Spartacus
Likes
148
Antal inlägg
346
Följare
40
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
4 februari

Må du leva i intressanta tider

Ordspråket "Må du leva i intressanta tider" sägs enligt vissa ha ett gammalt kinesiskt ursprung. Oavsett så är det ett ständigt aktuellt ordspråk. Nu liksom som på 60, 30-talet eller förra sekelskiftet. Vi lever faktiskt i ständigt intressanta tider. Då liksom nu.

Brexit, hybridkrigföring, stater som faller samman,  klimatförändringar, flyktingströmmar,ett mer isolanistiskt USA. Ja det finns mycket att fundera över.

Vi står ständigt inför nya utmaningar samtidigt så ter sig mycket gå i samma hjulspår. Historien har en förmåga att, om inte upprepa sig, i alla fall rimma.

Börsen är ju lite likadan. Eufori byts, rätt som det är, mot dysfori. Sedan är det dags för eufori igen. Som en berg- och dalbana. Eller en skiva som fastnat i att upprepa sig. 

Jag kan inte hjälpa det, men en krypande känsla har kommit över mig. Lite som den som kom våren 2015.

Nu ska man inte agera på krypande känslor, men jag kan inte undgå att tänka att det är intressanta tider vi lever i.

 

Taggar (blogg): 
28 januari

MIILF-uppdatering

Dags för den populära MIILF-uppdatering - Mature Investors I´d Like to Follow.  MIILF uppdateringarna synar en del exempel hur en del förvaltare agerat i köpsituationer. D.v.s vad har de köpt nu senast?

 

Didner & Gerge

Q3 2016

H&M ca 250 kr

Autoliv ca 900 kr

Nordea ca 85 kr

Hexpol ca 77 kr

Indutrade ca 180 kr

Kopparbergs bryggeri ca 270 kr

Avanza ca 320 kr

Ansys ca 90 usd

 

Man skriver bl.a.

"Nordeas aktie har pressats då det finns oro för att banken har för lite eget kapital om det kommer nya tuffare regleringar. Värderingen är låg, men tyvärr har banken ett gediget internt jobb att göra, och det är svårt att se att vinsten ökar i närtid. Ett nytt innehav i fonden är Autoliv. Bolagets största konkurrent har stora problem och Autolivverkar kunna dra nytta av detta i införsäljningen av kommande bilmodeller vilket sannolikt kommer öka bolagets marknadsandelar."

 

Skagen Fonder

December 2016

Novo Nordisk ca 250 dkk

Adient ca 55 usd

 

Simon Blecher

December 2016

NCC ca 215 kr

Peab ca 70 kr

 

Blecher skriver bl.a.

"För pengarna köpte vi NCC och Peab då vår tro är att även svenska politiker tvingas satsa på infrastruktur och öka bostadsbyggandet ännu mera för att kunna nå målet om 700 000 nya bostäder om några år. Notera att både NCC och Peab är försiktigt värderade i förhållande till nuvarande vinstnivå, ger höga utdelningar och har gott om dolda tillgångar i sina balansräkningar i form av mark som är för lågt bokförd."

 

Odin Fonder

December 2016

Avanza ca 360 kr

Lundberg ca 540 kr

Securitas ca 140 kr

Hexagon  ca 325 kr

 

Man skriver bl.a.

"Avanza är ett kvalitetsbolag med stark företagskultur. Vi tror att den svenska sparmarknaden kommer fortsätta växa och att Avanza tar ytterligare marknadsandelar framöver."

 

Mina egna kommentarer

Lite udda kan jag tycka att Blecher gör ett makro-bet baserat på vad han tror svenska politiker ska besluta. Själva bolagen eller gissningen är kanske inte fel, men jag hade mer sett Blecher som en s.k. "bottom-up" investerare.

Avanza verkar vara nätmäklarfavoriten bland fondförvaltare. Dessutom verkar H&M ses i lite ljusare tongångar av Didner & Gerge än vad "Mr Market" och en del i bloggosfären gör. 

Har du några tankar om ovanstående bolag?

