Spartacus
Likes
150
Antal inlägg
374
Följare
40
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
4 november 2016

Arcus till börsen

Eftersom det redan spekulerats kring Arcus börsnotering i början av året så är det väl på sin plats att göra en notis om det när det väl verkar vara på gång.

I inlägget då kunde jag konstatera att Arcus varit en riktigt bra affär för Ratos. Man har fått tillbaka köpeskillingen plus lite till samt har lyckats mer än dubbla försäljningen genom att köpa in varumärken till sin "portfölj". Det bokförda värdet var mycket mindre än det jag spekulerade i att man kunde få om man börsnoterade Arcus. Min bedömning var att man kunde få mer än dubbla det bokförda värdet om man satte ut Arcus till hugade spekulanter på börsen- ca 1,7 miljarder.

Nu har då äntligen pressmeddelandet från Ratos kommit. Arcus ska ut på börsen och i ryggsäcken har man ca 11% årlig omsättningstillväxt och en omsättning på nu ca 2,6 miljarder nok.

Enligt SEB skulle värderingen inte landa på ca 2 miljarder. Nej nästan det dubbla! Det är prat om 3,2-3,8 miljarder nok. Ja vi får se var vi landar, men jag tycker i alla fall att ett bolag som Ratos, som har att kränga bolag som affärside, gör rätt som just kränger bolag när det verkar vara lättsålt.

Leker vi med tanken att Ratos får ca 2,9 miljarder nok för sin ägarandel vid en notering så är det dryga 9 nok per Ratos-aktie för något som är bokfört till dryga 2 sek.

Är Arcus något du vill äga?

Taggar (blogg): 
4 november 2016

Checklista - Ledningen

Den elfte punkten i min enkla checklista för att snabbedömma ett bolag är huruvida jag känner förtroende eller ej för ledningen.

Det här är av naturliga skäl en "mjuk faktor" som är full av subjetivism då det egentligen är ganska svårt att få grepp om. Samtidigt är det en självklarhet för man vill ju sällan satsa pengar i något eller någon som man känner man ej har förtroende för.

Det jag försöker göra är att se så att ledningen inte överdriver i sin optimism utan verkar ha realistiska förväntningar på bolaget och framtiden. Det hör naturligtvis till saken att man i grunden är optimistisk, men kan i vissa bolag ta sig alltför udda uttryck.

Jag vill gärna se rak och tydlig information. Inte så att jag kanske alltid tycker samma sak eller gör samma bedömning som ledningen, men det ska i alla fall gå att förstå ledningens resonemang. Kommunikationen ska vara rak både när det går bra för bolaget som när det går dåligt.

Jag vill se att man arbetar för bolagets bästa, inte aktiekursens. Eftersom jag oftast vill vara långsiktig ägare så vill jag se ledningar som ser till bolagets långsiktiga konkurrensförmåga. Inte till morgondagens aktiekurs. Ibland stöter man på bolag där ledningens agenda mer verkar vara att få upp aktiekursen än att leda verksamheten.

Det är inget oruckbart kriterium, men jag gillar internrekryteringar. Jag ser hellre att ledningspersoner som VD och dylikt har ett förflutet inom bolaget än att man sätter externt rekryterade "påläggskalvar" där.

Sedan händer det att jag drar öronen åt mig om det t.ex. verkar vara hög personalomsättning eller om det verkar vara många bland personalen som slutar Ibland finns det en trovärdig förklaring, ibland kan det tyda på en mindre bra arbetsmiljö och den brukar till slut ge negativa effekter. En ledning bör kunna ha/få sin personal med sig. 

Det finns naturligtvis fler saker man kan titta på och man får försöka lägga ett pussel som till slut utmynnar i huruvida man känner, eller inte känner, förtroende för ledningen. I ärlighetens namn så är det dock sällan bolag misslyckas på detta kriteriet för kriteriet har en tendens till att bli ett hellre fria än fälla-kriterium. MEN skulle det bli en fällande dom så faller oftast hela "caset".

