Spartacus
Likes
153
Antal inlägg
452
Följare
44
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
16 juni 2015

Spotify, Telia och framtiden

Spotify är en musikstreaming-tjänst som antagligen de flesta svenskar är bekanta med. Än så länge har man inte lyckats gå med vinst även om omsättningen vuxit med stormsteg. Spotify ska ha ca 40 miljoner användare varav ca 1/4 är betalande användare. Spotify tjänar även pengar via reklamintäkter.

Grundarna är entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon men man har även de stora musikbolagen som mindre delägare; Universal Music, EMI Music, Warner Music och Sony. Inte minst för att deras musik ska kunna erbjudas på Spotify. Spotify betalar ersättning för de låtar som spelas. I genomsnitt ca 4-5 öre per spelad låt. Dock skiljer sig ersättningarna markant mellan olika artister.

Nu i dagarna kom även besked att TeliaSonera gått in som ägare i Spotify. För en pengasumma av 952 miljoner kr (115 milj usd) blev TeliaSonera delägare till 1,4% av bolaget. Detta ger en värdering på ca 70 miljarder kr (8,5 miljarder usd). 2013 omsatte Spotify 5,2 miljarder kr och gjorde en förlust på ca 900 milj kr. Spotify har tagit in nya pengar ett otaliga gånger. Notering på NASDAQ har också varit på gång och det senaste budet är att det kommer ske under 2016.

952 miljoner kr motsvarar ca 0,22 kr/Telia-aktie. Ingen jättesumma, men ändock tillräckligt stor för att skapa en lite sur eftersmak i munnen. Inköp av en liten post i ett förlustbolag är kanske inte riktigt det jag hade tänkt man skulle använt sina pengar till. Å andra sidan en eloge för att man ändå spenderar pengarna på hemmaplan istället för på mutor till utländska diktatorer och deras familjemedlemmar...

Skämt å sido. Kanske leder detta ägande på något sätt till ökad försäljning. Vem vet.

Sedan tidigare har ju Telia lanserat strömmande tv-tjänster. Jag är tveksam till hur pass lönsamt det kan vara. Efter att ha gjort en närmare granskning av mediabranschen kan jag konstatera att de stora drakarna tjänar grova pengar på sitt utbud men de små distributörerna som t.ex. Viasat, Telia m.f.l. pressas mellan att behöva betala bra för "content" och tävla om att få kunder. Ta Telias tv-paket lagom 198 kr/månaden. De kanalerna behöver Telia betala för att få visa. Man har också meddelat om en avgiftshöjning från augusti till 229 kr/mån. Gissningsvis är det inte för att man redan tjänar bra med pengar. Det är för att det är svårt att tjäna pengar på att distribuera kanaler. Mestadelen går till de som äger innehållen.

Jämför det priset med Netflix eller HBO:s 79 kr/mån (7,99 usd/mån i USA). Mycket av innehållet i de strömmande tjänsterna äger ju också dessa bolag (Netflix, Time Warner). Amazon har också en streaming-tjänst liksom det även finns det av Disney, Fox och Comcast gemensamt ägda Hulu för liknande peng.

Konkurrensen är med andra ord stor och då har konkurrensen ändå inte riktigt kommit till Sverige än. Vi har ju enbart våra inhemska aktörer och ett fåtal nykomlingar. Situationen kan bli än tuffare framöver.

Strömmande musik-tjänster har inte riktigt kommit lika långt, men gissningsvis kommer den följa tv- och film branschen i spåren med fler och fler distributörer. Musik-branschen liknar ju TV- och filmbranschen på så sätt att det är ett fåtal stora drakar som sitter med "content". Ett slags oligopol. Detta "content" kan de sedan sälja till de distributörer som erbjuder bäst betalt (eller med dagens teknik sälja direkt till konsument utan mellanhänder) medan de fristående distributörerna måste slåss om kunderna dels mellan sig, dels med detsamma bolag som de köpt rättigheterna från.

Om musikbranschen kommer följa samma mönster så blir min slutsats alltså att TeliaSoneras pengar hade kunnat finna bättre avkastning någon annanstans. Jag hoppas jag får fel.

Taggar (blogg): 
14 juni 2015

Ganger Rolf

Jag tänkte här gå igenom GROs segment.

NHST Media Group och Koksa Eiendom är relativt insignifikanta så de lämnas därhän. Låt oss börja med Cruise-segmentet.

Fred Olsen Cruise äger och hanterar fyra stycken kryssningsfartyg. De är i sammanhanget ganska små. Total passagerarkapacitet är 3700. Att jämföra med t.ex. Disney Cruise som också har fyra stycken kryssningsfartyg som totalt "sväljer" 13.000 passagerare.

