra mer som jag vill. Jobba några dagar i veckan, kanske. Ta ledigt mer och oftare. Mer av egentid och ett tempo som passar mig. Hitta nya arbetsuppgifter inom områden jag aldrig verkat till en betydligt mindre lön - då det inte spelar så stor roll. Tjatet om att då vi lever längre måste vi också jobba längre klingar ihåligt för mig. Detta är inte alls sant.

 

Allt kräva något - så även tidig pension. Vill du inte spara eller dra ned på levnadsomkostnader? Då är du rökt. Har du noll eller intet intresse för att se till att din tjänste- och premiepension arbetar väl? Då blir det svårare. Men att det skulle vara en ouppnålig dröm att lägga skiftnyckeln eller målarpenseln - det är fel.

 

Att gå i pension vid 55 års ålder är ganska svårt. Det kräver stora avsättningar att leva på för att kunna ha det drägligt. Jag siktar själv på att gå i pension vid strax före 63 års ålder om inte någon trisslott faller in. Det kan också bli tidigare beroende på hur väl guldhönan kan uppvärdera de kommande åren. Exakt hur det kommer att se ut styr vi in på ju närmre vi kommer. Vem vet, jag kanske kan bli uppsagd med avgångsvederlag? Hmm, det låter ju lite märkligt, kanske.

 

Det finns några åldersgränser att hålla i minnet. Den första är 55 år. Det är normalt först då som du kan ta ut tjänstepension och privat pensionssparande. För statsanställda med PA 03 kan du tidigast ta ut från 61 års ålder, utom vid delpension. Pensionsåldern för avtalspensioner är normalt 65 år, så om du väljer att ta ut pension tidigare blir pensionen lägre.

 

Den andra åldersgränsen att hålla koll på är 61 år. Den månad du fyller 61 får du börja ta ut de inkomstgrundade delarna av ålderspensionen, det vill säga premiepension och inkomstpension. Däremot kan du aldrig få ut garantipensionen, minimipensionen i det statliga pensionssystemet, förrän tidigast vid 65 års ålder. Den som vill trappa ned arbetslivet utan att sluta jobba helt kan också ta ut delar av den inkomstgrundande pensionen.

 

Vill du gå tidigt så ska du ta ut 25 procent av din premiepension så får du ett intyg som bevisar att du är pensionär. Då kan du utnyttja pensionärsrabatter, exempelvis på idrottsevenemang och badhus, lokaltrafik, SJ och mycket annat. Så här kommer en glad pensionär som kanske ändå jobbar?

 

Har du avtalspension ITP/ITPK bör du vänta med att gå i pension till dess du fyller 62 år. Då slutbetalas dina premier för ålders- och familjepension, vilket innebär att utfallet blir samma som om du skulle ha jobbat till 65 år - nog så bra att veta.

 

Se upp för försäljare som vill att du tar ut din pension i förtid och placerar den i kapitalförsäkringar eller andra sparprodukter. De utlovar guld och gröna skogar, men det finns inga garantier för att det ska bli en bättre affär jämfört med att du tar ut pensionen senare.

 

Så sammanfattningsvis är en tidig pension för mig i första hand att gå ned i tid om möjligt. Jag tror att det är betydligt mer trivsamt att arbeta när det inte tar all tid och energi så som en hektisk fulltid gör, åtminstone för mig. Men vad är tillåtet och finns det ens en möjlighet? Vad säger arbetsgivaren? 

 

I offentlig sektor pratar man om delpension. Inte som en rättighet utan som en möjlighet. Mycket uppskattad av de som omfattas av det men inte alla förunnat. På privata arbetsplatser heter det deltidspension eller flexpension. Oavsett namnet så inbillar jag mig att det borde ligga i arbetsgivarens intresse också att ha viljan och förmågan att fortsätta arbeta men i lite mindre omfattning?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
12 april

Rusa åstad

 

Fortsatt engagerar jag mig i min pension. Jag lyssnar på den häringa podden, jag är noga med att välja väl i premiepensionen och jag har tjänstepension. Det senare är verkligen, verkligen viktigt att tänka på även om du anser dig vara ung och kvick i huvudet.

 

 

Som vanligt börjar jag alldeles för sent. I år fyller jag femtio år i passet men inte känner jag mig särdeles gammal. Däremot har jag definitivt inte många somrar kvar innan jag anses alldeles för åldersstigen för svensk arbetsmarknad. Jag hoppas dessutom att kunna ge fingret åt arbetslinjen dess för innan.