31 december 2016

En årskrönika utan procentuell avkastning

Jag har ju sedan en tid tillbaka aktivt valt att inte fokusera för mycket på procentutvecklingen utan mer på mina egna besluts- och handlingsprocesser. Därav kommer det ej heller i år någon årskrönika över den procentuella utvecklingen i innehaven de senaste 365 dagarna. Jag är dock långt ifrån missnöjd med utvecklingen i år, men det gäller ju de flesta och det här väl ett signum för detta decennium.

Det undantag jag gör är att jag redovisar siffror i mitt nyhetsbrev som då och då tar upp den s.k. investmentsbolagportföljen. En modellportfölj vars sammansättning och utveckling man kan följa där. Hela upplägget och förvaltningen kring den är dock en passiv strategi och extremt lätt att kopiera om man så vill. Finns med andra ord få häpnadsväckande saker att skriva om det.

Huvuddelen av mitt aktiesparande går till att köpa aktier i bolag som jag vill äga på lång, lång sikt. Därför är min checklista utformad som att ett försök att lista kvaliteer. Inte listad utefter hur ”billigt” bolaget är givet vissa nyckeltal.

Jag försöker med andra ord se till bolaget som affärsrörelse först och främst för att därefter försöka bedöma huruvida det är ett lämpligt köptillfälle nu eller om man bör vänta. Om man ens ska bemöda sig att försöka köpa in sig alls.

Det här fungerar oftast bra, men jag har också lockats av kortsiktigare manövrar. Det har handlat om IPO:er och andra aktieaffärer vars innehavstid bara varat några månader. Det har handlat om allt ifrån banker, kullager till amerikanska hockeylag. Procentuellt har det utvecklat sig väldigt bra, men då summorna det handlar om (man får t.ex. inte vidare mycket i en IPO och i s.k. swing trades så går man inte in med för mycket i varje enskild affär) så påverkar det bara på marginalen portföljen som helhet.

Detta förfarande är någonting som jag inte är nöjd med. Samtidigt så kan jag se min egen demon i spegeln och förstå varför jag gör så också. Det är ett sätt att få snabb bekräftelse, det leder till lite spänning och det ger mig någonting att göra av mitt aktieintresse.

Blink, blink, blink. Tre väldigt tydliga varningslampor.

Om det är ett förfarande som faktiskt skrämmer mig lite så nu till två av de saker jag är mest nöjd med.

Jag har lyckats lägga en majoritet av köp- och säljordrar då börsen de facto är stängd. Inte alla, men en majoritet.

Jag har undvikit att ”prata” mycket om aktuella investeringar. Det är naturligtvis intressant att följa aktuella investeringar, men har också en baksida. Blir mycket confirmation-bias. Det bolag som jag t.ex. köpt mest i förra året har jag skrivit väldigt lite om. Jag är inte i behov av att få investerings-tesen bekräftat av andra eller få det sönderhackat. Inte för att jag kan mer än någon annan, men för att jag vill försöka agera så självständigt som möjligt. För den som vill ha total daglig koll på andras portföljmanövrar så finns en mängd tjänster att tillgå i dagens samhälle. Agera helt självständigt är naturligtvis omöjligt. Jag har försökt leva upp till principen att om någon annan t.ex. lyfter ett bolag som intressant som även jag är förtjust i så ska jag inte heja på de skriverierna. Investeringstesen blir varken mer rätt eller fel om fler skriver uppmuntrande om det.

Jag har här som sagt gjort ett undantag för den mer passiva investmentbolagsportföljen. Jag skulle också kunna skriva en gång i månaden om vilka indexfonder som det sparas i också, men det ligger inte på samma plan som försöken till ”stock picking” är.

Nu hoppas jag du, trots att det inte står någonting om mitt senaste aktieköp, haft en intressant läsning. Kanske du känner igen dig i delar av beskrivningen. Kanske du känner att den där ”Spartacus” har en nit lös i hjälmen.

Oavsett så önskar jag dig och dina nära ett riktigt trevligt nyårsfirande.

På återseende 2017!

Taggar (blogg): 
20 december 2016

Så hög blir skatten på KF och ISK 2017

Det är nivån på statslåneräntan 30 november som avgör skatten för kapitalförsäkringar och investeringssparkonton det kommande året. Eller rättare sagt statslåneräntan plus 0,75 procentenheter.

Nu kan man kanske inte prata om "hög" skatt direkt då statslåneräntan 30 november blev  0,27%. Rekordlågt m.a.o.