 

 

Så pass viktig är punkten.

Vad brukar du kika på när det gäller bedömning av ledningen?

 

Taggar (blogg): 
27 oktober 2016

Kinnevik Q3 2016

Kinnevik redovisar ett substansvärde på 271 kr. 92% av det utgörs av näthandel och telecom. Det är nästan exakt lika mycket i substansvärde som för två år sedan. Verkar som det inte varit mycket värdeskapande där då, eller?

Ska sanningen fram så är jag dock inte så intresserad av vad det s.k. substansvärdet är i Kinnevik. Det kan vara väldigt mycket"luft" i de siffrorna. Jag har skrivit om det förut, men skriver igen. En gång i tiden köpte jag Kinnevik för att man fick en hel del stabila verksamheter för en rimlig peng sedan var alla de där online-satsningarna med på gratis. Den tiden är ju nu efter Kinneviks transformering över sedan länge.

Idag håller jag kvar de aktier jag har kvar eftersom Kinnevik fungerar som en "korg" av tillväxtsmöjligheter. Jag har jättesvårt att värdera bolag som t.ex. Zalando, MTG m.m.men istället för att jag ska leta runt efter exotiska bolag med tillväxtsambitioner - gå på en och annan mina och få bra utväxling på andra - så kan man hålla en "korg" av sådana möjligheter via Kinnevik. Därför håller jag kvar mina resterande Kinnevik-aktier. Jag har ingen anledning att vara missnöjd med mitt ägande över åren, men jag har ingen anledning att köpa fler aktier heller. Kanske inte är helt rationellt.

Samtidigt. Det här med tillväxtsbranscher är en "sport" som det är svårt att sia om. Minns ni hur hett jordbruksmark var i österled för några år sedan? Stendött nu. Men vem tänkte då på ryska radannonser på nätet? Det ena har det plöjts ned pengar i till ingen nytta. Det andra har Kinnevik lyckats göra god vinst av.

Risken är ju faktiskt att om jag hade fått välja för några år sedan valt att satsa på jordburksmarken och inget på radannonserna. Vad hade det blivit för avkastning av det då? Hade jag varit klassad dum om jag gjort det ena och smart om jag gjort det andra, eller är det här med investeringar mer komplicerat än så?

Nu är jag förhoppningsvis varken klassad smart eller dum för båda kan innebära en belastning, men förstå mig rätt. Ibland kan faktiskt det smartaste vara att inte försöka vara så smart själv.

När det gäller Kinnevik så är jag skenhelig och tänker att ja, ja det blir nog bra. Jag har inte haft anledning att tro någonting annat heller för utdelningarna har stadigt trillat in, stigande sådana också.

Vad är din syn på Kinnevik?

Taggar (blogg): 
27 oktober 2016

Beijer Alma Q3 2016

Beijer Alma är ett av mina favoritbolag. Jag tror man kan kalla mig lite av en Beijer Alma-kramare. Inte så att allt alltid är uppåt och går bra för bolaget. Det är ju utsatt för konjunkturnycker och liknande som allt annat, men bolaget är enligt min uppfattning  bra skött, har i regel långsiktigt tänk och med till synes långsiktiga ägare vid rodret.

Det här är ett sådant här bolag som jag heller aldrig sålt något av utan det får hänga med i vått och torrt och så adderas det lite då jag tycker det är ok prissatt. Sakta men säker byggs det upp en lite större position över årens lopp. Jag har inte gjort det svårare än så.

Q3 rapporten kom ju nyligen ut och den visade att efterfrågan är fortsatt relativt stabilt. Sedan var det lite olika i bolagets olika affärsområden. Något sämre för t.ex. chassifjädrar. Något bättre när det gäller kablar till kärnkraftsindustrin. Så är det ju i ett bolag med en mix av affärsområden.

För Beijer Almas del så delar man in det i tre områden.

Lesjöfors med sina fjädrar (Inte dunfjädrar utan de där av av stål) till fordonsindustrin och industrielltbruk.