'Fred Olsen Cruise är för Ganger Rolfs del ingen solskenshistoria. Man kämpar fortfarande för, och går nu nästan, break-even. Detta är i och för sig en klar förbättring från de tidigare förlustbringande åren. Jämför man dock med andra, större, branschkollegor så har man inte lyckats vända skutan så som de har efter finanskrisen. Den genomsnittliga rörelsemarginalen för de tre största aktörerna är just nu 11%. Detta att jämföra med Fred Olsen Cruise som i sitt senaste (och på länge bästa) kvartal redovisade -1% i rörelsemarginal.

Tittar vi omsättningsmässigt så är Carnival den största aktören. Ca 16 miljarder usd i omsättning. Följt av Royal Caribbean Cruise 8 miljarder usd, Norweigan Cruise 2,5 miljarder usd, MSC Cruise 1,7 miljarder usd och Disney Cruise 1 miljard usd. Fred Olsen Cruise ca 0,2 miljarder usd i omsättning är därför ganska blygsamt.

Min stilla reflektion över Fred Olsen Cruise är att värdet av det är ringa eller t.o.m.. lika med noll. Fred Olsen är en liten aktör i sin bransch som kämpar för att nå break-even. Detta i en tid då andra aktörer faktiskt gör hyggligt med pengar.

Sälj skutorna och lägg pengar på något som ger avkastning är min uppmaning.

Nästa segment, Shipping/Offshore Wind transporterar, installerar och underhåller vindkraftverk till sjöss. Detta är en mer intressant nisch inte minst med tanke på att många av världens största offshore vindkraftsparker ligger i eller nära Nordsjön.

Fler är även på gång. Den som åkt på Nordsjön med båt kanske förstår varför. Själv var det många år sedan (tror till och med de lagt ner just den färje-linjen) men jag minns fortfarande att det blåste så att jag svor att aldrig mer åka den turen igen. Landkrabba som jag är.

Shipping/Offshore Wind segmentet är också ett segment som fått se något ökade marginaler. I nuläget omsätter man på 12-månaders basis 1193 milj nok (1195) och med en rörelsemarginal på 14% (9). Shipping/Offshore Wind ser ut som ett helt ok bolag. Måhända är marginalerna lite väl bra just nu eftersom man verkar ha en del medvind.

Ganger Rolf äger halva delen och jag bedömer det rimligt att ca 10% rörelsemarginal är ett långsiktigt hållbart "normalläge" för detta segment. "Värdet" på detta skulle därför kunna hamna på 17,50 nok/GRO-aktie om man är redo att betala P/S 1.

Vidare till Renewables som är segmentet som äger och driver vindkraftsparker till sjöss. Det är här den stora tillväxten finns/funnits. Ca +50% på 4 år men låt oss avrunda och säga att tillväxten ter sig vara ca 10%/år.

Omsättning liksom genererad Gwh kan svänga en hel del från kvartal från kvartal beroende på väder och vind men den övergripande trenden är vart fall att det här segmentet växer. Rörelsemarginalerna är riktigt fina för den här kraftproducerande delen. Ca 35% i genomsnitt då jag kollat de senaste 16 kvartalen. Jämför med t.ex. Fortums dryga 30%.

Det är Fred Olsen Renewables jag tycker verkar mest intressant. Har man motvind i Cruise-segmentet så verkar man ha mer utav medvind i Renewables. Fortum prissätts lite över P/S 3. Jag kan tycka att P/S 3 är ett ok pris för en verksamhet som uppvisar Fred Olsen Renewables nyckeltal. EBIT ligger på motsvarande ca 4 nok/GRO-aktie. Ett rimligt värde på Fred Olsen Renewables kan för Ganger Rolfs del vara 35 nok/GRO-aktie.

Låt oss summera:

0 (Cruise) + 17,50 (Shipping/Offshore) + 35 (Renewables) = 52,50 nok/GRO aktie

Nu återstår då det historiskt största segmentet. Riggoperatören Fred Olsen Energy där man äger 26%. Fred Olsen Energy är ju noterat och för enkelhetens skull låt oss anta att Mr Market har rätt i sin värdering. Fred Olsen Energy motsvarar med ett börsvärde på 3,9 miljarder nok i så fall ett värde motsvarande 30 nok/GRO-aktie d.v.s. nu lägre än mitt uppskattade värde på Renewables.

Fred Olsen Energys kurs har gått från nästan 300 nok för två år sedan till nu ca 60 nok. Man betalar nu ett P/B 0,36 och P/S 0,4. Bolaget har ett hårt pressat marknadsläge Riggoperatörer har haft ett gyllene decennium. Vankas det nu ett decennium av utslagning? Är allt hemskt som kan hända redan diskonterat eller väntar mer runt hörnet? Ska oljan upp eller ned? Vem vet.

