Spartacus
Likes
152
Antal inlägg
418
Följare
43
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
23 juni 2015

Addtechs bokslut 2014/2015

Addtech har ett brutet räkenskapsår vilket gör att deras räkenskapsår tar slut i mars. Addtech är en förvärvsdriven industrigrossist i likhet med t.ex. Indutrade.

För räkenskapsåret 2014/2015 redovisade man en försäljningsökning på 11% till 6,8 miljarder (6,1). Rörelsemarginalen landade på 7,9% (8,1) och vinsten landade på 5,90 kr/aktie (5,50).

Under verksamhetsåret gjorde man 9 förvärv. På helårsbasis hade de tillsammans ca 500 milj kr i omsättning. Nu görs ju inte alla förvärven i början av året varav de får fullt genomslag först nästkommande verksamhetsår.

Addtech delar upp sin affärsverksamhet i fyra segment; Components, Energy, Industrial Solutions och Life Science.

12 månaders omsättning och rörelsemarginal är som följer:

Components 1,9 miljarder - 7% r.m.
Energy 2,1 miljarder - 10% r.m.
Industrial Solutions 1,2 miljarder - 8% r.m.
Life Science 1,5 miljarder - 8% r.m.

I juni köpte Addtech Mediplast för 480 milj kr. Mediplast har en omsättning på 465 milj kr. Deras EBITA-marginal låg på 10% men då är som sagt inte avskrivningar med. Lönsamheten kan därför antas ligga i nivå med Addtechs Life Science-segment.

Köpet är ett relativt stort köp för Addtech. Hälften av köpeskillingen kommer erläggas kontant och andra hälften via en apportemission. Segmentet Life Science kommer knoppas av och sättas på börsen och en del av det bolaget kommer tillfalla Mediplasts f.d. ägare som delbetalning. Totalt 15% om jag har förstått rätt. Noteringen planeras ske under 2016.

Addtech är ett lönsamt bolag som vuxit rejält de senaste åren. Från 3,7 miljarder i omsättning och en rörelsemarginal på ca 6% 2009/2010 till dagens 6,8 miljarder och rörelsemarginal på 8%. Det har gått utan att försvaga balansräkningen alltför mycket tack vare mycket fina kassaflöden. (Debt/Equity har under samma period gått från 1,3 till 1,6).  Eftersom de har en förvärvsdriven tillväxtsstrategi byggs en hel del goodwill och immateriella tillgångar upp.

Addtechs kurs just nu är ca 125 kr vilket betyder att man betalar PE TTM 21,2 för bolaget i skrivande stund. Eller P/S 1,23.

Jämför det med att Addtech själva betalar ca P/S 1,03 för sitt senaste storförvärv. Över aktiemarknaden betalar du alltså här ca 20% mer för något än vad "företagare" gör på den "riktiga" marknaden. Anledningen till att jag nämner det är för att jag tycker det ger en ganska bra och tydligen bild över hur mycket jag tycker många (inte alla men många) bolag är "övervärderade" just nu. Det ska för övrigt bli intressant och se vad prislappen blir på Life Science när det sätts på börsen. Fortsättning följer.

Taggar (blogg): 
22 juni 2015

Blandade betraktelser

Hoppas ni alla har haft ett trevligt midsommarfirande. Jag hade det.

Tillbaka till vardagen några dagar och jag kan glädjas över att spin-off caset Alliant Techsystems föll väl ut. Alliant Techssystem knoppade av sin ammunitionsdelen samt gick samman med Orbital. 1 delat på 2 plus 1 blev drygt +50% på ett halvår vilket gjorde att de synergier de bolagen kan komma se framöver tack vare renodlingen redan inprisades. Jag gillar egentligen inte korta affärer, men jag har mina svaga stunder jag också.

Jag noterar också att allt som är kopplat till gas- och oljesektorn (samt underleverantörer till branschen) går nedåt. Så är det ofta. Det ena upp, det andra ned. Jag attraheras gärna till bolag som av en eller annan anledning är på väg ned i sin konjunkturcykel. Då marginalerna pressas p.g.a. av vikande eller stagnerande försäljning. Det kan vara bygg, gödsel eller något annat men cyklerna brukar komma och gå.

Det jag dock försöker undvika är bolagsspecifika turn arounds samt branscher som är "heta". De första är svåra. De andra ännu svårare.

Hett just nu anser jag jakten på direktavkastning är. Därav letar jag inte i de vattnen utan hellre bland bolag som erbjuder aktieägarvärde på annat sätt. Hög direktavkastning  i dagens läge kommer ofta antingen till ett väldigt högt pris eller med hög risk. Det är i alla fall min uppfattning.