Habia med tillverkning av kablar, specialkablar. Det kan vara till Telecom, Försvaret eller Kärnkraftsverk m.m.

Sedan har vi det nyaste området, Beijer Tech, som sysslar med handel av bl.a. gummiprodukter.

Av de här områdena så har Lesjöfors störst betydelse och Beijer Tech minst för bolagets resultat.

I likhet med en del andra "industripärlor" så är även Beijer Alma en förvärvare av mindre bolag som platsar in i deras affärsområden. Nu senast har man förvärvat fjädertillverkaren JWG med produktion i Singapore, Thailand och Kina. JWG har en omsättning (ca 70 milj kr) motsvarande 3-4% av Lesjöfors-delens totala omsättning och det var också ungefär där prislappen hamnade på.

Även om det mesta är "business as usual" så det som dock sticker ut i bolaget och som jag tycker man bör vara observant på är balansräkningen. Där en ökad skuldbörda sakta börjar komma krypande. Beijer Alma har ju haft otroligt starka finanser tidigare. Skulderna har stigit 30% sedan årsskiftet 2013/2014. Det har vare sig omsättning eller vinst gjort under samma period.

Jag har inte detaljstuderat orsakerna än, men det är så vitt jag vet något som ofta kommer krypande under goda år. Bolag generellt belånar sig mer och mer och ingen tänker så mycket på det när allt snurrar på och lånekostnaderna är låga. Det gäller bara att det inte går överstyr och man blir för riskvillig. Något som tyvärr många tillväxtsorienterade bolagsledningar kan bli. Jag tror dock inte Beijer Almas ledning har hamnat i det diket, men man bör ju ändock alltid vara observant.

Vad är din syn på Beijer Alma?

 

Taggar (blogg): 
25 oktober 2016

Nolato Q3 2016

Nolato (Nordiska Latexfabriken i Torekov) är den lilla koncernen med tillverkning av plast- och silikonprodukter. Huvudkontoret är i Torekov men de flesta anställda finns utanför Sverige. Det är främst i Kina arbetsstyrkan ökat på senare år.

Nolato har ju kan man säga "gått som tåget" då både omsättningstillväxt som vinsttillväxt gett fina siffror de senaste åren.  Rörelsemarginalerna har varit riktigt fina och stigande och det gamla målet 8% i rörelsemarginal över en konjunkturcykel verkar ha varit glömda då värderingen i mitt tycke anpassat sig till de "nya marginalerna". Nu verkar dock trenden med stigande marginaler brytits. I alla fall tillfälligt. Rullande 12 månades EBIT är nu på 10,3%

Omsättningsmässigt verkar Telecom-delen kommit ned en bit. Förra året var ju riktigt gott år för Telecom. Telecom har ju dock alltid varit den del som justeras mest under olika år. Jag vill minnas att åren efter finanskrisen var det ju riktigt dåliga siffror här. Hur som helst här pressas marginalerna.

Medical-delen fortsätter växa, i enlighet med plan kan man väl säga. Jag vill minnas det är ett uttalat mål sedan en tid tillbaka. Marginalerna är bibehållna.

Industri-delen är det inga större förändringar inom.

Nolatos finansiella ställning är fortsatt stark (soliditiet 58%).  Nolato är i mina ögon en liten "industripärla" som jag då och då följt upp för att se att det är "business as usual" och aldrig ångrat köp utav. Jag är inte oäven till att någon gång köpa mer. Har även varit imponerad av förra VD Porat. Nu är det visserligen en Wahlqvist som styr skutan, men med en lång bakgrund inom Nolato så tror jag inte på för stora förändringar.

Vad är din syn på Nolato? Några särskilda svårigheter som du tror bolaget står inför eller är det långt kvar tills några åskmoln tornar upp sig?

 

 

Taggar (blogg): 
22 oktober 2016

Clinton, Trump och börsen

Det amerikanska presidentvalet är ju i antågande med kandidaterna Clinton och Trump. Ett ovanligt polariserat val kan man tycka. I alla fall på ytan. Å andra sidan  blir ju allt extra polariserande under valår, även här hemma.