 

När man fyller 25 år, då är man inte gammal. Det är det året då man kan börja att tjäna in tjänstepension. Det gäller att vårda de slantarna, hålla nere fondavgifterna och inte försäkra bort några pengar. Jag anser att efterlevnadsskydd möjligen kan vara befogat men blott när man har familj.

 

Tjänstepension är inte nödvändigtvis kollektivavtalad ITP. Arbetsgivare utan kollektivavtal kan, likt min arbetsgivare, ha en motsvarande eller bättre lösning. I ITP1 avsätts 4,5% av lön upptill 38 500 kronor. Tjänar du mer än så får du ytterligare 30% på lön därutöver - det är en mäktig slant. Just de där 30 extra procenten glömmer en del arbetsgivare bort samtidigt som de låtsas ha motsvarande ITP.

 

Den allmänna pensionen ska man inte glömma bort. Där avsätts 18,5% av din inkomst upptill de där 38 500 kronorna. Högre lön än så ger inte mer i pension. I den allmänna pensionen ingår premiepension - något man kanske missat. 2,5% av de är just premiepension som du kan placera själv.

 

Just nu utgör 68% av min pension av allmän pension, 10% premiepension och 22% tjänstepension. Det är tjänstepensionen som har störst tillväxt för mig. Så hur jag placerar dessa pengar är nog så viktigt, de tycks bli allt viktigare för varje månad.

 

Man ska heller inte förglömma att en bra inkomst blir automatiskt viktigt för att kunna bygga sin pensionsförmögenhet. Att förhandla lön är inte enbart här och nu utan även då och sen.

 

Det finns blott en sak som stör mig, och det rejält - svårigheten med att flytta intjänad tjänstepension  vart man nu önskar. Det är bökigt och inte komplett. Jag ser fram emot förbättringar för oss som tjänar in pensionspengarna - de är faktiskt våra.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
26 februari

Rätten att jobba mindre

 

Pension är nu snart i ropet åter. Det färgglada brevet kommer inom kort i postlådan med sin - så kallade - pensionsprognos. Hur mycket får du? Det är garanterat tydligt för oss alla att det finns en hel del skräckpropaganda i kuvertet från moder Staten. Jobbar du längre, kanske tills du är 68 år så får du mer pension. Lite lockelse med socker, är det allt.

 

De stora massor som lever månadslönskapplöpningens odygd torde sucka lite extra. Vi andra, som litar mer till egen förmåga, ser möjligen mer en ekvation framför oss där besparingar, inkomster och utgifter balanseras mot tid, önskemål och själslig samt kroppslig förmåga - när och var väljer jag att gå i pension och med vilka förutsättningar? Och vilken prognos kan jag själva göra?

 

Inkomstpensionen har vi ju ingen påverkan på i direkt mening mer än att vi måste jobba ihop den. Däremot så kan de flesta av oss omhulda vår tjänstepension och definitivt premiepensionen. Förresten - har du inte tjänstepension så byt jobb.

 

Egentligen så är det bättre att nyttja nätsidan minpension.se än att lusläsa brevet då helhetsbilden inte finns i det. Slöseri med skattemedel är det till viss del.

 

Jag själv när en förhoppning i att kunna gå ned i arbetstid på sikt, kanske runt de femtiofem. Familjen Penning kan med lätthet redan idag arbeta fyradagarsveckor och ändå leva flott och spara undan. Det är en springande punkt - mitt intresse för att stanna kvar i arbete hänger definitivt samman med en högre flexibilitet.

 

Det talas så mycket om rätten att få jobba efter 65. Vi borde också tala om rätten att få gå ned i arbetstid - dels för att få mer ledig tid men också för att orka arbeta längre om så önskas. Jag anser detta helt avgörande - en förlängning måste kombineras med en rättighet att få gå ner i tid efter arbetstagarens önskemål. Den förbannade 40-timmarveckan är fortsatt norm och det är så oerhört förlegat!

 

Hela mitt resonemang ovan bygger på att vi får behålla ett fungerande pensionssystem även i framtiden, något som liksom det mesta här i livet är synnerligen osäkert.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
18 februari

Korkade medelklass

 

Inte förvånande den här gången heller, kanske jag ska sammanfatta det som. Att den stora, grå massan än en gång låtit sig luras på grund av lättja, ointresse och dumhet är en favorit i repris för alla de där som vill ha våra pengar - de där pengarna som vi faktiskt sliter hårt för. Och hade vi inte varit så lättlurade, vi den korkade medelklassen, så hade marknaden snart sanerat sig själva. Men det fungerar ju, så varför sluta?