Appropå spin-off så kommer konglomeratet United Technologies eventuellt knoppa av, eller sälja, sin helikoptertillverkning - Sikorsky. Nu äger jag inte UTX p.g.a. det, men blir det en försäljning av denna affärsverksamhet med lägre marginaler än UTXs övriga så blir det ett kul tillskott till kassan.

United Technologies handlas just nu till ca 116 usd/aktie.

Helikoptertillverkare har fått lida lite på senare tid då gas- och oljeindustrin efterfrågar mycket färre helikoprar nu då nyinvesteringarna stannat upp. Alfa Laval är ett annat av bolagen som fått lida lite av att gas- och oljebranschen har det tufft just nu. På andra sidan Atlanten så har samma "sjuka" drabbat t.ex. Precision Castparts som tillverkar gjutna delar till bl.a. flyg och energisektorn. På detta sätt kan en nedgång i en bransch fortplanta sig till underleverantörerna. Dåliga nyheter på ett ställe frambringar mörka rubriker på andra ställen. Det jag dock tycker mig se är att det ofta överdrivs. Många underleverantörer är själva globala jättar med en väldigt diversifierad affärsverksamhet.

Alfa Laval handlas just nu till ca 148 kr/aktie och Precision Castparts till 211 usd/aktie.

När vi ändå är inne på att fokus ofta hamnar på vad en hand gör medan den andra ignoreras så kommer jag osökt in på Microsoft. En pengamaskin av rang, men de flesta fokuserar på vilka konsumentprodukter som lanseras medan det är på den kommersiella sidan bolaget tjänar sina pengar.

Microsoft handlas just nu på 47 usd/aktie.

Vad mer kan avhandlas? Tja varför inte notera att Villaägarnas Riksförbund protesterar mot de två höjningar som skett de senaste fyra månaderna av Ellevio (fd Fortum distribution) av elnätsavgifterna. Tja eftersom Fortum fick extremt bra betalt för sitt nät så förstår jag att elnätsavgifterna höjs om det ska bli någon avkastning på det köpet. Största nya ägarna av det nätet är ju kanadensiska pensionärer och de ska ju också leva...

Fortum har för övrigt en del tillgångar i Ryssland. Eftersom Rysslands dömts att betala skadestånd p.g.a. olaga konfiskering av internationella skiljedomstolen i Haag så kontrar Putin med att fler konfiskeringar kanske är på gång. Detta är ju en riskfaktor som bl.a. Fortum och andra västerländska bolag står inför.

Fortum handlas just nu för ca 17,20 euro/aktie.

Ett bolag jag inte nämnt på ett tag är byggbolaget Skanska. De släppte ju för ett tag sedan sin Q1 2015 rapport.

Kortfattat så såg det mesta allt bättre och bättre ut. Vinsten ligger på 12 månaders rullande nu på 9,50 kr/aktie. Intäkterna har ökat och ligger på motsvarande 362 kr/aktie. Allt väl så långt om det inte vore för att också kursen drog iväg rejält uppåt. Den toppade nu i februari och har som väl är börjat sakta dala igen. Förhoppningsvis fortsätter det så så att bolaget än en gång kommer handlas till hyfsat pris.

Skanska har för övrigt också varit verksamma i Ryssland, men man lämnade landet helt 2007. Presschefen Peter Gimbe lät på den tiden meddela att det var allt för mycket korruption och mutor i landet för att det skulle gå bedriva någon vettig affärsverksamhet där. Jag tror inte man ångrat sig en sekund.

Skanska handlas just nu på ca 173 kr/aktie.

Ett bolag med en del försäljning i Ryssland är annars PepsiCo. Ca 7% av försäljningen härstammar därifrån. PepsiCo är mycket mer än drycken Pepsi. Inte minst snacks. PepsiCo omsätter mer än sin dryckeskonkurrent Coca Cola men börsvärdet är mindre. Vilket är naturligt då PepsiCo har lägre marginaler på sin försäljning.

PepsiCos vinst är på 12 månaders rullande 4,30 usd/aktie. Kursen ca 96 usd/aktie.

17 juni 2015

Alfa Laval Q1 2015

Alfa Laval är bolaget som aldrig är "billigt". Tillverkaren av pumpar, ventiler, värmeväxlare och separatorer grundades redan 1883 och är en av svensk industris pärlor. Alfa Laval har varit noterat förut, avnoterats och noterats igen (2002).