Hur valet påverkar börsen och humöret på Mr Market vågar jag inte sia om, men allehanda experter har troligtvis detaljstuderat historien hur  det bör bete sig om den ena eller än den andra vinner. Nu ser det ut som om Clinton har ledningen, men "it aint over`till de fat lady sings".

Kanske blir det ett riktigt rally 2017 på de amerikanska börserna eftersom då är osäkerhet kring presidentposten borta. Kanske blir det riktigt surt eftersom det blir pannkaka med alltihop. Eller så har det ringa betydelse alls...

Det ligger naturligtvis i sakens natur att kandidaterna vill blåsa upp sin betydelse för ekonomin och allt annat som kan tänkas beröra framtiden, men de är ju sällan de är de enda med inflytande eller möjlighet till påverkan. Inte minst bygger ju den amerikanska konstituionen på maktdelningsprincipen.

Hur som helst. Det framträder ändock vissa skillnader och likheter dem i mellan som kan ha betydelse.

Clinton vill se skattehöjningar för de rikare och se mer regleringar av de finansiella marknaderna. Socialförsäkringssystemet bör utökas och minimilönerna höjas relativt rejält. Satsningar ska göras på infrastrukturen och hon är något skeptiskt till frihandel.

Trump vill se skattesänkningar för folk som företag. Istället för mer regleringar så ska de finansiella marknaderna ha färre regleringar. Socialförsäkringssystemet ska bantas. Minimilönerna ska höjas något och satsningar ska göras på infrastrukturen. Han är ganska kritiskt till frihandel.

Nu är inte detta frågor som en president kan besluta själv. Det beror på vilket stöd man har i Kongressen. Det ter sig ju dock troligt, givet utgångsläget, att USA oavsett utgång i valet kommer landet sluta sig något i frihandelsfrågor samt satsa på byggandet av infrastruktur.

När det kommer till utrikespolitik så har ju den amerikanska presidenten ofta större manövreringsutrymme. Där kan man väl säga att skillnaderna mellan Clinton och Trump är att Clinton har oftast en mer diplomatisk framtoning och Trump en mer "I know how to deal with trouble by myself" attityd. NATO-frågan är ju en fråga där t.ex. Trump uttalat sig om att NATO är gammalmodigt och att USA bör söka ersättning från de andra för sina militära utgifter eftersom "If we cannot be properly reimbursed for the tremendous cost of our military protecting other countries, then yes. I would be prepared to  tell thoose countries - Congratulations you will be defending yourself." Vilket är ganska olikt Clintons "NATO is one of the best investments America has ever made."

Det är ju också främst i utrikespolitiska frågor jag tror presidentvalet kommer få störst betydelse. Som alltid i världshistorien så går vi en spännande och något oviss framtid till mötes.

Hur ser du på det amerikanska presidentvalet och kandidaterna?

Taggar (blogg): 
16 oktober 2016

När man själv går bort

Ibland kan de vara bra att tänka lite kring sin egen bortgång. Inte ögonblicket i sig utan hur det ska bli efteråt.

Närståendes bortgång och dess efterspel brukar ju auktualisera frågan.  Kan man medan man själv lever tänka på saker som underlättar för de efterlevande?

Sorgen i sig kräver naturligtvis sin tid men det finns en del praktiska saker som man inte nödvändigtvis måste lämna i knäna hos efterlevande som redan känner sig i en utsatt situation och i obalans.

Det första många tänker på är säkert ett testamente.

I ett testamente kan man påverka hur tillgångar ska fördelas. Ett tydlig testamente kan underlätta, medan ett otydligt kan tvärtemot skapa konflikter och schismer. Man behöver inget testamente, för det finns en laga ordning att följa också utan det, men om man vill uppföra ett testamente så behöver det vara skriftligt, undertecknat samt bevittnat av två ojäviga vittnen. Man har rätt att ändra sitt testamente när man vill. Det är det senast upprättade testamentet som gäller.