 

Den här gången var det Allra Fonder som hamnat under lupp så som oseriösa på många sätt. Etthundratrettiotusen sparare med belopp runt arton miljarder kronor har låtit sig pungslås. Nu deppar man och ropar efter ansvar - inte ska man väl behöva vara en expert för att spara till pensionen?

 

Nej, men inte tusan behöver man vara manhaftig, bortkollrad och oupplyst heller. Det krävs ingen magistersexamen i ekonomi för att kunna granska avgifter, jämförelseindex och kvalitet - det gör vi ju när vi köper mjölk eller tomater.

 

Dessutom är det så att god kvalitet säljer sig själv. Då behövs inga dundrande reklamkampanjer, inga aggressiva telefonförsäljare eller gratis biobesök. Vill man ha en bra pensionsutveckling så krävs inte mycket alls. Morningstar är enligt mig allt som behövs för att välja fonder - vanliga fonder eller pensionfonder. Morningstars rating gör det väldigt enkelt att välja vilka fonder som presterat bäst - gå gärna in och sök på Allra. Varför har de varit så populära undrar jag allt? Vill ni rasa och förfasas så läs gärna här.

 

Eget ansvar går hand i hand med egen förmåga. Svårare än så är det inte. Skyll på andra så har du också räckt över ansvaret och i princip skänkt bort ditt förmyndarskap. Men det är uppenbarligen för jobbigt för många. Sorgligt.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
21 januari

Riktig frihet

 

För mig är helgen ett andningshål. Då gör jag allt det som jag egentligen vill ägna min tid åt - familjen, hobbies, träning och allt mellan himmel och jord i övrigt. Att arbeta, även fastän jag trivs bra och har utvecklande uppgifter, tar för mycket av min korta levnad. Inom kort fyller jag femtio år, något som jag har bristfällig förankring i - jag är en ung spoling i sinnet och det finns så mycket kvar att leva för och glädjas kring. Att snart femtio årstidscykler har passerat ter sig som ett påhitt och något som egentligen inte har skett.

 

Jag kan ha fel men jag tror det inte - det stora flertalet av oss hade inte gått till det jobb vi har om det inte fanns en lönepiska. På min arbetsplats finns det många duktiga yrkesmänniskor - men de är inte rika. Däremot är det lätt att se att det finns mycket som måste konsumeras för att upprätthålla något, vad det nu bör kallas. För mig är det annorlunda då jag tänker mycket på tiden som åtgår. Det är mer sällsynt att jag inte funderar kring det. Snart är det löningsdags igen och tankarna går kring hur mycket som ska sparas undan - jag tänker i termerna att tolv procent undansparat räcker till en hel arbetsfri månad under ett år. Det är sporrande.

 

Undan ganska många år negligerade jag pensionen. Det kändes så långt bort, så abstrakt och även ointressant - det var ju pengar som inte gick att konsumera där och då. Det var ett misstag som jag ser andra göra i sina yngre år idag. Numera ägnar jag dock det betydligt mer intresse.

 

För varje år jag arbetar avsätts 16 % till inkomstpensionen och det är en försvarlig summa. Till premiepensionen avsätts 2 % och till tjänstepensionen 4,5 % om jag räknar rejält grovt. Det är oerhört lätt att räkna kring att både tjänste- och premiepension kommer att bli viktigare i förhållande till inbetalade belopp. Jag kan exempelvis se att från 2012 fram till idag har de inbördes delarna ändrats enligt nedan:

 

  • Inkomstpensionen från 76 till 69 procent
  • Premiepensionen från 8 till 10 procent
  • Tjänstepensionen från 16 till 21 procent.

 

All pension skapas av att man jobbar på ett eller annat sätt. Ett kompletterande sparande kan bli det som ger oss möjligheten att jobba mindre i framtiden eller att gå i pension. Här behöver jag räkna mer än vad jag gjort hittills men runt 30 % är vår sparkvot i genomsnitt.