Tittar vi i senaste kvartalrapporten så har orderingången ökat med 32%, omsättningen 38% och rörelseresultatet med 48%  i jämförelse med Q1 2014. Nu är de siffrorna inte riktigt representativa för den underliggande affärsutvecklingen då Alfa Laval använde sin starka balansräkningen till ett stort förvärv, Frank Mohn, förra året. Balansräkningen är nu svagare men å andra sidan har bolaget köpt sig en större kostym.

Alfa Laval har också gynnats av en starkare dollar. Den starkare dollarn har hissat upp värdet, omräknat till kronor, på orderstock, försäljning och vinster. Detta har gynnat alla större verkstadsbolag i Sverige. Något att komma ihåg så man inte drar för stora växlar på den utvecklingen för förr eller senare slår valutarörelser åt andra hållet.

På 12-månaders rullande ligger Alfa Lavals försäljning nu på 37,5 miljarder kr. Rörelseresultatet på 5,1 miljarder kr. Vinsten på 3,2 miljarder kr. Omräknat på per aktie blir det ca 90 kr i omsättning, ca 12 kr i r rörelseresultat och 7,73 kr i vinst/aktie.

Jämför det med helåret 2014 då motsvarande siffror var 35,1 miljarder (försäljning), 4,7 miljarder (rörelseresultat) och 2,6 miljarder (vinst).

Kurs just nu är 148 kr vilket ger en PE TTM om 19,1.

Utdelningen om 4 kr har avskiljts. Det motsvarar en direktavkastning på 2,7%. Direktavkastningen lockar inte de som vill ha hög utdelning, men i dagens utdelningskåta läge så kan man få betala PE 23 för ett inhemskt bolag som Axfood som knappt har någon tillväxt. Samtidigt som detta globala och diversifierade storföretag med en uppvisad tillväxt på 7-10% årligen går för PE 19. Säg mig. Har inte gemena man då blivit lite väl utdelningskåta?

Alfa Laval är inte "billigt", men det är heller inte dyrare än det bör vara.

Taggar (blogg): 
17 juni 2015

Bra Nordnet, bra Avanza, men...

Jag applåderar initiativen med sänka courtage från Nordnets och Avanzas sida. Det är nu billigare och enklare än någonsin att köpa/sälja aktier i Sverige. Sverige är fantastiskt! Våra svenska nätmäklare är fantastiska!

Man själv blir naturligtvis nyfiken, och det går följa diskussioner om vad för intressanta aktier det måhända finnas nu i USA, Kanada, Tyskland m.m.

Men...

En påminnelse till potentiella köpare av utländska aktier.

Ett bolag blir inte bättre bara för att det möjligtvis blir en femtiolapp billigare att köpa en andel i det än tidigare.

Kom ihåg att titta på bolaget i första hand, inte courtaget.

Taggar (blogg): 
16 juni 2015

Spotify, Telia och framtiden

Spotify är en musikstreaming-tjänst som antagligen de flesta svenskar är bekanta med. Än så länge har man inte lyckats gå med vinst även om omsättningen vuxit med stormsteg. Spotify ska ha ca 40 miljoner användare varav ca 1/4 är betalande användare. Spotify tjänar även pengar via reklamintäkter.

Grundarna är entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon men man har även de stora musikbolagen som mindre delägare; Universal Music, EMI Music, Warner Music och Sony. Inte minst för att deras musik ska kunna erbjudas på Spotify. Spotify betalar ersättning för de låtar som spelas. I genomsnitt ca 4-5 öre per spelad låt. Dock skiljer sig ersättningarna markant mellan olika artister.

Nu i dagarna kom även besked att TeliaSonera gått in som ägare i Spotify. För en pengasumma av 952 miljoner kr (115 milj usd) blev TeliaSonera delägare till 1,4% av bolaget. Detta ger en värdering på ca 70 miljarder kr (8,5 miljarder usd). 2013 omsatte Spotify 5,2 miljarder kr och gjorde en förlust på ca 900 milj kr. Spotify har tagit in nya pengar ett otaliga gånger. Notering på NASDAQ har också varit på gång och det senaste budet är att det kommer ske under 2016.

952 miljoner kr motsvarar ca 0,22 kr/Telia-aktie. Ingen jättesumma, men ändock tillräckligt stor för att skapa en lite sur eftersmak i munnen. Inköp av en liten post i ett förlustbolag är kanske inte riktigt det jag hade tänkt man skulle använt sina pengar till. Å andra sidan en eloge för att man ändå spenderar pengarna på hemmaplan istället för på mutor till utländska diktatorer och deras familjemedlemmar...