Livförsäkringar kan man diskutera om man behöver eller ej.

En livförsäkring betalar ut en summa pengar vid dödsfall. I mitt tycke är en livförsäkring oftast viktigare ju yngre familj och ju yngre barn man har medan den minskar i "värde" ju äldre man blir och ju mer självständiga och självförsörjande ens barn blir. Viktigast är att täcka upp om man har en ung familj med yngre barn som är beroende av ens pengar för sin försörjning. Om barnen börjar bli utflygna, ens gemål tjänar pengar tillräckligt för att kunna försörja sig själv så blir ju en livförsäkring mest bara en extra "lyx".

Donera eller inte donera organ?

Organ och vävnader från en död männsika kan användas för att rädda andra människor. Huruvida man ställer sig positiv eller negativ till donation av organ är troligen olika, men om man kan tänka sig detta så kan man faktiskt registrera sig redan nu via Donationsregistret.

Önskningar inför begravningen kan underlätta för efterlevande. Dels blir det ett sätt att bearbeta sorgen för att man kan hjälpa till att utföra den avlidnes önskningar. Dels så kan det skapa mindre konflikter då "allt" inte behöver diskuteras utan det finns önskingar dokumenterade någonstans. Det kan handla om musikval, minnesord, gravsten, kista o.s.v. Detaljer som ändå måste fattas beslut om.

Tillgängliga lösenord för t.ex. digitala tjänster. All kvarlåtenskap finns i dagens samhälle inte längre i fysiskt format. En del ligger som troligen i t.ex. serverhallarna i Luleå . Det kan underlätta för anhöriga att ha möjligheten att på ett enkelt sätt avsluta Twitter, Facebook, Instagram konton m.m. så att det inte blir en jobbig process kring det också.

Slutligen en sista sak. Såvitt jag vet så finns det två saker som toppar bland de som närmar sig sluttampen av sitt leverna ibland önskar de gjort mer medan de kunde. Det är resor och spenderat tid med sina barn. Har du möjlighet att skapa reseupplevelser tillsammans med dina barn så är det då troligen mycket väl spenderad tid.

Har du någonting du skulle vilja lägga till man själv skulle kunna tänka på innan sitt frånfälle?

 

 

Taggar (blogg): 
14 oktober 2016

Checklista - Tillväxt

Den tionde punkten på min checklista för att avgöra hur pass intressant ett bolag är är tillväxt. Den tillväxt jag tittar på i denna första screening är vinsttillväxten, utdelningstillväxten samt det egna kapitalet. Allt per aktie.

Det jag vill se är att bolaget minst lyckats fördubbla dessa tre under en tioårsperiod. Det motsvarar  en årlig tillväxt på 7%.

Ett bolag som kan fördubbla vinsten vart tionde år, dubbla utdelningarna till aktieägare samt dubbla dess egna "värde" ger oftast en långsiktig stabil avkastning.

Det gills med andra inte att ett bolag fördubblat utdelningarna men inte vinsten. Då har ju utdelningarna kommit ifrån att större och större andel av att vinsten delas ut. Kanske utan att vinsten i sig ökat märkbart.

När det kommer till det egna kapitalet så är det ju ett sätt man kan mäta bolagets "egenvärde". Man vill ju gärna att bolaget i sig självt blir mer och mer värdefullt över tid.

Min upplevelse är att bolag som uppvisar den här formen av tillväxt ger god riskjusterad avkastning över tid. I och för sig också beroende på inköpspris.

Jag kan dessutom passa på att slå ett slag för tjänsten Börsdata.se Där man snabbt kan se huruvida bolag fördubblat vinst/utdelningar/eget kapital per aktie på 10 års tid.

Vad brukar du i första hand titta på för tillväxtsparametrar?

Taggar (blogg): 
11 oktober 2016

Too big to fail

Too big to fail, eller på svenska för stor för att misslyckas, är ett tankekoncept att vissa verksamheter helt enkelt är för stora för att kunna misslyckas. Eller för viktiga p.g.a. sin storlek för att tillåtas falla.