En jämförelse med andra riggoperatörer ger i alla fall följande siffror:

FOE P/B 0,36 P/S 0,4
Transocean P/B 0,5 P/S 0,76
Ensco P/B 0,66 P/S 1,2
Diamond P/B 0,95 P/S 1,5
Noble P/B 0,61 P/S 1,27
Seadrill P/B 0,53 P/S 1,18

Vilket visar på att ingen vill betala det egna kapitalet för riggoperatörerna (medel ca P/B 0,6) och marginalerna förväntas inte vara höga (medel ca P/S 1). Loews ser dyrast ut, men troligen med rätta då det till största delen ägs av erkänt duktiga Loews och därtill med starkast balansräkning. FOE ser billigast ut, men även det med rätta då det är det bolag med i särklass äldst riggar.

Hur som helst. Adderas 30 nok till 52,50 får vi 82,50 nok. Det tillkommer ju alltid lite centrala kostnader och så ska det vara lite konglomerat-rabatt så låt oss avrunda nedåt till ca 75 nok.

75 nok, där det största värdet numera verkar ugöras av Renewables och dess framtid (med förhoppningsvis 10-15% årliga tillväxt i medel) samt en joker i form av den 26%-iga andelen i riggoperatören Fred Olsen Energy. En joker vars framtid beror på oljeprisets nyckfullhet.

Det som gör att jag ser Ganger Rolf som intressant är just exponeringen mot mer än just riggoperatörs-branschen. Jag har det inte i mig att köpa riggoperatörer direkt. Det ligger utanför min riskvillighet, men ledningen verkar göra bra ifrån sig när det gäller Renewables. Gillar man kraftproducenter men är osäker på Fortums ryska satsningar kanske satsningarna på vindkraftsparker i Nordsjön känns intressantare? Enligt min bedömning så är dryga 50-lappen av Ganger Rolf relaterat till detta, direkt eller indirekt.

Taggar (forum): 
Taggar (blogg): 
12 juni 2015

Skatteåterbäring

Denna veckan har många fått skatteåterbäring. Min vana trogen så gör jag därför ett instick med min vanliga uppmaning i dessa tider. Skapa incitament för folk att skaffa sig en sparbuffert!

Vad som är en lämplig sparbuffert skiljer sig från person till person, men oavsett storlek så skapar en liten sparbuffert mer ekonomisk trygghet än ingen alls.

För den som vill låna finns redan fullt av incitament, låga räntor och subventionerade ränteavdrag. Ränteavdragen är jag för övrigt av den bestämda åsikten att de gör föga nytta i slutändan. Eftersom de i praktiken "sänker" nettoräntekostnaderna så höjer det också i andra änden tillgångspriser när alla börjar räkna på "vad man har råd" till. Summa summarum föga effekt i praktiken annat än skyffla skattepengar till kreditgivare.

Min uppmaning är att skapa ett schablonavdrag för kapitalinkomster. På låt oss säga 5000 kr. Ett schablonavdrag ger en viktig signal. Att sparande inte lånande är viktigt. Att samhälle gärna ser att människor skaffar sig en sparbuffert, inte fler kreditkort. Införsel av ett schablonavdrag är inget krångligt. Det innefattar inga nya påfund i form av ny kontotyper eller dylikt.

Det kan lätt "finansieras" genom en liten sänkning av de massiva subventionerna av ränteavdrag. Ränteavdrag som ändå nyttar föga till då de ändå bara blåser upp tillgångspriserna och på så sätt ger högre räntekostnader. På sikt får ränteavdragen gärna fasas ur helt och hållet.

Premiera sparande, inte ökat kreditgivande.

Taggar (blogg): 
10 juni 2015

Stressbeteende, rovdjur och Tomten

Temporär stress är ofta en viktig prestationshöjande funktion som vi människor troligen haft med oss länge i vår evolutionshistoria.

Stress räddar oss undan faror. Stressreaktionen är att vi (hjärna och kropp) förbereder oss psykiskt och fysiskt, bl.a. förstärks korttidsminnet och vi blir fokuserade på här och nu, redo för att agera.

Detta fokus på nuet och agerande tros ha räddat många av våra förfäder undan t.ex. rovdjur. Det har helt enkelt varit livsviktigt för många av våra förfäder att snabbt ta det säkra före det osäkra och fly, inte börja utvärdera situationen och komma fram till ett rationellt beslut hur man ska agera.

Idag utsätts vi inte för samma situationer som våra förfäder där vi svävar i fysisk fara utan stressen är mer psykologiskt till sin natur, exempelvis ovissheten om huruvida aktiekurser ska rasa eller ej. Känslan av "fara" när ens portfölj sjunker i värde liknar känslan av fara man skulle kunnat få när ett rovdjur närmade sig.

Det är antagligen inte för inte Bill Gates lite skojfriskt påpekat för Warren Buffett att han är en duktig nutida investerare men att han troligen skulle klarat sig väldigt dåligt som stenåldersmänniska. Warren Buffett tycks på något sätt inte låta sig påverkas av den annalkande fara som många tycker fallande kurser utgör. Tvärtom, han ställer sig och tittar på den annalkande "faran", väntandes.

