PerPenning
Likes
240
Antal inlägg
439
Följare
51
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
14 maj

Bara bo

 

Att bo är en livsstil - det har jag insett. Det handlar mindre om att ha tak över huvudet och en dräglig tillvaro än att signalera något och att visa upp. För många år av fred, lugn och ro där nu allt som är basala behov tas som helt självklara, då räcker det inte att bara bo.

 

Jag fastnade för ett så kallat hemmareportage jag läste i en lokal skånetidning där en familj stolt visade upp sin nybyggda fina villa. Bilderna är minst sagt betagande. För att vara en tvåbarnsfamilj så syns inte ett spår av att man lever en vardag i detta hus. Allt skiner, blänker, är rent bortom pedanteri och är samtidigt, liksom, dött. Det liknar en möbelkatalog. Inte alls så som det ser ut där människor lever.

 

En tomt på detta område kostade c:a 1,2 miljoner kronor. Bostaden ifråga lär ha kostat minst 3 miljoner att bygga. På infarten står en nyare blank bil. Alla möbler är nya. En mängd saker med så kallad design pryder rummen. Ett nytt hus kräver mycket. Ett nytt hus kräver nya möbler. Ett nytt hus kräver ständig förändring. Ett nytt hus kräver att det byts ut, målas om och ändras - för det handlar inte om att bo utan att ha en livstil.

 

Svensken har ett besynnerligt förhållande till att bo. Vi lägger i snitt en femtedel av vår disponibla inkomst på bostaden vilket i sig inte är konstigt då hemmet är vår viktigaste statussymbol. Vi lånar massor med pengar för att kunna skapa och underhålla denna illusion som den är - enligt mig. Svagheten i att ägna tid, pengar och energi åt att signalera rätt saker är synnerligen.. ..korkat.

 

Svenskarna är besatta av bostäder – var de ligger, hur de ser ut och vad de kostar. Att surfa på bostadssajter är en vanlig hobby. Man drömmer kring de där kittlande bostäderna som är ouppnåeliga. Eller kanske var? Man kan låna mer än någonsin till sina drömmar. Som kanske blir en mardröm när räntorna stiger.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

22 april

Att se om sitt hus

 

Detta år har börjat bra för min portfölj. Med 47 procent i räntefonder så har den nått drygt 5 % plus. Övriga innehav är enligt bilden nedan i fallande värdeordning.

 

 

Trots min defensiva portfölj känner jag en viss oro. Allt är känslostyrt och så även börserna världen över. Putin, Trump, Jong Un och Le Pen - det finns mycket att känna oro kring. Vi med villa, volvo och vovve i vår förortsidyll påverkas alltid oavsett om vi blundar för det eller ej. Kortsikt skriver på sin blogg ett relevant inlägg som ställer frågan: vilken ränta klarar du att betala baserat på om du har A-kassa? Är glaset halvtomt eller halvfullt?

 

Att åka med på tåget, att kliva av och att stå på perrongen - liknelsen är bra då den innebär just en känslomässig verklighet. Ingen vill missa tåget. Att vänta vid sidan av är tråkigt. Men vart går tåget? Till sagornas Samarkand eller verklighetens Väckelsång?

 

Jag är inte road av att få en djupare nedgång i portföljen - men är det vad som väntar? Vad säger ni?

 

Eftersom de flesta privatekonomier är beroende av ett inkommande kassaflöde, så som lön eller studiebidrag, för att kunna bo och leva i det utgåendekassaflödet så är det alltid intressant att titta på eventuellt sannolika scenarier. Inkomstbortfall så som arbetslöshet är ett. Högre räntor är ett annat. Vad innebär detta för oss? Att inte ta tag i dylika frågor är farligt.