Det kan handla  om globala storbolag som man tänker sig har en så pass dominerande ställning att de inte kan misslyckas, men ofta handlar det om banker eller finansiella institutioner som p.g.a sin storlek "inte får falla".

Begreppet sägs härstamma från 80-talet och den amerikanske kongressmannen McKinney. Nationalekonomer träter ibland om huruvida det ska finnas verksamheter som ska få vara "too big to fail" utifrån ett regulatoriskt perspektiv (d.v.s. om stater ska gå in och skydda dem) eller om det skapar mer skada än nytta. Förespråkarna brukar mena på att det skapar större stabilitet i det ekonomiska systemet. Motståndarna att det skapar onödiga risktaganden. 

Begreppet fick förnyad auktualisering vid Finanskrisen med dess efterspel. Centralbankers intervenering kan man också se utifrån ett "too big to fail" perspektiv. En personlig reflektion är att om någonting är "too big to fail" så kanske det är "too big"? I alla fall då det gäller verksamheter i en konkurrensutsatt marknadsekonomi.

Hur som helst. Konceptet är intressant utifrån ett investerarperspektiv eftersom det ofta finns där i bakhuvudet. En del investeringar görs ju, rätt eller fel, på basis av att man tänker sig att verksamheten är allt för viktig för att tillåtas falla om det går åt pipan. Det kan kanske gälla en tysk bank, det kan kanske gälla preferensaktier i ett flygbolag eller någonting annat.

Det jag tror man ska vara uppmärksam på är att risken är att man faktiskt får rätt några gånger och därmed stärks i sin  tro att "kalkonen alltid blir fetare och fetare" och därmed ökar sin positionering rejält till nästa gång man gör en liknande investering. Kanske går det även då, kanske inte.

Jag tror att man inte ska överdriva positioner i "to big to fail" investeringar bara för att man är övertygad om att de är just det. En dag kan faktiskt hända att kalkonen skickas till slakt.

Hur ser du på "too big to fail"?

Taggar (blogg): 
10 oktober 2016

Checklista - ROE

Den nionde punkten på min lilla checklista huruvida ett bolag är mycket eller lite intressant att investera i (eller inte alls) är huruvida ROE (Return of Equity), eller på svenska avkastning på eget kapital ligger över 20% i medel över de senaste 10 års perioden.

Det är ett mått på hur väl bolaget förvaltar sina egna pengar - sitt egna kapital - för att skapa vinster i bolaget.ROE-procenten får man helt enkelt genom att dividera vinsten med det egna kapitalet. Ett bolag som gör 200 milj i vinst och har 1000 milj kr som eget kapital i sin balansräkning har m.a.o. en ROE på 20%.

ROE kan lätt ändras genom att bolaget tar sig an mer skulder. D.v.s. skapar mer finansiell hävstång. Därav är balansräkningen någonting som är viktigt att kolla på (se punkt 8). Bolag som har lite eget kapital men stora skulder kan få mycket hög ROE, men dessa upptäcks när man går igenom balansräkningen.

Varför använder jag ett sådant här mått? Jo för det ger en fingervisning om hur väl bolaget förvaltar sina vinster och huruvida verksamheten ger godlönsamhet baserat på det egensatsade kapitalet.

Redovisade vinster är pengar som i bolagsredovisning hamnar i det egna kapitalet. Pengar som bolaget är fria att använda till att lägga på hög, investeringar eller utdelningar. Ett bolag som drivs finansiellt effektivt har i regel hög och ihållande bra ROE. Pengar som inte behövs delas troligen ut till aktieägare (annars skulle de skvalpa runt i det egna kapitalet och över tid sänka ROE) och vinstpengar investeras för att skapa fortsatta framtida vinster.

Många pengamaskiner förenar ofta låg skuldsättning med hög ROE.

Hur ser du på return of equity/avkastning på eget kapital?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (28)

Taggar