Det värdet på ISK/KF som skulle kunna beskattas med 30% vore alltså 0,27+0,75=  1,02%, men nu kommer regeln om minst 1,25% gälla från årsskiftet. Ett golv som gäller oavsett hur låg statslåneräntan kan bli.

För den med ISK/KF med ett värde på 1.000.000 kr kommer skatten m.a.o. bli 1.000.000 x 0,0125 x0,3 = 3750 kr.

För 3750 kr slipper man i en sådan portfölj skatt på det mesta i aktieutdelningsväg och realisationsvinster.

Utan att försöka lägga för mycket personliga värderingar i  nuvarade inlägg eller spåra ut i sidospår, men den som kan tjäna pengar på sitt kapital har det bra här i Sverige.

Taggar (blogg): 
29 november 2016

Intressant dansk utdelare

Var ett tag sedan jag skrev om något nytt potentiellt intressant bolag. Dels skrivs det redan en hel del om bolag överallt, dels så har jag försökt inte vara på ständig "jakt" på någonting nytt utan hålla mig  kvar till mer kända bolag - följa dem och lära mig mer om dem istället. Lite en förlängning av andra personliga mål jag haft.

Pratar vi Danmark så brukar Novo Nordisk komma på tal. Jag är inte döv på det örat heller. Kommentatorn Lars har ofta lyft fram Novo Nordisk förtjänster och kikar man på bolagets historia så förstår man varför. När då äntligen lägre kurs tornar upp sig - ja då finns det ju bara en sak att göra.

Nu handlar det här inlägget dock inte om Novo Nordisk. Inlägget handlar om ett annat danskt bolag - Matas.

Matas kränger främst kosmetika och skönhetsprodukter (ca 3/4 av omsättningen) och har drygt 300 butiker. Matas är en ledande aktör på den danska marknaden och har varit så under flera år.

 

 

 

 

 

 

Huvudkvarter och centrallager ligger i Alleröd och man har ett längre förflutet då det grundades 1949 Dock har man ett kortare förflutet som noterat bolag. 2006 tog CVC Capital (private equity bolag) över rodret och 2013 sattes Matas på danska midcap.

Antalet butiker var ungefär lika stort 2006 som nu så någon större butiksexpansion skedde inte under de åren. Tvärt om verkar omsättning och vinstnivåer vara relativt stabila. Vilket också betyder att tillväxten är låg. Kassaflödet går helt enkelt till utdelningar. Vilket under bolagets noterade år varit relativt goda.

Nuvarande största ägare är KIRKBI Invest (14%) och Schroder plc (6%) så CVC Capital har lämnat bolaget. Soliditeten ligger på ca 50% vilket i en branschjämförelse verkar vara god, men de immateriella tillgångarna är väldigt stora.

Rörelsemarginalerna på ca 15% och ROE brukligen strax över 10%. Rullande 12-månaders vinst på 9,20 dkk men då bolaget annonserade lägre tillväxt framöver (från en egentligen redan låg nivå) så kanske man ska vara konservativ när man räknar på framtida vinster. 5-års medel ligger iaf på ca 7 dkk/aktie. Det fria kassaflödet bedöms till ca 80% av redovisade vinster.

Det som sticker ut lite är att man trots goda kassaflöden inte satsat på att ta sig in på nya marknader. Man verkar vara nöjd med sin marknadsposition i Danmark och har inte lagt pengar på att försöka ta sig in på andra marknader. Lite ovanligt i den era vi lever i nu, men det betyder också att utdelningarna är relativt goda. 2014 kom första utdelningen på 5,50 dkk/aktie följt av 5,80 dkk respektive 6,30 dkk.

Så tillsynes har vi här en verksamhet, som historiskt iaf ,varit stabil, levererat goda kassaflöden som omvandlats till bra utdelningar.

Bolaget kommer troligen inte passa den som letar efter aggressiv tillväxt, men kanske den som tror att bolaget kan fortsätta leverera stabila utdelningar, och är nöjd med det.

Kursen sjönk nu vid senaste rapporten då lägre tillväxt framöver förväntades. Samtidigt så är julhandeln viktig för bolaget och kan står för ca 1/3 av omsättningen - och julhandeln i år vet vi ju inte mycket om, än.