Skämt å sido. Kanske leder detta ägande på något sätt till ökad försäljning. Vem vet.

Sedan tidigare har ju Telia lanserat strömmande tv-tjänster. Jag är tveksam till hur pass lönsamt det kan vara. Efter att ha gjort en närmare granskning av mediabranschen kan jag konstatera att de stora drakarna tjänar grova pengar på sitt utbud men de små distributörerna som t.ex. Viasat, Telia m.f.l. pressas mellan att behöva betala bra för "content" och tävla om att få kunder. Ta Telias tv-paket lagom 198 kr/månaden. De kanalerna behöver Telia betala för att få visa. Man har också meddelat om en avgiftshöjning från augusti till 229 kr/mån. Gissningsvis är det inte för att man redan tjänar bra med pengar. Det är för att det är svårt att tjäna pengar på att distribuera kanaler. Mestadelen går till de som äger innehållen.

Jämför det priset med Netflix eller HBO:s 79 kr/mån (7,99 usd/mån i USA). Mycket av innehållet i de strömmande tjänsterna äger ju också dessa bolag (Netflix, Time Warner). Amazon har också en streaming-tjänst liksom det även finns det av Disney, Fox och Comcast gemensamt ägda Hulu för liknande peng.

Konkurrensen är med andra ord stor och då har konkurrensen ändå inte riktigt kommit till Sverige än. Vi har ju enbart våra inhemska aktörer och ett fåtal nykomlingar. Situationen kan bli än tuffare framöver.

Strömmande musik-tjänster har inte riktigt kommit lika långt, men gissningsvis kommer den följa tv- och film branschen i spåren med fler och fler distributörer. Musik-branschen liknar ju TV- och filmbranschen på så sätt att det är ett fåtal stora drakar som sitter med "content". Ett slags oligopol. Detta "content" kan de sedan sälja till de distributörer som erbjuder bäst betalt (eller med dagens teknik sälja direkt till konsument utan mellanhänder) medan de fristående distributörerna måste slåss om kunderna dels mellan sig, dels med detsamma bolag som de köpt rättigheterna från.

Om musikbranschen kommer följa samma mönster så blir min slutsats alltså att TeliaSoneras pengar hade kunnat finna bättre avkastning någon annanstans. Jag hoppas jag får fel.

Taggar (blogg): 
14 juni 2015

Ganger Rolf

Jag tänkte här gå igenom GROs segment.

NHST Media Group och Koksa Eiendom är relativt insignifikanta så de lämnas därhän. Låt oss börja med Cruise-segmentet.

Fred Olsen Cruise äger och hanterar fyra stycken kryssningsfartyg. De är i sammanhanget ganska små. Total passagerarkapacitet är 3700. Att jämföra med t.ex. Disney Cruise som också har fyra stycken kryssningsfartyg som totalt "sväljer" 13.000 passagerare.

'Fred Olsen Cruise är för Ganger Rolfs del ingen solskenshistoria. Man kämpar fortfarande för, och går nu nästan, break-even. Detta är i och för sig en klar förbättring från de tidigare förlustbringande åren. Jämför man dock med andra, större, branschkollegor så har man inte lyckats vända skutan så som de har efter finanskrisen. Den genomsnittliga rörelsemarginalen för de tre största aktörerna är just nu 11%. Detta att jämföra med Fred Olsen Cruise som i sitt senaste (och på länge bästa) kvartal redovisade -1% i rörelsemarginal.

Tittar vi omsättningsmässigt så är Carnival den största aktören. Ca 16 miljarder usd i omsättning. Följt av Royal Caribbean Cruise 8 miljarder usd, Norweigan Cruise 2,5 miljarder usd, MSC Cruise 1,7 miljarder usd och Disney Cruise 1 miljard usd. Fred Olsen Cruise ca 0,2 miljarder usd i omsättning är därför ganska blygsamt.

Min stilla reflektion över Fred Olsen Cruise är att värdet av det är ringa eller t.o.m.. lika med noll. Fred Olsen är en liten aktör i sin bransch som kämpar för att nå break-even. Detta i en tid då andra aktörer faktiskt gör hyggligt med pengar.

Sälj skutorna och lägg pengar på något som ger avkastning är min uppmaning.

Nästa segment, Shipping/Offshore Wind transporterar, installerar och underhåller vindkraftverk till sjöss. Detta är en mer intressant nisch inte minst med tanke på att många av världens största offshore vindkraftsparker ligger i eller nära Nordsjön.