Väntandes, likt ett förväntansfullt barn som väntar på Tomten.

Det är nog detta som är den psykologiska skillnaden mellan de två olika grundsynerna som jag upplever finns inom investeringar.

Antingen ser man fallande kurser som en fara, ett rovdjur som när de inträffar orsakar stress och viljan att snabbt fly från faran i ren självbevarelsedrift. En för övrigt fullt berättigad och naturlig reaktion som räddat många av våra förfäder och dessutom säkerligen förmögenheter från att tillintengöras. Eller så ser man fallande kurser som en extra spännande morgon. Då man kliver upp i full förväntan över vad Tomten ska komma med i sin säck.

Beroende vilket synsätt man har lättast för att anamma så passar troligen lite olika investeringsstilar för ens personlighet. Jag säker på att man kan vara framgångsrik inom båda två, men också att man har störst chans att lyckas på det sätt man känner sig mest bekväm med.

Vilket synsätt faller sig mest naturligt för dig. Flyr du från rovdjur eller väntar du med spänning?

Taggar (blogg): 
9 juni 2015

Höstraps

Äntligen verkar sommaren ha gjort sitt intåg på riktigt! I alla fall i min del av landet. Nu står det mesta i full blom och prakt. Inte minst höstrapsen.

Några enstaka veckor till sedan är det dags för den att skördas. Höstrapsen sås ofta i augusti. Sedan får den mogna till under vintern. Höstrapsen är ganska oansenliga, ointressanta plantor under denna tid. På våren börjar det sakteligen ta fart och nu på försommaren händer det verkligen grejer.

När fälten är gyllengula och tiden för skörd närmar sig då drar rapsfälten verkligen ögat till sig. Från ointressant till högintressant. Då är det snart dags att skrida till verket.

Höstrapsen fungerar på sätt och vis på ungefär samma sätt som börsen och aktievärderingar. Även börsen har ju ofta sina årliga svängningar. Ointressanta värderingar under vinter och vår. Mer intressanta tillfällen under sommar och början av hösten.

Inte minst detta vinterhalvåret så har det ju varit tämligen ointressant att betrakta börsen och dess bolag. Det är ju först nu. Nu då rapsfälten är gyllengula. Nu då sommaren börjat komma. Nu då det snart är dags att skrida till arbete på rapsfälten, som bolagsvärderingar börjat röra sig på sådant sätt så att de kan kanske bli intressant att skrida till arbete även på den fronten.

För egen del så har det mesta gått till räntespar hittills under året istället för "depåspar". Börsen har ju inte erbjudit mycket "arbete". Nu ser det dock ut som om arbete måhända vankas i sinom tid. Höstrapsen börjar bli mogen. Bolagsvärderingar har börjat röra sig nedåt.

Vilka bolag har du under bevakning?

Taggar (blogg): 
8 juni 2015

Geoff Gannon

Geoff Gannon är inte helt okänd i bloggosfären och omnämns av en och annan då och då. Själv har jag också läst en hel del av hans alster.

Jag tycker det är intressant vad Gannon omnämnt vad det gäller s.k. value traps. En hel del har han ju tagit från värdeinvesteringens fader Benjamin Graham.

"Even though Graham was a value investor who bought a lot of cheap stocks - he didn’t think the big risk for investors way paying too much for a good company. He thought the big risk was buying a bad company during a stock market boom."

Mycket riktigt är det under tider då börsen är optimistisk som man löper störst risk att köpa de sämsta bolagen. Det är ju inte allt för sällan de som ser billigast ut. Mycket av det andra har ju stuckit iväg allt för mycket i pris.

Hur undviker man då de dåliga bolagen? Hur undviker man s.k. value traps?

"Let’s start with the things you can put into numbers. Ben Graham was big on using averages. He never wanted to know just what a stock’s earnings were for the last year or two. He wanted to know what the stock’s average earnings were for 5 years or 7 years.

And he wanted to see the past year’s numbers - not just the average - so he could see how those numbers fell around the average. Graham’s textbook Security Analysis talks about this topic. He compares two different stocks and shows that in one case the average earnings look a lot like each year’s earnings. In the other case he shows that the average is an average in name only. Yes, it’s the mean number. But there’s no pattern to the way numbers fall around it. They don’t all land close to the average. Instead they’re spread far apart. Some years the earnings are positive. Other years they’re negative. That’s not the kind of average Graham was looking for. He wanted a representative average. Something that gave you a real idea of a stock’s normal earnings."

Man måste med andra ord med hyfsad säkerhet kunna försöka avgöra vad som är normal intjäningsförmåga för bolaget i fråga. Medel räcker inte alltid, om det svänger för mycket. Ska man köpa något så måste man kunna göra en bedömning av "värdet". Utan det så finns inte förutsättningar till en investering. Allt är då enbart spekulation. Gannon föreslår också att man kan med fördel göra detsamma med det fria kassaflödet. På Grahams tid var det mer svåruppnåelig information. Idag redovisas det öppnare. I många fall är det bättre att utgå från det fria kassaflödet istället för att "se igenom" resultaträkningen.