Idag handlas bolaget på ca P/E 11 och med en direktavkastning på ca 6,5%.

Vad är din syn på bolaget?

Taggar (blogg): 
22 oktober 2016

Clinton, Trump och börsen

Det amerikanska presidentvalet är ju i antågande med kandidaterna Clinton och Trump. Ett ovanligt polariserat val kan man tycka. I alla fall på ytan. Å andra sidan  blir ju allt extra polariserande under valår, även här hemma.

Hur valet påverkar börsen och humöret på Mr Market vågar jag inte sia om, men allehanda experter har troligtvis detaljstuderat historien hur  det bör bete sig om den ena eller än den andra vinner. Nu ser det ut som om Clinton har ledningen, men "it aint over`till de fat lady sings".

Kanske blir det ett riktigt rally 2017 på de amerikanska börserna eftersom då är osäkerhet kring presidentposten borta. Kanske blir det riktigt surt eftersom det blir pannkaka med alltihop. Eller så har det ringa betydelse alls...

Det ligger naturligtvis i sakens natur att kandidaterna vill blåsa upp sin betydelse för ekonomin och allt annat som kan tänkas beröra framtiden, men de är ju sällan de är de enda med inflytande eller möjlighet till påverkan. Inte minst bygger ju den amerikanska konstituionen på maktdelningsprincipen.

Hur som helst. Det framträder ändock vissa skillnader och likheter dem i mellan som kan ha betydelse.

Clinton vill se skattehöjningar för de rikare och se mer regleringar av de finansiella marknaderna. Socialförsäkringssystemet bör utökas och minimilönerna höjas relativt rejält. Satsningar ska göras på infrastrukturen och hon är något skeptiskt till frihandel.

Trump vill se skattesänkningar för folk som företag. Istället för mer regleringar så ska de finansiella marknaderna ha färre regleringar. Socialförsäkringssystemet ska bantas. Minimilönerna ska höjas något och satsningar ska göras på infrastrukturen. Han är ganska kritiskt till frihandel.

Nu är inte detta frågor som en president kan besluta själv. Det beror på vilket stöd man har i Kongressen. Det ter sig ju dock troligt, givet utgångsläget, att USA oavsett utgång i valet kommer landet sluta sig något i frihandelsfrågor samt satsa på byggandet av infrastruktur.

När det kommer till utrikespolitik så har ju den amerikanska presidenten ofta större manövreringsutrymme. Där kan man väl säga att skillnaderna mellan Clinton och Trump är att Clinton har oftast en mer diplomatisk framtoning och Trump en mer "I know how to deal with trouble by myself" attityd. NATO-frågan är ju en fråga där t.ex. Trump uttalat sig om att NATO är gammalmodigt och att USA bör söka ersättning från de andra för sina militära utgifter eftersom "If we cannot be properly reimbursed for the tremendous cost of our military protecting other countries, then yes. I would be prepared to  tell thoose countries - Congratulations you will be defending yourself." Vilket är ganska olikt Clintons "NATO is one of the best investments America has ever made."

Det är ju också främst i utrikespolitiska frågor jag tror presidentvalet kommer få störst betydelse. Som alltid i världshistorien så går vi en spännande och något oviss framtid till mötes.

Hur ser du på det amerikanska presidentvalet och kandidaterna?

Taggar (blogg): 
11 oktober 2016

Too big to fail

Too big to fail, eller på svenska för stor för att misslyckas, är ett tankekoncept att vissa verksamheter helt enkelt är för stora för att kunna misslyckas. Eller för viktiga p.g.a. sin storlek för att tillåtas falla.

Det kan handla  om globala storbolag som man tänker sig har en så pass dominerande ställning att de inte kan misslyckas, men ofta handlar det om banker eller finansiella institutioner som p.g.a sin storlek "inte får falla".

Begreppet sägs härstamma från 80-talet och den amerikanske kongressmannen McKinney. Nationalekonomer träter ibland om huruvida det ska finnas verksamheter som ska få vara "too big to fail" utifrån ett regulatoriskt perspektiv (d.v.s. om stater ska gå in och skydda dem) eller om det skapar mer skada än nytta. Förespråkarna brukar mena på att det skapar större stabilitet i det ekonomiska systemet. Motståndarna att det skapar onödiga risktaganden. 