Fler är även på gång. Den som åkt på Nordsjön med båt kanske förstår varför. Själv var det många år sedan (tror till och med de lagt ner just den färje-linjen) men jag minns fortfarande att det blåste så att jag svor att aldrig mer åka den turen igen. Landkrabba som jag är.

Shipping/Offshore Wind segmentet är också ett segment som fått se något ökade marginaler. I nuläget omsätter man på 12-månaders basis 1193 milj nok (1195) och med en rörelsemarginal på 14% (9). Shipping/Offshore Wind ser ut som ett helt ok bolag. Måhända är marginalerna lite väl bra just nu eftersom man verkar ha en del medvind.

Ganger Rolf äger halva delen och jag bedömer det rimligt att ca 10% rörelsemarginal är ett långsiktigt hållbart "normalläge" för detta segment. "Värdet" på detta skulle därför kunna hamna på 17,50 nok/GRO-aktie om man är redo att betala P/S 1.

Vidare till Renewables som är segmentet som äger och driver vindkraftsparker till sjöss. Det är här den stora tillväxten finns/funnits. Ca +50% på 4 år men låt oss avrunda och säga att tillväxten ter sig vara ca 10%/år.

Omsättning liksom genererad Gwh kan svänga en hel del från kvartal från kvartal beroende på väder och vind men den övergripande trenden är vart fall att det här segmentet växer. Rörelsemarginalerna är riktigt fina för den här kraftproducerande delen. Ca 35% i genomsnitt då jag kollat de senaste 16 kvartalen. Jämför med t.ex. Fortums dryga 30%.

Det är Fred Olsen Renewables jag tycker verkar mest intressant. Har man motvind i Cruise-segmentet så verkar man ha mer utav medvind i Renewables. Fortum prissätts lite över P/S 3. Jag kan tycka att P/S 3 är ett ok pris för en verksamhet som uppvisar Fred Olsen Renewables nyckeltal. EBIT ligger på motsvarande ca 4 nok/GRO-aktie. Ett rimligt värde på Fred Olsen Renewables kan för Ganger Rolfs del vara 35 nok/GRO-aktie.

Låt oss summera:

0 (Cruise) + 17,50 (Shipping/Offshore) + 35 (Renewables) = 52,50 nok/GRO aktie

Nu återstår då det historiskt största segmentet. Riggoperatören Fred Olsen Energy där man äger 26%. Fred Olsen Energy är ju noterat och för enkelhetens skull låt oss anta att Mr Market har rätt i sin värdering. Fred Olsen Energy motsvarar med ett börsvärde på 3,9 miljarder nok i så fall ett värde motsvarande 30 nok/GRO-aktie d.v.s. nu lägre än mitt uppskattade värde på Renewables.

Fred Olsen Energys kurs har gått från nästan 300 nok för två år sedan till nu ca 60 nok. Man betalar nu ett P/B 0,36 och P/S 0,4. Bolaget har ett hårt pressat marknadsläge Riggoperatörer har haft ett gyllene decennium. Vankas det nu ett decennium av utslagning? Är allt hemskt som kan hända redan diskonterat eller väntar mer runt hörnet? Ska oljan upp eller ned? Vem vet.

En jämförelse med andra riggoperatörer ger i alla fall följande siffror:

FOE P/B 0,36 P/S 0,4
Transocean P/B 0,5 P/S 0,76
Ensco P/B 0,66 P/S 1,2
Diamond P/B 0,95 P/S 1,5
Noble P/B 0,61 P/S 1,27
Seadrill P/B 0,53 P/S 1,18

Vilket visar på att ingen vill betala det egna kapitalet för riggoperatörerna (medel ca P/B 0,6) och marginalerna förväntas inte vara höga (medel ca P/S 1). Loews ser dyrast ut, men troligen med rätta då det till största delen ägs av erkänt duktiga Loews och därtill med starkast balansräkning. FOE ser billigast ut, men även det med rätta då det är det bolag med i särklass äldst riggar.

Hur som helst. Adderas 30 nok till 52,50 får vi 82,50 nok. Det tillkommer ju alltid lite centrala kostnader och så ska det vara lite konglomerat-rabatt så låt oss avrunda nedåt till ca 75 nok.

75 nok, där det största värdet numera verkar ugöras av Renewables och dess framtid (med förhoppningsvis 10-15% årliga tillväxt i medel) samt en joker i form av den 26%-iga andelen i riggoperatören Fred Olsen Energy. En joker vars framtid beror på oljeprisets nyckfullhet.