"That’s why I like to use 10 year free cash flow numbers. Now, obviously, you’re not going to get many stocks where the 10-year average free cash flow divided by the current stock price is more than 10 percent. That’s not going to happen, because that would be an absurdly low price. Also, most businesses are growing, so their 3-year average free cash flow is higher than their 10-year average free cash flow. That means the free cash flow yield, when you use 10 years of data is going to be lower. Fine. But I still like to look at the last 10 years. I want 10 straight years of free cash flow. And I want the average to be high compared to the price I’m paying. I also want the yield to be as much as triple A corporate bonds.

Let me say that again: I want the 10-year average free cash flow divided by the current stock price to be more than the yield on triple A corporate bonds. Right now, triple A corporate bonds yield 5.34%. So the stock price has to be less than 20 times the stock’s 10-year average free cash flow or I’m not interested."

Han inför dock tre brasklapper angående vilka som inte passar sig för att utvärdera på detta sätt.

"Retailers have a hard time making the cut. Most growing retailers don’t throw off free cash flow every year. And those that do are slowing down and getting old. Sometimes they’re losing sales to new competitors.

It’s hard to find retailers with this approach. You can’t find financial companies with it either. Cash flow data for financial companies is not as important as cash flow data for other businesses. It doesn’t mean the same thing. If you want to know how to value a financial company, listen to the two episodes I did about banks and insurance companies.

And finally, it’s hard to value utilities on 10-year free cash flow. Utilities tend to be inconsistent free cash flow generators because of their capital spending."

Gannon nämner också i förbigåendet att när det blir svårare att hitta köpvärda aktier så är det också lättare att tumma på sina regler och släppa igenom vissa egentligen halvbra ideer som godkända. Försök att inte göra detta. Att använda en någorlunda mekanisk utvärderingsstrategi kan då hjälpa en att hålla standarden. Använd exempelvis F-score.

"You can use something called the F-Score. The F-Score was created by an accounting professor at the University of Chicago. He wanted to use a simple checklist to separate troubled companies from companies that were going to pull through."

Dock ska man komma ihåg att Piotroski själv (upphovsmannen till F-score) nämnt att om man använder F-score i ett försök att få bättre avkastning så passar F-score bäst till mindre och medium stora bolag som inte har så god täckning från analytikerkåren. Här kan det oftare ske fundamentala förbättringar i bolagen före det prisas in ordentligt. M.a.o. Grahams Mr Market är mer effektiv i större bolag.

Gannon nämner också Z-score som en mekanisk strategi för att se om bolaget har en stor statistisk risk för konkurs inom de närmsta två åren.

"The Z-score was created the opposite way from the F-score. And it’s not meant to pick good stocks. It’s just meant to warn you about a possible bankruptcy."

Undik helt enkelt bolag som inte klarar av Z-score.

Något annat tänkvärt som Gannon nämner är:

"One of my favorite ways to avoid value traps is a thought exercise. When you research any stock, promise yourself you won’t sell it for at least 5 years. Then, whenever you figure what kind of returns you can get in that stock, limit yourself to only looking at possible 5 and 10 year annual returns.

This is a great way to avoid value traps. Bad businesses can only give you good returns over 5 or 10 years if you buy them super cheap. Most bad businesses won’t give you good returns unless you manage to flip them in 1, 2, or maybe 3 years. Good businesses can work out well if you own them for the long haul. Making yourself act like selling isn’t an option for at least 5 years is a good way of keeping yourself far away from any value traps."

M.a.o. om du tänker att du ska sälja av aktierna du köper nu inom en snar framtid för att på så sätt generera vinst, så ta det som en varningsignal.

Slutligen:

"It’s hard to be honest with yourself. But you have to. Separating the business from the stock price is a good first step. Is this a good business? Or just a good stock? Sometimes bad businesses make good stocks. But they have to be cheap enough and safe enough. Be careful. Bad businesses are often dangerous stocks. Even at low prices.

Look at the stock for what it is. Don’t try to go against the crowd. Instead, try to look at the stock like there’s no crowd at all. Too many value investors think being contrary means being right.

No. The market is right most of the time. It’s not hard being right. What’s hard is being right when the market is wrong. You don’t want to be so humble that you trust the market. But you don’t want to be so proud that you automatically think the opposite.

You need an independent mind. You need to be rational. And you need to be honest with yourself.

One more thing. Don’t look for catalysts. Looking for events that will drive up a stock’s price is a dangerous game. It makes you overconfident. You think you know something other people don’t. You think you know a stock will get bought out. Or you know natural gas prices have nowhere to go but up. Investors loves catalysts, because they don’t just tell you how much money you’ll make, they tell you when you’ll make it and why you’ll make it.