Begreppet fick förnyad auktualisering vid Finanskrisen med dess efterspel. Centralbankers intervenering kan man också se utifrån ett "too big to fail" perspektiv. En personlig reflektion är att om någonting är "too big to fail" så kanske det är "too big"? I alla fall då det gäller verksamheter i en konkurrensutsatt marknadsekonomi.

Hur som helst. Konceptet är intressant utifrån ett investerarperspektiv eftersom det ofta finns där i bakhuvudet. En del investeringar görs ju, rätt eller fel, på basis av att man tänker sig att verksamheten är allt för viktig för att tillåtas falla om det går åt pipan. Det kan kanske gälla en tysk bank, det kan kanske gälla preferensaktier i ett flygbolag eller någonting annat.

Det jag tror man ska vara uppmärksam på är att risken är att man faktiskt får rätt några gånger och därmed stärks i sin  tro att "kalkonen alltid blir fetare och fetare" och därmed ökar sin positionering rejält till nästa gång man gör en liknande investering. Kanske går det även då, kanske inte.

Jag tror att man inte ska överdriva positioner i "to big to fail" investeringar bara för att man är övertygad om att de är just det. En dag kan faktiskt hända att kalkonen skickas till slakt.

Hur ser du på "too big to fail"?

Taggar (blogg): 
5 oktober 2016

Känna igen en kris

Bra tillfällen att plocka upp aktier brukar sägas vara vid kriser. Både vid politiska som finansiella kriser så brukar det ofta kunna vara läge att köpa aktier. I alla fall om man har ett lite längre tidsperspektivet med sitt innehav. Eftersom världen trots allt snurrar på ungefär som vanligt även efter en "kris". Pratar då om generella kriser. Inte bolagsspecifika kriser då man får se på bolagsnivå. Dock brukar det mentalt vara svårt att köpa vid kriser. Ett sätt att "förberedda sig" är att på förhand kika på vad som utmärker en s.k. kris. Det går också använda punkterna som en checklista om Mr Market verkligen är i "krisstämning" eller om det bara är vanligt "brus".
 

Här är några punkter som kan vara kännetecken för kriser.

Fokus på kurser inte värde - Många förväntar sig, och pratar om, att kurserna på världens börser ska ned. Även om de fallit mycket så ska de ned lite till. Inget eller väldigt lite fokus på  vad bolag eventuellt kan vara värt.

Krisen anses unik - Det som har hänt har "aldrig" hänt förut. I medvetandet hos folk så är det någonting nytt och farligt som har hänt och som ingen vet hur det ska lösas. Ingenting kommer bli sig likt igen. Världen som vi känner den är för alltid förändrar. .

Mediarapporteringen är massiv - Krisen dominerar nyheterna. Den finns på allas läppar. 

Panikkänslor - Man får en känsla av att man bör agera. Gärna agera snabbt. Man måste "skydda sig" genom att göra någonting.  Inte sällan kommer råd kring hur man ska göra från media också.
 

Värdet av tillgångar Ifrågasätts - Vad innehåller egenligen balansräkningarna? Stämmer tilgångarna med verkligheten? Kan man lita på redovisningen? Kan man lita på ledningarna? Ljuger någon? I kriser ställs trovärdigheten på sin spets.

Känner du till fler kännetecken på att krisstämning har nåtts?

Taggar (blogg): 
15 september 2016

Ska man kunna tjäna pengar på skolverksamhet?

Sedan 90-talet har antalet privata aktörer inom skolverksamheten ökat. Inte minst har en del riskkapitalbolag sett vilken gynnsam affärsmodell det är. Det är relativt stabila intäktsströmmar och eftersom det finns få stora fasta kostnader då den stora kostnadsposten är personalkostnader så är "kostymen" också lätt att anpassa relativt snabbt vid ändrade förhållanden.

Här är ju banker och skolor lika varandra. Då även bankernas stora kostnader hänger ihop med personalen.

2012 låg den genomsnittliga rörelsemarginalen för privata aktörer som tog emot "skolpeng" på 5,9%. En rörelsemarginal på ca 6-7% verkar idag inte omöjlig. För det nyligen börsnoterade Academedia så verkar ca 7% vara ganska normalt.