 

Jag lyssnade på ett radioprogram som handlade om amorteringskravet och vad det innebär för människor i bostadskarusellen. Bland annat intervjuades en yngre kvinna som nyligen köpt en bostadsrätt så centralt det går i Stockholm. Där ligger kvadratmeterpriset på ungefär etthundratusen kronor per kvadratmeter och budgivningen gav en 30-procentig höjning på utgångspriset. Belåningen slutade på strax under 70 % vilket innebär krav på amortering på 1 % om året. Enkel huvudräkning ger en amortering på strax under tvåtusen kronor per månad. Likväl så hör jag i radioprogrammet att det ses som ganska belastande. Tvåtusen? Hmm.

 

Kvinnans föräldrar gick in och hjälpte till med pengar för att komma ned under den sjuttioprocentiga belåningen för att slippa amortera 2 %. Tydligen hade hon också tillsammans med sambon renoverat lägenheten med den kostnad det innebär. Amorteringskraven grundas på en bostads marknadsvärde. Alltså kan man genom att renovera den höja värdet och därmed minska belåningsgraden, vilket leder till lägre krav på amortering. Låter smart men är, enligt mig, helkorkat - amortering är bra, ett säkert sparande och en risksänkare.

 

Kvinnan har köpt sin bostad på nya rekordnivåer och har tillsammans med sambon rejäla skatteuppskov på tidigare försäljningar. 76 % av svenskarna tror att bostadspriserna stiger under det kommande året enligt SEB:s boprisindikator. Endast 19 % uttrycker en oro för sin egen boendeekonomi, men hela 56 % anser att andra borde vara oroade. Vad säger detta? Jo, troligen att priserna verkligen fortsätter upp - psykologins makt är stor.

 

Reell fakta är dock vad man ska betala för sina lån. Ett sådant exempel är förslagen kring att ta bort ränteavdragen på bolån. I intresseorganisationen Bostadsrätternas rapport framgick att hela 60 procent av respondenterna inte hade räknat på vilka konsekvenserna av ett borttaget ränteavdrag skulle bli. Eller att nästan 4 av 10 inte kände till att diskussionen överhuvudtaget förs. Endast 29 % av borättsägarna ansåg sig problemfria med ett borttaget ränteavdrag medan övriga skulle tvingas till olika åtgärder. 6 % skulle behöva flytta.

 

Att räkna på boränta och lånekostnad kan enkelt göras här och då ser man finfint vad räntekostnaden blir så som regelverket ser ut idag. Vill du se vad ett slopat ränetavdrag innebär kan det göras här.

 

Ha en finfin helg!

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
12 mars

Meningslösa amortering

 

Att konsumera mer än du tjänar i reda slantar är den där basregeln som är lika enkel att förstå som att inse vidden av. Tjänar du tjugotusen kronor efter skatt så behöver du alltså göra av med mindre än det för att kunna bli ekonomiskt oberoende och lugn i själen. Den enklaste modellen är också den att tillse att varje månad fungerar så.

 

Att konsumera de pengar du har är kanske den finessrika komplementsregeln som i nästa steg gör att det privatekonomiska livet ter sig än ljusare. Varje lån är ju i sig ett köp som kostar pengar via räntekostnaden och samtidigt ett lån från dina framtida inkomster då lånet i sig ska amorteras av. Att köpa saker och ting med pengar du redan har är både klokt och behagligt och ditt framtida du slipper dras med dina nuvarande synder.

 

Jag följer Statistiska Centralbyråns rapporter kring hushållskonsumtion och det är uppenbart att svenska hushåll lever på krita. Exempelvis så ökade konsumtionskrediterna med 2,1% sedan ett år tillbaka, så kallade blancolån. Slår man samman dessa med bolån och övriga låneformer så ligger tillväxttakten på 7,2% per år. Det är i sig en mönster som går på fel håll för hushållen. Men jag är inte förvånad då det är lätt att lyssna in sig på hur folk resonerar.

 

Att amortera är för många ointressant och obegripligt. Familjen Penning amorterar modest med femtusen kronor per månad på bolånen och är en del i vårt sparande. Vid senaste månadsskiftet hade vi amorterat 275 tusenlappar. En god vän till mig undrade vad vi sparade i ränta på det. Jag gjorde ett överslag och berättade att det handlade om 238 kronor per månad. Var det allt, replikerade han. Att peta in hela tvåhundrasjuttiofemtusen kronor för att spara 238 kronor? Meningslöst!