Value is its own catalyst. Cheap stocks go up because they’re cheap. You don’t need another reason. Looking for one is dangerous. More investors fall into value traps looking for catalysts than doing anything else."

Tankar, kommentarer eller funderingar kring detta?

Taggar (blogg): 
3 juni 2015

Mediabolagens kassakor

När det gäller de stora mediabolagen i USA så som Disney m.fl. så skapar av naturliga skäl nya filmer eller öppningen av nya upplevelseparker (Universal, Disney mf.l.) stora rubriker. Men jag är inte säker på att det är dessa segment som är bolagens kassakor.

Biofilmerna i sig är en förvånansvärt stabil bransch. Vissa år får man fler storsäljare, andra några färre. Marginalerna kan svänga en del beroende på hur det gått. I Disneys fall från t.ex. 3% i rörelsemarginal för det segmentet ett år till 21% ett annat. Filmproduktion kostar ju vad det kostar sedan är det bara att hålla tummarna för att publiken strömmar till. Beroende på om det gör det eller inte så blir ju marginalen därefter.

TV-stationerna är också en väldigt stabil (och reglerad) bransch. Inte mycket action där.

Upplevelseparkerna är relativt konjunkturkänsliga och intjäningen svänger med konsumenternas förtroende.

Men TV-kanaler och programproduktion. Där verkar det genereras pengar. I vått och torrt. Utbudet av kanaler kan idag tyckas vara enormt. Det finns massvis av kanaler att abonnera på (via tv eller via internetuppkoppling). Tillika massvis av kanaler för företag att välja när man vill spendera sin reklambudget. Dock så verkar det ännu inte finnas något stopp på hur mycket den här branschen kan växa. Någon mättnadskänsla verkar ännu inte uppstått (om det någonsin kommer göra det).

Min spontana tanke är att den här branschen borde vara utsatt för hård konkurrens och marginalpress, men vad har jag skådat när jag försökt sätta mig in i det hela? En växande bransch med därtill stigande marginaler!

Disneys omsättning har stadigt vuxit över åren. Disney har kanaler så som ABC Family, Disney Channel, ESPN, History m.fl.

Comcast, kabeloperatören som för ett tag sedan köpte upp NBCUniversal (därav den kortare tidsserien), omsättning inom samma segment har också stadigt vuxit. Comcast har kanaler så som CNBC, Syfy, E! och Style.

21st Century Fox omsättningsökningar har varit exceptionella de senaste 7 åren. 21st Century Fox är ena delen av det tidigare News Corporation vilket splittades 2013. Mycket fokus på nyheter och sport med kanaler så som Fox News, Fox Sports 1, FX, Star India.

Det är samma positiva trend om man t.ex. tittar på Time Warner.Time Warner äger bl.a. Turner och HBO.

Tillväxten verkar ligga på 3-4%/år överlag i branschen. 21st Century Fox sticker ut med en exceptionell omsättningsökning på nära 15%.

Tittar vi då på marginalerna så har de också en stigande trend. Då inte bara från 2008 och finanskrisen (man skulle ju kunna tro att de gick i bott då och sedan återhämtat sig) utan även under en längre period.

Disneys rörelsemarginaler har vuxit år för år från 21% år 2004 till 34% år 2014.

Liknande utveckling och lika höga rörelsemarginaler ser man även hos de andra aktörerna.

Nu är dock frågan. Är marginalerna hållbara? Kommer t.ex. Disney kunna fortsätta se högre marginaler? Den genomsnittliga rörelsemarginalen verkar ligga på ca 30% över en tio-års period. Något högre om man vill täna sig att de senaste åren är det "nya normala".

I klassiska konkurrenssituationer så leder ju ökad konkurrens till pressade marginaler. Trots det enorma utbudet så verkar det dock inte finnas tecken på detta än.

Det man kan ha i åtanke är att om man inte lyckas fortsätta förbättra sina marginaler så kommer vinstökningen inte vara lika fin som den historiskt varit. Vinstökningen har ju varit mycket bättre än själva omsättningsökningen tack vare att man samtidigt sett stigande marginaler.

För Disney och de andra bolagen så utgör vad marginalerna blir inom detta segment en stor påverkan på det totala resultatet. För Disneys del så står detta segment för halva vinsten. Detta är i regel förhållandet för andra bolag också (ej Comcast dock).

3-4% omsättningsökning per år kanske inte låter "sexy", men i kombination med förbättrade marginaler ger det bra effekt på sista raden. Lägg därtill att många mediebolag hellre lägger pengar på återköp av aktier än utdelningar så ger det en än större effekt när man räknar om till per aktie.

Vad är din syn på mediabolagen och branschen som helhet? Blir vi aldrig mätta på kanaler och programutbud? Längtar du tillbaka till då det enbart fanns två statskanaler eller kan du inte tänka dig ett liv utan streamade program var du vill när du vill?