 

För jag är inte intresserad av pengar om de inte är en del i min frihet och min makt över min tid. Att jobba hårt men sedan förslösa slantarna på allehanda statusmarkörer, verklighetsflykter och tumsugaraktiviteter är så kontraproduktivt. Men jag ser det och jag hör det ofta. Med de lönenivåer som familjen Penning har och som mina yrkeskollegor har skulle vi alla kunna ha helt andra belopp undanstoppade idag. Min egen tröst är att jag länge gjorde fel men att jag numera gör rätt - även om det är lite sent. Det kan dock bara bli bättre.

 

Idag är det lördag och imorgon söndag. Den tiden är min egen. Sedan, därefter följer en ny arbetsvecka med vad lönen kräver. Och det är inte riktig frihet.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

18 januari

Studielån tills pensionen

 

Den dagen närmar sig, något jag aldrig trott skulle gå så fort, att mitt studielån snart är avbetalt. Låg ränta har inneburit att amorteringstakten nått nya höjder och i början av 2018 är jag färdig. Runt 1 800 kronor per månad frigörs då till andra ändamål så som att mata Guldhönan. Det är inga småpotatis över tio års tid - över tvåhundra loppor. I år krymper räntan ytterligare med 0.26% till 0.34%. Har man andra lån är det därför svårmotiverat att amortera snabbare än av nöd.

 

Studielån är en förmånlig konstruktion. I många hänseenden så är det bra både för individen och för samhället att vi höjer våra kompetenser. Att det finns en del märkliga utbildningar, så som parapsykologi, är dock mer av en skam än en tillgång.

 

För egen del har jag haft det som kallas just studielån där man amorterar 4% av årsinkomsten och eventuell restskuld avskrivs vid 65 års ålder. Dagens studielån är ett annuitetslån som betalas av enligt en återbetalningsplan på högst 25 år och tills 68 års ålder om det inte blir så. Dessutom höjs amorteringstakten efterhand och vilken inkomst du har är irrelevant.

 

Glädjande är att CSN jagar låntagare som inte gör rätt för sig, då speciellt de som är boende utomlands.Totalt finns cirka 58 600 återbetalningsskyldiga låntagare med svenska studielån i utlandet. 84 procent i gruppen betalar tillbaka på sina studielån. Det senaste punggreppet är att utmäta fastigheter i landet som ägs av utlandssvenskar. Jag myser i smyg - det ska de ha!

 

Som sagt, det gäller att bygga vidare på Guldhönan så att pensionslivet blir drägligt - när det nu infaller och i vilken skepnad. Det kan konstateras att all fler svenskar väljer att ta ur sin tjänstepension under fem år. Den största orsaken till det är att man vill konsumera mera och få en högre livskvalitet under den första tiden som pensionär. Frågan är vad man avser att göra därefter? Med tanke på att vi lever rejält länge numera kan det lätt bli en parkbänk med duvmatning som enda nöje.

 

Själv har jag funderingar på om inte det kan vara en idé att plocka ut tjänstepension och investera dessa pengar själv? Kan det vara lönsamt, tro?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
29 november 2016

Gammal i gården

 

Forne statsminister Reinfeldt tycker att du och jag borde jobba tills vi är sjuttiofem år, åtminstone. Inte med tvång utan frivilligt. Riktigt så enkelt är det nog inte. Eftersom vi lever längre så säger matematiken att vi måste arbeta längre för bibehållen nivå på pensionen. En del människor vill jobba längre än tills 65 medan andra kommer att se sig tvungna. En hel del kommer inte ens att orka tills dagens pensionsålder och hur kommer det att se ut för dem?

 

En annan direkt kopplad fråga är hur arbetsmarknaden ställer sig till äldre medarbetare. Arbetsgivaravgiften är lägre för de som fyllt 65 vilket kan vara ett incitament men verkligheten ter sig inte riktigt så. Enligt en undersökning gjord av AMF i samarbete med Demoskop har var tionde person över 55 års ålder fått en direkt eller indirekt uppmaning att gå i pension. Häpp!

 

När AMF frågade personer som var 55 år och äldre vid vilken ålder som de tror att det blir svårare att få ett nytt jobb på grund av hur gammal man är blev det genomsnittliga svaret 54,3 år. Från 53,8 år anser de svarande också att man kan betecknas som 'äldre' på arbetsmarknaden. Sju procent anser att det blir svårare att få ett nytt jobb redan mellan 40-45 år, och en av tio tycker att man anses som äldre på arbetsmarknaden vid 40-45 år.