 

Men han missade poängen. Att betala mindre i ränta är bra men huvudorsaken är att minska lånet. Pengarna vi amorterar försvinner ju inte i tomma intet utan kommer oss till del när vi säljer bostaden. Att man inte ser detta är märkligt. Dessutom så minskar vi trots allt räntekostnaden varje månad och varje år och ackumulerat är 238 kronor på tio år hela 28 560 kronor. Och vad blir det inte under ett högre ränteläge?

 

Den mest märkliga frågeställningen som jag stött på kring bolån och beskattning vid försäljning, som är 22 % på vinsten, har jag också fått av denna gode vän. Han trodde att det var skillnaden mellan vinsten och belåningen som avgjorde skatteskulden. Så om man köpte en bostad för en miljon kronor och lånade upp åttahundratusen till semester, bil och båt - och sedan sålde bostaden för två miljoner så skulle skatten bli blott 44 tusen kronor. Nä, min vän. Staten struntar i ditt beteende och leverne - skatten blir 220 tusen kronor och du sitter med tjugotusen i skuld.

 

Privatekonomi är i sig inget svårt fastän så många försöker hävda att vi alla är offer för omständigheterna. Jag håller inte med. Ansvaret är mitt. Och ditt.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

15 oktober 2016

Noll koll

 

Att köpa bostad är enkelt. Det är bara att betala för den, med egna eller bankens medel. Sedan flyttar man in och låter livet ha sin gilla gång. Lite svårare, visar det sig, är att människor inte är speciellt kunniga kring vad de ägnar sig åt när de är bolånekund och bostadsägare.

 

65 procent av deltagarna i en undersökning från SBAB vet inte vad skuldkvotstak är. Mer än hälften hade ingen susning vad uppskovsregeln är. Lika många saknar insikt i begreppet flyttskatt.

 

Däremot vet 85 procent vad ränteavdraget är - det är ju mumma för plånboken. Ytterligare 5 procent vet vad amorteringskravet är - det svider.

 

Vad säger du? Har du koll på ovan begrepp? Och vad de innebär för dig nu och i framtiden?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
11 oktober 2016

Tankar kring boende

 

Tre tankar i en kombination kring boendets vedermödor.

 

Den första handlar om reavinstskatten på villor för äldre som önskar att sälja och flytta till något mindre och underhållsmässigt enklare. Det finns i Sverige över trehundrafemtiotusen villor där det bor en enda person. Tacka tusen för det - att betala 22 % i skatt på vinsten i en försäljning? Och där de resterande slantarna sedan inte räcker till för en annan bostad? Svenskt regelverk är föråldrat, orättvist och flagrant oförskämt mot äldre människor. Reavinstskatten tar ingen hänsyn till inflationen eller hur länge du bott i en bostad. Att vara äldre och ta banklån är dessutom svårt och gör du vinst på din bostad får du inget bostadstillägg. Billiga hyresrätter med tillgänglighetsanpassning är dessutom få. Nej, man tvingas bo kvar i en stor villa i väntan på döden. Skäms, regering och riksdag!

 

Samtidigt som detta permanentas så visar det sig att svensken i gemen aldrig varit mer skuldsatt än nu. Grattis, Lyxfällan - nya adepter till framtida säsonger lär fylla på leden. 3 600 miljarder kalla är utlånade till de svenska hushållen. I den statistik som SCB tar fram varje kvartal kring hushållens finansiella ställning kan utläsas att skulsättningen ökat mer än fyra gånger sedan 1996 då familjen Penning äntrade bostadsmarknaden.