Det som gör att jag ser Ganger Rolf som intressant är just exponeringen mot mer än just riggoperatörs-branschen. Jag har det inte i mig att köpa riggoperatörer direkt. Det ligger utanför min riskvillighet, men ledningen verkar göra bra ifrån sig när det gäller Renewables. Gillar man kraftproducenter men är osäker på Fortums ryska satsningar kanske satsningarna på vindkraftsparker i Nordsjön känns intressantare? Enligt min bedömning så är dryga 50-lappen av Ganger Rolf relaterat till detta, direkt eller indirekt.

Taggar (forum): 
Taggar (blogg): 
12 juni 2015

Skatteåterbäring

Denna veckan har många fått skatteåterbäring. Min vana trogen så gör jag därför ett instick med min vanliga uppmaning i dessa tider. Skapa incitament för folk att skaffa sig en sparbuffert!

Vad som är en lämplig sparbuffert skiljer sig från person till person, men oavsett storlek så skapar en liten sparbuffert mer ekonomisk trygghet än ingen alls.

För den som vill låna finns redan fullt av incitament, låga räntor och subventionerade ränteavdrag. Ränteavdragen är jag för övrigt av den bestämda åsikten att de gör föga nytta i slutändan. Eftersom de i praktiken "sänker" nettoräntekostnaderna så höjer det också i andra änden tillgångspriser när alla börjar räkna på "vad man har råd" till. Summa summarum föga effekt i praktiken annat än skyffla skattepengar till kreditgivare.

Min uppmaning är att skapa ett schablonavdrag för kapitalinkomster. På låt oss säga 5000 kr. Ett schablonavdrag ger en viktig signal. Att sparande inte lånande är viktigt. Att samhälle gärna ser att människor skaffar sig en sparbuffert, inte fler kreditkort. Införsel av ett schablonavdrag är inget krångligt. Det innefattar inga nya påfund i form av ny kontotyper eller dylikt.

Det kan lätt "finansieras" genom en liten sänkning av de massiva subventionerna av ränteavdrag. Ränteavdrag som ändå nyttar föga till då de ändå bara blåser upp tillgångspriserna och på så sätt ger högre räntekostnader. På sikt får ränteavdragen gärna fasas ur helt och hållet.

Premiera sparande, inte ökat kreditgivande.

Taggar (blogg): 
10 juni 2015

Stressbeteende, rovdjur och Tomten

Temporär stress är ofta en viktig prestationshöjande funktion som vi människor troligen haft med oss länge i vår evolutionshistoria.

Stress räddar oss undan faror. Stressreaktionen är att vi (hjärna och kropp) förbereder oss psykiskt och fysiskt, bl.a. förstärks korttidsminnet och vi blir fokuserade på här och nu, redo för att agera.

Detta fokus på nuet och agerande tros ha räddat många av våra förfäder undan t.ex. rovdjur. Det har helt enkelt varit livsviktigt för många av våra förfäder att snabbt ta det säkra före det osäkra och fly, inte börja utvärdera situationen och komma fram till ett rationellt beslut hur man ska agera.

Idag utsätts vi inte för samma situationer som våra förfäder där vi svävar i fysisk fara utan stressen är mer psykologiskt till sin natur, exempelvis ovissheten om huruvida aktiekurser ska rasa eller ej. Känslan av "fara" när ens portfölj sjunker i värde liknar känslan av fara man skulle kunnat få när ett rovdjur närmade sig.

Det är antagligen inte för inte Bill Gates lite skojfriskt påpekat för Warren Buffett att han är en duktig nutida investerare men att han troligen skulle klarat sig väldigt dåligt som stenåldersmänniska. Warren Buffett tycks på något sätt inte låta sig påverkas av den annalkande fara som många tycker fallande kurser utgör. Tvärtom, han ställer sig och tittar på den annalkande "faran", väntandes.

Väntandes, likt ett förväntansfullt barn som väntar på Tomten.

Det är nog detta som är den psykologiska skillnaden mellan de två olika grundsynerna som jag upplever finns inom investeringar.

Antingen ser man fallande kurser som en fara, ett rovdjur som när de inträffar orsakar stress och viljan att snabbt fly från faran i ren självbevarelsedrift. En för övrigt fullt berättigad och naturlig reaktion som räddat många av våra förfäder och dessutom säkerligen förmögenheter från att tillintengöras. Eller så ser man fallande kurser som en extra spännande morgon. Då man kliver upp i full förväntan över vad Tomten ska komma med i sin säck.

Beroende vilket synsätt man har lättast för att anamma så passar troligen lite olika investeringsstilar för ens personlighet. Jag säker på att man kan vara framgångsrik inom båda två, men också att man har störst chans att lyckas på det sätt man känner sig mest bekväm med.