1 juni 2015

Mindre transparens eftersträvas

Jag har noterat en utveckling. Inte minst bland aktieintresserade. Det är mycket oftare nu man får höra talas om (samt läsa om) hur den och den agerat till den och den kursen i det eller det bolaget. Både "on-line" som "IRL". Det finns t.o.m. banker som uppmuntrar denna form av insyn. Funktioner som gör att man i realtid kan följa hur andra agerar.

 

Jag förstår tjusningen med det och jag själv heller inte sen med att försöka lära mig från andra. Dock kan jag tycka att vi nu börjat närma oss en nivå på det då det inte längre handlar om att dra inspiration och få ideer utan det mer eller mindre uppmuntrar till s.k. Följa John.

 

Sedan tidigare har jag försökt att inte skriva för mycket i realtid när t.ex. köp eller försäljningar gjorts eller i vad. Inte för att jag tror att mitt agerande på något vis påverkar någonting, men för att jag vill inte uppmuntra någon till att leka Följa John. Istället har jag gjort någon notering i efterhand eller kvartalssammanställning.

 

Utvecklingen i stort har dock gått i motsatt riktning, med mer och mer transparens mellan alla. I näst intill realtid.

 

Om utvecklingen då gått åt ena hållet så väljer jag nu att försöka gå åt andra. Jag kommer försöka dra ned på transparensen än mer. Om möjligt skulle jag vilja få bloggen mer att handla om branscher, övergripande investeringsdiskussioner och noteringar kring olika bolag och mindre om vad som köps när.

 

I alla fall för mig är det mer givande att få respons på dylika tankar/inlägg. Förhoppningsvis finns det ett värde av det även från läsar-håll.

 

Följa portföljer i realtid kan man ju också göra på annat håll. Hur man än vänder och vrider på det så har ju de flesta haft en väldigt god avkastning de senaste 7 åren. Det har ju i princip bara gått uppåt. Inte minst nu sista tiden. Att jag klarat mig hyfsat under denna period säger m.a.o. inget annat än att det varit förnuftigt att spara undan en del pengar (och investera dem) under den här tidsperioden. Det är dock något som är allmängiltigt i alla tider.

 

Så om det går läsa mer om köp och sälj på andra ställen så eftersträvar jag att det blir mindre av sådant här, på gott och ont.

 

Hur tänker du kring denna utveckling i stort och möjligheten att följa andra?

Taggar (forum): 
Taggar (blogg): 
30 maj 2015

Walt Disney Company

Det var väl under 2013 jag började kolla på lite olika mediabolag. Juvelen är Walt Disney Company, men det finns också andra intressanta bolag.

Disney har, förutom starka varumärken en otrolig förmåga att skapa nya (Frost?) och spinna vidare på gamla (Star Wars Rebels?).

Disney har dessutom en väldigt stark ställning inom sport-sändningar via ESPN och anses ofta vara en av de främsta inom sport-sändningar.

Dessutom är de experter på att tjäna pengar på den s.k. eftermarknaden - nöjesparker, leksaker, accessoarer m.m.
 

Disney upplevs också i princip alltid som dyr. Det kvittar när jag egentligen tittat på bolaget så har det upplevts dyrt. Kursmässigt har Disney på senare tid gjort en otrolig resa. Inte minst det här året. Så än en gång blev dyr dyrare, men det brukar ju inte allt för sällan bli så...

Liksom andra mediebolag så lägger Disney över tid mer pengar på aktieåterköp än utdelningar. Det gör att utdelningarna hålls på en relativ låg nivå, men tillväxten får sig en extra "boost" när man räknar om till per aktie.

För verksamhetsåret 2014 blev vinsten 4,26 usd per aktie att jämföra med 2013 års 3,38 usd per aktie. En vinstökning med 26%!

Rullande 12-månaders vinst är nu 4,65 usd/aktie. Hyfsad tillväxt i kombination med återköp gör underverk när man börjar räkna per aktie.

Låt oss ta en djupare titt på segmenten i H1 2015 rapporten.

Disney delar ju upp sin verksamhet i:

Media Networks - Tv-kanaler så som Disney Channel, ABC Family, ESPN m.fl.

Parks and Resorts - Tema-parker och kryssningsfartyg)

Studio Entertainments - Filmproduktion och lansering

Consumer products - Leksaker, kläder m.m.

Interactive - Mobil- och dataspel.

I princip hälften av all vinst genereras av Media Networks. Produktion och lansering av filmer via Studio Entertainments skapar möjligtvis rubriker men är bara en liten del av Disney. Man tjänar lika mycket pengar på Consumer Products (leksaker och dylikt) som själva filmerna.

Parks and Resorts brukar vara den näst viktigaste pengageneratorn och stå för en femtedel av vinsterna.