 

Var femte villaägare oroar sig också för att behöva tvingas flytta. Ja, jag förmodar att de där åldringsvillorna inte finns med här - där finns en annan typ av oro. Nej, det handlar om i huvudsak yngre villaägare med höga bolån. Oron handlar om sämre tider, arbetslöshet och sjukdom. Det gäller att hålla sig frisk och att kunna arbeta för att mota högre framtida räntekostnader. 30 procent svarar att de skulle behöva förstärka sin ekonomi med minst 6 000 kronor per månad för att behålla sin bostad och levnadsstandard om någon i hushållet förlorar jobbet eller blir långtidssjukskriven.

Levnadsstandard? Ja, i vår lilla by körs det runt i fina bilar trots att man inte nått trettioårssträcket. Att amortera är mest ett tvång för dessa unga familjer och en ränta på 3 procent är en mardröm. Lite lustigt är att det nu introduceras en försäkring för att kunna bo kvar vi arbetslöshet eller sjukdom. Undrar hur många som kommer att nappa på den? Premien på försäkringen är dold bakom ett telefonsamtal.

 

Det finns mycket klokskap i att lära sig lite företagsekonomi och sedan applicera denna lärdom på den privata ekonomin. Skillnaderna är inte så stora. Att balansera en budget, att ha soliditet och intäkter och kostnader i balans med en möjlighet till utdelning - ett sparande, en semester eller annat som förgyller livet. Att bo ståndsmässigt är ingen mänsklig rättighet.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

3 augusti 2016

Krypgrund och fukt

 

Det här är ett inlägg som handlar om boende och hus med krypgrund. Intresserar du dig inte för sådant är det kanske ingen idé att läsa vidare.

 

Det finns ett byggnationssätt som kallas för krypgrund vilket innebär att huset är byggt på en grundmur som sedan har ett utrymme under huset med luft mellan mark och trossbotten. En traditionell torpargrund har samma princip men är inte samma sak - torpargrunden var en enkel grundläggning, ofta med natursten för att ta upp vikten av murstocken. Vårt förra hus byggt under slutet av 1700-talet hade en sådan där grunden var fylld med sand och glaskross - den senare för att mota råttor och annat grävande ohyra. Det fanns inget utrymme att krypa i den grunden då höjden var mellan 5 och 15 centimeter.

 

En modern krypgrund är byggd med en högre grundmur och oftast med uteluftsventilering. I många hänseende är krypgrund ett utmärkt sätt att bygga hus - all rördragning finns där lättillgänglig och enkel att inspektera eller förändra, mer energieffektiv än en markplatta och relativt radontrygg. Vid skyfall kan vatten tränga in men kan enklare torkas ut än vid markplatta eller källare. Tyvärr hör man för det mesta att krypgrund inte är bra då den fukttekniskt kan anses vara en riskkonstruktion. Detta är båda sant och falskt.

 

Krypgrunden är med sina stora massa värmetrög vilket medför risk för kondens under vår och sommar. Precis som ett kallt glas vatten blir fuktigt i värmen kan vattenånga kondensera i en krypgrund och orsaka mögel, röta och andra skador. Ventilerna i grunden för ständigt luft genom grunden och med den fuktiga sommarluften är denna risk uppenbar.

 

Huset vi köpte 2011 har en ventilerad krypgrund som inspekterades noga före köpet. Det fanns inga skador eller uppenbara problem men relativt omgående placerade jag en hygrometer i grunden för att kunna se hur årstidens växlingar hanterades. Vår och sommar uppvisade kortvariga nivåer kring 90-95% luftfuktighet och vi bestämde oss för att vara proaktiva. Och istället för att installera en avfuktare och att stänga alla ventiler valde vi en termisk lösning - Trygghetsvakten.

 

Trygghetsvakten kan ni läsa mer om här. Principen är att vid behov med hjälp av värmekablar värma upp luften mot trossbotten för att höja daggpunkten. Den varmare luften förhindrar daggutfällningar och den fuktigare luften ventileras efterhand ut. Kabeln är kopplad till en smart låda med en hygrometer för att optimalt kunna hantera klimatet i krypgrunden. Jag beställde två slingor för vår krypgrund från Ljungby Fuktkontroll & Sanering som kan de här sakerna.