Vilket synsätt faller sig mest naturligt för dig. Flyr du från rovdjur eller väntar du med spänning?

Taggar (blogg): 
9 juni 2015

Höstraps

Äntligen verkar sommaren ha gjort sitt intåg på riktigt! I alla fall i min del av landet. Nu står det mesta i full blom och prakt. Inte minst höstrapsen.

Några enstaka veckor till sedan är det dags för den att skördas. Höstrapsen sås ofta i augusti. Sedan får den mogna till under vintern. Höstrapsen är ganska oansenliga, ointressanta plantor under denna tid. På våren börjar det sakteligen ta fart och nu på försommaren händer det verkligen grejer.

När fälten är gyllengula och tiden för skörd närmar sig då drar rapsfälten verkligen ögat till sig. Från ointressant till högintressant. Då är det snart dags att skrida till verket.

Höstrapsen fungerar på sätt och vis på ungefär samma sätt som börsen och aktievärderingar. Även börsen har ju ofta sina årliga svängningar. Ointressanta värderingar under vinter och vår. Mer intressanta tillfällen under sommar och början av hösten.

Inte minst detta vinterhalvåret så har det ju varit tämligen ointressant att betrakta börsen och dess bolag. Det är ju först nu. Nu då rapsfälten är gyllengula. Nu då sommaren börjat komma. Nu då det snart är dags att skrida till arbete på rapsfälten, som bolagsvärderingar börjat röra sig på sådant sätt så att de kan kanske bli intressant att skrida till arbete även på den fronten.

För egen del så har det mesta gått till räntespar hittills under året istället för "depåspar". Börsen har ju inte erbjudit mycket "arbete". Nu ser det dock ut som om arbete måhända vankas i sinom tid. Höstrapsen börjar bli mogen. Bolagsvärderingar har börjat röra sig nedåt.

Vilka bolag har du under bevakning?

Taggar (blogg): 
8 juni 2015

Geoff Gannon

Geoff Gannon är inte helt okänd i bloggosfären och omnämns av en och annan då och då. Själv har jag också läst en hel del av hans alster.

Jag tycker det är intressant vad Gannon omnämnt vad det gäller s.k. value traps. En hel del har han ju tagit från värdeinvesteringens fader Benjamin Graham.

"Even though Graham was a value investor who bought a lot of cheap stocks - he didn’t think the big risk for investors way paying too much for a good company. He thought the big risk was buying a bad company during a stock market boom."

Mycket riktigt är det under tider då börsen är optimistisk som man löper störst risk att köpa de sämsta bolagen. Det är ju inte allt för sällan de som ser billigast ut. Mycket av det andra har ju stuckit iväg allt för mycket i pris.

Hur undviker man då de dåliga bolagen? Hur undviker man s.k. value traps?

"Let’s start with the things you can put into numbers. Ben Graham was big on using averages. He never wanted to know just what a stock’s earnings were for the last year or two. He wanted to know what the stock’s average earnings were for 5 years or 7 years.

And he wanted to see the past year’s numbers - not just the average - so he could see how those numbers fell around the average. Graham’s textbook Security Analysis talks about this topic. He compares two different stocks and shows that in one case the average earnings look a lot like each year’s earnings. In the other case he shows that the average is an average in name only. Yes, it’s the mean number. But there’s no pattern to the way numbers fall around it. They don’t all land close to the average. Instead they’re spread far apart. Some years the earnings are positive. Other years they’re negative. That’s not the kind of average Graham was looking for. He wanted a representative average. Something that gave you a real idea of a stock’s normal earnings."

Man måste med andra ord med hyfsad säkerhet kunna försöka avgöra vad som är normal intjäningsförmåga för bolaget i fråga. Medel räcker inte alltid, om det svänger för mycket. Ska man köpa något så måste man kunna göra en bedömning av "värdet". Utan det så finns inte förutsättningar till en investering. Allt är då enbart spekulation. Gannon föreslår också att man kan med fördel göra detsamma med det fria kassaflödet. På Grahams tid var det mer svåruppnåelig information. Idag redovisas det öppnare. I många fall är det bättre att utgå från det fria kassaflödet istället för att "se igenom" resultaträkningen.

"That’s why I like to use 10 year free cash flow numbers. Now, obviously, you’re not going to get many stocks where the 10-year average free cash flow divided by the current stock price is more than 10 percent. That’s not going to happen, because that would be an absurdly low price. Also, most businesses are growing, so their 3-year average free cash flow is higher than their 10-year average free cash flow. That means the free cash flow yield, when you use 10 years of data is going to be lower. Fine. But I still like to look at the last 10 years. I want 10 straight years of free cash flow. And I want the average to be high compared to the price I’m paying. I also want the yield to be as much as triple A corporate bonds.