Vad som är "normal" rörelsemarginal varierar från bransch till bransch. Det går ju t.ex. inte jämföra Skanskas marginaler med Apples. De är helt olika bolag i olika branscher, men för jämförelsens skull så 7-8% är ungefär vad Volvo tjänar under sina goda år.  Ibland inträffar dock förlustår för Volvo vilket då naturligtvis ger negativ marginal. Volvo har ju en stor andel kostnader som är svåra att snabbt få ned om försäljningen viker.

En del bolag och branscher kan år efter år höja sina priser eftersom "varan" är så eftertraktad. Eller så kan de höja sina priser om "insatsvarorna" blir dyrare. Detta har skolbolag svårare med då det på sätt och viss finns ett "tak" för intäkterna. Visserligen kan man få extra pengar för elever med behov av särskilt stöd, men i princip så är intäkterna ganska fasta i och med skolpengen - på gott och ont.

Det som är "rörligt" är då kostnaderna. Främst personalkostnaderna som ofta utgör uppåt 60-70% av de totala kostnaderna. Vill man förbättra marginalen men inte kan påverka inkomsterna så kan man därför alltid påverka kostnaderna.

Det  är detta som ibland kritiseras - att man "sparar in på eleverna" till förmån för förbättrade marginaler. Enligt Skolverket har privata aktörer i genomsnitt en lägre lärartäthet samt betalar lägre löner än offentliga aktörer. De privata försvarar sig med att de når bättre resultat d.v.s. meritvärdena (betygen) är oftast högre än i riket i genomsnitt. Andra sidan kontrar med att om man jämför med var skolorna ligger (i Stockholm/storstäderna) så rankar man inte alls högre än de lokal snitten för meritvärden är högre i storstäder än på landsbygden. Man jämför med "fel index" så att säga (Nu kan man i och för sig fråga sig om t.ex. Stockholm har bättre skolor än landsbygden eller om det är ett uttryck för betygsinflation då det finns en konkurrenssituation där, men det får de visa sia om).

Ja ni förstår. Så fortsätter det fram och tillbaka. Det hela  är tämligen ideologiskt färgat. I korthet så verkar svensk skolpolitik gå ut på att svensk skola "suger" så länge man är i opposition. Då man bestämmer så gör man "värdefulla reformer" och så vänder det när man byter roller. Så här rullar det på, mandatperiod efter mandatperiod. Hela skolsystemet blir ett gigantisk slagträ för politiken. Det finns troligen större samsyn inom frågor som gäller försvar, energiförsörjning och landsbygdspolitik än skolan.

Skolbolag är enligt mig därför politiskt riskfyllda. Det är för mycket ideologi i det hela. Den som investerar i bolag med skolverksamhet bör beakta den risken. Med det sagt så syns det också varför verksamheten blivit populär som investeringsobjekt. Säkra intäkter i kombination med låga fasta kostnader och möjlighet till snabba omställningar är ofta "good business".

Vad tycker du för övrigt. Ska man kunna tjäna pengar på skolverksamhet?

 

Taggar (blogg): 
8 september 2016

Skalat ned lite i Wal-Mart

Wal-Mart har tidigare annonserat höjda löner för anställda och investeringar i verksamheten. Liksom minskade aktieåtkerköp  vilket leder till minskad tillväxt per aktie sett.

Sådant gillas ju naturligtvis inte av börsaktörer, men är enligt mitt sätt att se det så en långsiktig ägare ska agera.

Under 2016 har effekterna dock inte visat sig så "farliga" som mr Market för ett år sedan verkat tro. Vinsttappet har ej varit särdeles stort. Wal-Mart annonserade även ett köp av Jet.com. En e-handelssida som troligen kommer hjälpa Wal-Mart växa sin ehandel ännu mer.

Tongångarna verkar ljusare kring bolaget nu. Jag har i alla fall valt att skala ned lite på mitt innehav. Inte för att jag tycker det är övervärderat men för att minska exponeringen i portföljen.

Wal-Mart har en stabil verksamhet och det utgör ett ankare, men samtidigt så är lagom alltid bäst. 

Vad är din syn på Wal-Mart?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (15)

Taggar