 

Jämfört med en avfuktare är Trygghetsvakten en bättre lösning - energieffektiv, i princip underhållsfri och helt tyst. Skyfall blir allt vanligare i Sverige. I Hallsberg regnade det 110 mm i september 2015 vilket gjorde att många krypgrunder svämmade över. De husägare som hade sorptionsavfuktare monterade i sina krypgrunder har fått se dem dränkta och därmed kortslutna eftersom de ofta står direkt på marken i grunden. Dessa krypgrunder har helt förslutna ventiler. Detta våtvarma omslag som innesluter krypgrunden ger bästa möjliga förutsättning för mögel- och rötsvampar som bara behöver några dygn av fukt för att gro. De fastighetsägare med Trygghetsvaktens avfuktare i sina krypgrunder stod bättre rustade då dessa är monterade i taket eller blindbotten och har mer eller mindre öppen ventilation. I dessa grunden var fukten enklare uttorkade.

 

Jag köpte också två så kallade EnergyWatch Smart Plug för att via mobiltelefonen kunna se dels hur mycket energi Trygghetsvakten drog och dels för att kunna avgöra när och hur lösningen arbetade. Och årets klimat med snabbt högre temperaturer och hög luftfuktighet gjorde att lösningen fick bekänna färg direkt.

 

Bild från Smartplug EnergyWatch

Vissa dagar har Trygghetsvakterna jobbat mer eller mindre kontinuerligt. Dessa dagar har haft ungefär samma attribut - väldigt varma och med ingen vind alls.

 

Månadsvy

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En varm dag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hittills i år har förbrukningen på de båda Trygghetsvakterna varit ungefär 250 kWh vilket får anses lågt i jämförelse med vad en vanlig avfuktare hade behövt arbeta under detta halvår. Den relativa fuktnivån har under korta perioder uppgått till c:a 85 % men i det stora hela legat runt 70-75 %.

 

Jag är mycket nöjd med lösningen så här långt. Enkel men dammig installation, noll underhåll och prisvärd - kostnaden totalt runt tiotusen kronor och en livslängd långt bortom alla mekaniska avfuktare.

 

Frågor emotses.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
30 december 2015

Rikast i landet är?

 

Ingen nyhet och hade det varit en nyhet så skulle den varit tvärtemot. Utlåningen till de svenska hushållen ökar nämligen allt fortare och nu i den snabbaste takten på fem år. Ja, och det är alltså i princip enbart till bostäder dessa lånade slantar går.

 

Hushållen i Svea rike har nu ungefär 3 300 miljarder kronor i lån till finansinstitut. Det är 222 miljarder mer än för ett år sedan eller en ökning med drygt 7 procent. Av dessa nya lån är 90 procent bolån. I så här rask takt har inte hushållen skuldsatt sig sedan 2011.

 

I Sverige finns det grovt räknat ungefär 4 miljoner bostadshushåll och 10 miljoner invånare. Att slå ut bolån på invånare eller bostadshushåll är ointressant så jag är mer nyfiken på hur mycket som lånas av de som lånar? Det är siffror som är svåra att greppa. Jag läste en skojig kommentar i ett forum att om man i Sverige är skuldfri och har en krona i fickan så tillhör man de 8 procent rikaste i landet - detta har jag dock inte räknat på.

 

Intressant att notera är att intresseorganisationen Villaägarna nyligen räknade fram att fyra kronor av tio som läggs av hushållen på bolån är vinst för bankerna. Storbankerna menar att den andelen är överdriven utan att ange vad som är korrekt.

 

Störst lån har man i Danderyd, enligt SBAB. Därefter följer Lidingö och skånska Vellinge. Här är bostäder dyra som guld och vill man bo här så är det bara att vara förmögen - eller att låna. Det gäller verkligen att bostäderna bibehåller sina värderingar.