Let me say that again: I want the 10-year average free cash flow divided by the current stock price to be more than the yield on triple A corporate bonds. Right now, triple A corporate bonds yield 5.34%. So the stock price has to be less than 20 times the stock’s 10-year average free cash flow or I’m not interested."

Han inför dock tre brasklapper angående vilka som inte passar sig för att utvärdera på detta sätt.

"Retailers have a hard time making the cut. Most growing retailers don’t throw off free cash flow every year. And those that do are slowing down and getting old. Sometimes they’re losing sales to new competitors.

It’s hard to find retailers with this approach. You can’t find financial companies with it either. Cash flow data for financial companies is not as important as cash flow data for other businesses. It doesn’t mean the same thing. If you want to know how to value a financial company, listen to the two episodes I did about banks and insurance companies.

And finally, it’s hard to value utilities on 10-year free cash flow. Utilities tend to be inconsistent free cash flow generators because of their capital spending."

Gannon nämner också i förbigåendet att när det blir svårare att hitta köpvärda aktier så är det också lättare att tumma på sina regler och släppa igenom vissa egentligen halvbra ideer som godkända. Försök att inte göra detta. Att använda en någorlunda mekanisk utvärderingsstrategi kan då hjälpa en att hålla standarden. Använd exempelvis F-score.

"You can use something called the F-Score. The F-Score was created by an accounting professor at the University of Chicago. He wanted to use a simple checklist to separate troubled companies from companies that were going to pull through."

Dock ska man komma ihåg att Piotroski själv (upphovsmannen till F-score) nämnt att om man använder F-score i ett försök att få bättre avkastning så passar F-score bäst till mindre och medium stora bolag som inte har så god täckning från analytikerkåren. Här kan det oftare ske fundamentala förbättringar i bolagen före det prisas in ordentligt. M.a.o. Grahams Mr Market är mer effektiv i större bolag.

Gannon nämner också Z-score som en mekanisk strategi för att se om bolaget har en stor statistisk risk för konkurs inom de närmsta två åren.

"The Z-score was created the opposite way from the F-score. And it’s not meant to pick good stocks. It’s just meant to warn you about a possible bankruptcy."

Undik helt enkelt bolag som inte klarar av Z-score.

Något annat tänkvärt som Gannon nämner är:

"One of my favorite ways to avoid value traps is a thought exercise. When you research any stock, promise yourself you won’t sell it for at least 5 years. Then, whenever you figure what kind of returns you can get in that stock, limit yourself to only looking at possible 5 and 10 year annual returns.

This is a great way to avoid value traps. Bad businesses can only give you good returns over 5 or 10 years if you buy them super cheap. Most bad businesses won’t give you good returns unless you manage to flip them in 1, 2, or maybe 3 years. Good businesses can work out well if you own them for the long haul. Making yourself act like selling isn’t an option for at least 5 years is a good way of keeping yourself far away from any value traps."

M.a.o. om du tänker att du ska sälja av aktierna du köper nu inom en snar framtid för att på så sätt generera vinst, så ta det som en varningsignal.

Slutligen:

"It’s hard to be honest with yourself. But you have to. Separating the business from the stock price is a good first step. Is this a good business? Or just a good stock? Sometimes bad businesses make good stocks. But they have to be cheap enough and safe enough. Be careful. Bad businesses are often dangerous stocks. Even at low prices.

Look at the stock for what it is. Don’t try to go against the crowd. Instead, try to look at the stock like there’s no crowd at all. Too many value investors think being contrary means being right.

No. The market is right most of the time. It’s not hard being right. What’s hard is being right when the market is wrong. You don’t want to be so humble that you trust the market. But you don’t want to be so proud that you automatically think the opposite.

You need an independent mind. You need to be rational. And you need to be honest with yourself.

One more thing. Don’t look for catalysts. Looking for events that will drive up a stock’s price is a dangerous game. It makes you overconfident. You think you know something other people don’t. You think you know a stock will get bought out. Or you know natural gas prices have nowhere to go but up. Investors loves catalysts, because they don’t just tell you how much money you’ll make, they tell you when you’ll make it and why you’ll make it.

Value is its own catalyst. Cheap stocks go up because they’re cheap. You don’t need another reason. Looking for one is dangerous. More investors fall into value traps looking for catalysts than doing anything else."

Tankar, kommentarer eller funderingar kring detta?

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (46)

Taggar