Rörelsemarginalerna för Media Networks låg H1 2015 på ca 31% (34%). Högre produktionskostnader (det kan kosta på att t.ex. köpa in rättigheter att visa sport) pressade marginalerna något men å andra sidan ökade försäljningen med 12%.

Parks and Resorts visade upp rörelsemarginaler på ca 18% (16%) och en försäljningsökning på 7%.

Studio Entertainment fick ca 27% (24%) i rörelsemarginal men fick se en något lägre försäljning. Det ligger en hel del i "pipen" framöver, Star Wars filmerna, ny version av Djungelboken, ny Tron-film och ännu en Pirates of the Caribbean m.m.

Consumer products fick se rörelsemarginaler på ca 42% (35%) och en försäljningsökning på 17%. Med de marginalerna så får alla föräldrar förklaringen varför pennfordral med Frost-motiv kostar så mycket mer än vanliga blåa...

Nuvarande kurs är ca 110 usd vilket ger en PE TTM om 23,7 och en direktavkastning på 1%.

Balansräkningen är bland de starkaste inom mediebolag (Debt/Equity 0,72). Dock som brukligt inom branschen innehållandes en hel del goodwill och immateriella tillgångar.

Vad anser/tycker du om Disney?

Taggar (forum): 
Taggar (blogg): 
22 maj 2015

Deere Q3

Omsättningen minskade, som tidigare prognostiserats, med 18% för kvartalet och med 17% för halvåret. Efterfrågan minskade i USA och Kanade men framförallt internationellt. Där bidrog den starkare dollarn till det större tappet.

Vinsten för Q2 blev 2,03 usd/aktie (2,65). Resultatet för H1 blev 3,14 usd/aktie (4,46). På 12-månaders rullande ca 7,31 usd/aktie.

Bolaget förväntar sig en fortfarande tuff marknad men försäljningsminskningar. Mellan tummen och pekfingret förväntas försäljningen 2015 vara enbart 3/4 av vad den var 2014. Man skulle därför kunna förvänta sig en väldig marginalpress på ett bolag som Deere, men Q2 rapporten visar att Deere lyckats ganska väl ändå att hålla vinsten uppe.

Tittar vi lite djupare i rapporten på segmenten jordbruk och mark, bygg- och skog samt finansiella tjänster så är tappet på jordbruk och mark-sidan. Detta är ju också Deeres creame and butter. Bygg och skog samt finansiella tjänster har tvärt emot ökat både omsättning och vinst, men det hjälper naturligtvis inte upp riktigt i jämförelse med tappet på ca en fjärdedel av försäljningen på jordbrukssidan. Sett till de senaste sex månaderna så har rörelseresultatet halverats inom det segmentet. För koncernern som helhet landade rörelseresultatet för H1 på ca 1,1 miljarder (1,7).

Nu är det ju dock så att redovisade vinster inte är det samma som pengar i näven. Som småföretagare vill man ju t.ex. sällan ha för mycket i vinst. Det leder ju bara till mer i skatt. Det man vill ha är pengar. Så mycket pengar som möjligt, men så lite vinst som möjligt. Det udda med storbolag och börsnoterade bolag är att där finns det ofta incitament för att försöka rapportera höga vinster. Det är en bra sak att komma ihåg. I olika situationer.

Hur som helst. Tittar man på Deeres kassaflöden så är de inte helt lätta i jämförelse med "vanliga" tillverkningsbolag. Deere säljer ju en hel del till sig själv d.v.s.v finansierar själv sina kunders köp av maskiner. Själva pengarna kommer därmed inte från själva försäljningsrörelsen utan från finansierings-biten.

Lite mer saker man kan se i kassaflödena är de enorma återköpen Deere hänger sig åt. Man återköper aktier för 2,5 gånger så mycket som man ger i utdelningar. Buffet brukar vara ett stort fan av återköp. Här kanske en del av förklaringen ligger i hans köp av Deere-aktier.

Deere ger just nu ca 2,6% i direktavkastning. Om man skulle ta de pengarna som man lägger på aktieåterköp på utdelningar i stället skulle den istället hamna på ca 8,40 usd/aktie. (2,4 + 6) På kursen 93 usd motsvarar det en direktavkastning på 9%. I dessa utdelningskåta tider, vad hade värderingen varit på Deere om alla pengar lagts på utdelningar istället?

Nu läggs dock det mesta på återköp vilket motverkar resultatfallet något per aktie räknat, men också har potential att skapa en enorm "hävstång" den dagen branschen vänder. Försäljning av jordbruksmaskiner är just nu så dött som det kan vara. Någon direkt ljusning är inte i sikte, än. Lika säkert som vår följer på vinter så kommer cykliska branscher förr eller senare vända. Det är i alla fall mitt investeringsantagande. Det går bara inte förutsäga något exakt datum.

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (62)
Aug (5)

Taggar