 

Skuldkvoten blir därmed väldigt intressant då man delar skuld genom disponibel inkomst. Familjen Penning ligger på ganska exakt 300 procent vilket känns galet mycket. Vi amorterar dock friskt redan så kvoten blir långsamt bättre. Skuldkvoten i kommunerna Vaxholm, Lidingö och Värmdö är över 500 procent. Sårbarheten är delikat om man inte kan jobba.

 

Räntorna är ju historiskt låga så vad sker framgent? Minst lika viktig som skuldkvoten är ju räntekvoten, det vill säga hushållens ränteutgifter som andel av disponibel inkomst. Räntekvoten illustrerar hushållens faktiska kostnader för sina skulder. Utrymmet för att amorterar krymper i takt med att räntorna går upp. Vi har väl ett par år till att sola oss i lågränteljuset men sedan drar molnen snart in. En privatekonomi måste stormsäkras den med - eller så dras man med i fallet.

 

Mer än 170 000 hushåll har skuldkvoter över 600 procent. Hur resonerar dessa? Räntekostnader som kan stiga till 25 procent eller ännu högre av inkomsterna? Vill man leva så? Må så vara att det är bostadsbrist på vissa håll men riskerna hade inte varit bra för min mage.

 

Skuldfri med en krona i fickan vore finfint!

Taggar (blogg): 
14 maj 2015

Dyr yta

Bister börs och inget roligt att titta på. Så jag ägnar mig åt min nya hobby - att spara pengar. Mina dagliga tvåhundratrettiofyra kronor som är vad jag har att röra mig med är fortsatt både en inspiration och en kamp. Det är nästintill omöjligt att få till det. Jag ligger nu över en tusenlapp back - var av nöd tvungen att tanka och köpa dammsugarpåsar. Behöver nu fem helt köpfria dagar för att vara ikapp och det kommer inte att gå hela vägen. Min medvetenhet kring det här syns dock redan på kontona och maj kommer att avslutas finfint.

Satt och funderade lite på boendet. Jag myser lite i vetskapen om att vi i juli månad ska lägga om hälften av bolånen och att det med lätthet blir 1 700 kronor billigare att låna efter det - en hel del pengar på ett år att spara.

Vi har en relativt ny villa, enligt min syn på saken. Byggd 1990 och tillbyggd tio år senare. Etthundrasextiotre kvadratmeter i ett plan och lagom patinerad och använd inomhus. Skicket är fint och efter att ha gjort en del arbeten med en total kostnad runt sextiotusen kronor sedan 2011 är det inte något av vikt kvar att göra. Jag och fru Penning har inget behov av att byta ut badrum eller kök under överskådlig tid, golven är repiga och innerdörrarna slitna men inte så farligt.

Vi köpte kåken för knappt 20 000 kronor per kvadratmeter. Dyrt? Ja, kanske. Vi får se om vi en dag får pengarna åter. Oavsett så är det ett hus med en beprövad klassisk byggmetod och de eventuella problem som fanns har uppdagats av förra ägaren - och vår besiktningsman. Att köpa en ny kåk är inte ett alternativ för oss.

Läser om A-hus och deras mest köpta hus - Vinga. Det ser coolt ut. Men för knappt 2,4 miljoner kronor utan tomt så får man ett färdigt hus - det låter ju trevligt. På vår ort kostar en tomt minst 1,5 miljoner, dock. Därutöver tillkommer många kostnader så som trädgård och planteringar. Jag gissar på att under 4 miljoner kan bli svårt att sno till affären. Men det är nytt och helt fräscht, så klart. Jag har däremot hört lite för många människor med nya hus som fått diverse problem på grund av byggkvalitet, slarv eller rena konstruktionsmissar. Det mesta åtgärdas så klart inom ramen för garantier men inte är det så problemfritt som hustillverkarna vill göra gällande.

Nej, nu är det dags för soffan och ett avsnitt av Mad Men.

Taggar (forum): 
Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (72)

Taggar