 

Så många som åtta av tio seniorer, som alla stackare vid femtiofem plus kallas, menar att det är vanligt med fördomar mot äldre på arbetsmarknaden. Tre av tio tror att fördomar är mycket vanliga och varannan tror att de är ganska vanliga. AMF:s undersökning visar också att ungefär varannan senior tror att fördomarna mot äldre påverkar tidpunkten för när man går i pension.

 

Idén om att äldre arbetskraft presterar sämre och är mindre lönsamma än yngre är allmänt spridd bland den yrkesverksamma befolkningen. Att äldre tar arbeten från yngre samt att äldre bör lämna plats åt yngre på arbetsmarknaden är fortfarande vanligt förekommande missuppfattningar. Ekonomisk forskning visar dock att det saknas stöd för sådana åsikter. Min egen studie i frågan kan bekräfta detta. Inte tusan är de yngre på något sätt bättre utan snarare mer frånvarande än äldre, ofta på grund av VAB eller sjukdom. Och att springa fort är heller inte detsamma som att springa rätt.

 

På senare år har det blivit populärt att ta ut en liten del av pensionen samtidigt som man jobbar. Det är positivt att gränsen mellan arbetsliv och pension håller på att suddas ut men vi behöver också flytta fram förväntningarna på när man ska runda av yrkeslivet. Iallafall om man ska följa herr Reinfeldts rekommendation. Jag hade gärna sett att det var möjligt att korta sin arbetstid på ett enklare sätt än idag.

 

Sinom tid så borde var och en göra en beräkning på hur deras pension kommer att se ut även från året de fyller 65. Jag har mina dubier kring hur pass heta äldre kommer att vara framgent. Även om nu inte 65 ska anses vara det längre.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
9 oktober 2016

Starbreeze, kontanter, pension och äppelkaka

 

Här sitter jag med en rejäl bunt sedlar i varierande valörer. Dottern lämpade över dem på mig, allt från födelsedagspengar till sparande och samlande. Så som nybliven artonåring är hon numera beväpnad med kontokort och Swish, kontanter ter sig mer och mer av besvär. Jag tog emot dem och stoppade sedelbunten i plånboken som växte en halvcentimeter i tjocklek. Tanken var att jag skulle ta mig till ett bankkontor endera dagen och sätta in dem på hennes konto. Det slutade med att jag gjorde en överföring från mitt konto och att kontanterna stannade i min plånka.

 

Igår handlade jag mat och förnödenheter och jag betalade med kontanter - i runda slängar åttahundra kronor. Det märktes att även butiken föredrar kort och är lite ovana med sedlar och mynt. Att räkna i huvudet är en rar förmåga och att ge tillbaka växel dessutom. Dessutom behövde kassörskan mata ned sedlarna i en säkerhetsbox på grund av de flertalet rån som passerat under de två senaste åren. Nej, det är att inse att vanliga pengar är på väg bort för gott. Jag anser att Swish för all framtid ska vara kostnadsfri - något vi inte vet vad de luriga storbankerna planerar för i framtiden. Jag lär ta strid i så fall.

 

Jag läser att första AP-fonden ökar sitt ägande i mitt största innehav - spel- och underhållningsmakaren Starbreeze. Vad innebär det, egentligen? Första AP-fonden är ju en del av vårt allmänna pensionssystem och förvaltar närmare trehundra miljarder kronor. Fonden investerar i allt mellan himmel och jord men med en hyfsad etisk profil. Fondens uppdrag är att investera till det bästa för dagens och framtidens pensioner. Fondens mål är att ge en reell avkastning på 4 procent. Första halvåret i år ligger den på 3,5 procent plus vilket får anses godkänt. Och att denna fond investerar i just Starbreeze är, för mig, i sig en kvalitetsstämpel. Den lilla men påtagliga skillnaden är att jag är investerad till 16% i Starbreeze medan AP-fondens innehav motsvarar 0,2% av kapitalet. Lik förbannat äger de då 9,3% av Starbreeze. Världen är orättvis.

 

Nu är det dags för att göra en mumsig äppelkaka på årets sista höstäpplen. Det är en dubbel vinst med att göra äppelkaka. Det doftar förföriskt i hela huset och det smakar lika gott. Det gäller att njuta.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
16 september 2016

Behåll din pension

 

Pension är alltid intressant, inte minst för arbetsskygga individer som jag.

 

Jag har ett enkelt, litet excelark där jag följer upp, aningen manhaftigt, hur de olika pensionsdelarna jag har utvecklar sig. Då herr och fru Penning medvetet valt att inte pensionsspara privat så är det tre delar vi pratar om - allmän pension, tjänstepension och premiepension.

 

Dagens Industri ägnar sig i dagarna åt att titta på förvaltningskostnader av tjänstepension. Att låta pensionsförvaltare som pungslår dig hållas så göder du en osund bransch. Det exempel som anges är att din avgift kan sänkas med motsvarande sextusen kronor i månatlig pension. Det är horribelt mycket pengar. Den största anledningen till märkligt höga avgifter är att de aldrig konkurrensutsats via upphandling.

 

Så vad gör en stackars löntagare? Ja, det viktigaste är nog att skaffa sig en sammanhängande bild på Min Pension. Det är en mycket bra tjänst och den är under ständig utveckling. Själv kan jag se att jag har tjänstepension hos SPP, Skandia, Länsförsäkringar, AMF och Alecta. När man väl har identifierat sina pensionsbolag kan man använda bank-ID för att logga in på deras hemsidor och där närmare titta på fondurval och avgifter. Lite jobb men väl värt mödan.

 

Att tjänstepensionen, men möjligen också premiepensionen, är viktiga delar i den slutliga pensionen är ingen nyhet. För de allra flesta är också sanningen att dessa båda kommer att utgöra en allt större del. Själv ser min förändring ut enligt bild - på bara fyra år är tendensen tydlig - att inkomstpensionen krymper så som del av slutlig pension.

 

 

Hos AMF har jag enbart AMF:s egna fonder i en blandad korg. Länsförsäkringar har jag inte själv valt som förvaltare men använder i stort deras fonder - höga avgifter men haft en bra utveckling. Skandia är en rätt värdelös förvaltare och min utveckling där har varit mycket dålig. Dags att byta.

 

Det är nästan så att jag ser fram emot pensionen i det hänseendet att utmanas att leva på mindre. Då blir budgeten än mer viktig att hålla och förhålla sig till.

 

Vill tipsa om Farbror Fri:s pensionsinlaga.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
26 november 2015

När kan du gå i pension?

Ja, det är väl en himla bra fråga. Och vem kan egentligen bättre svara på det än du? Vi är ganska vana vid skräckpropagandan kring en framtid som äldre utan pengar, utan hopp och framtid - om vi inte pensionssparar, om vi inte samlar i ladorna och om vi inte arbetar tills kroppen och sinnet inte längre vill vara med.

 

Sjuttiofem är det nya sextiofem. Jobba vidare så länge det går så får du högre pension. Kämpa på och du blir ett välmående och vackert lik. Vårt väldfärdssystem ska räcka till så mycket och så många, inte minst åt politiker som gärna och ofta gödslar med våra gemensamma medel och som efter uträttad förvärv belåtet vill dra sig tillbaka - inte vid sextiofem utan gärna mycket tidigare.

 

Låter jag bitter? Det är jag inte - däremot realist. När inte våra folkvalda hedrar samhällskontraktet som vi ingått och där våra skattemedel ska huldas, användas effektivt och rättvist - då är vi ute på gungfly och spatserar. De som faktiskt arbetat och arbetar bidrar och stödjer de som inte förmår är en del av detta kontrakt. En dräglig pension till de som arbetat är en annan del av det.

 

Jag vill att mina föräldrar ska leva gott efter ett långt arbetsliv. Jag vill göra detsamma. För mamma och pappa som var skolade i att samhället vurmade om dem, för de är det försent. De litade till Sverige och det gjorde de förgäves. Så vad ska jag och du göra, vi som också får långfingret av det politiska etablissemanget? Jo, vi får ta ödet i egna händer och spara oss till kontroll över det.

 

Ju yngre du är desto enklare blir det. Spara alltid undan minst 10 procent av din inkomst oavsett hur liten den är. Investera slantarna klokt. Rör dem inte - de existerar inte för konsumtion. Planera för hur mycket pengar du behöver och till vilket datum. Spara därefter. Krymp dina kostnader och det är inte alls omöjligt att du kan pensionera dig långt mycket tidigare än vad din folkvalde politiker önskar. En ny bil idag, för att du tycker det är kul att ratta fint, kan motsvara fem års tidigare pension om exempelvis är tjugofem år gammal.

 

Det är sorgligt i sig men förvänta dig inte mycket från staten i pension. Statens kaka är liten men osäker. Så bestäm själv över hur din framtid ska se ut.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (58)

Taggar