OECD: LITE BÄTTRE UTSIKTER, GLOBAL BNP +3,1% 2024

STOCKHOLM (Direkt) Det finns en viss försiktig optimism i den globala ekonomin, trots dämpad tillväxt och fortsatta geopolitiska risker, och BNP-prognosen har höjts något.

Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i sin Economic Outlook, som presenterades på torsdagen.

Global BNP väntas öka med 3,1 procent i år och 3,2 procent nästa år. I interimsprognosen i februari väntades BNP öka med 2,9 procent i år och 3,0 procent nästa år.

Under 2023 var tillväxten 3,1 procent.

OECD konstaterar att inverkan av den stramare penningpolitiken fortsätter, särskilt på bostads- och kreditmarknaderna, men den globala aktiviteten har visat sig vara relativt motståndskraftig, inflationen sjunker snabbare än väntat och förtroendet inom den privata sektorn förbättras.

Obalanser i utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden lättar, och arbetslösheten förblir nära rekordlåga nivåer. Realinkomsterna har också börjat öka då inflationen mattas av, och handeln ökar igen.

Utvecklingen fortsätter dock att skilja sig åt mellan länder, med svagare utfall i Europa och de flesta låginkomstländer, vilket motverkas av stark tillväxt i USA och många stora tillväxtländer.

Starkare realinkomster och lägre räntor stöttar tillväxten nästa år. Den generella makroekonomiska policymixen vänts ändå förbli åtstramande i de flesta ekonomier, med realräntor som bara sjunker gradvis och en måttlig finansiell konsolidering i de flesta länderna under de kommande två åren.

Kina är ett viktigt undantag, med låga räntor och betydande ytterligare ekonomiskt stöd som troligen kommer under prognosperioden. BNP väntas här öka med 4,9 procent i år och 4,5 procent nästa år.

Divergensen mellan ekonomierna minskar när återhämtningen i Europa blir mer stadig och tillväxten mattas av i USA, Indien och flera andra tillväxtländer. I euroområdet väntas BNP-tillväxten stiga från 0,7 procent i år till 1,5 procent nästa år, medan den i USA sjunker från 2,6 till 1,8 procent.

Inflationstakten i G20-ekonomierna minskar gradvis, med stöd av minskande kostnadstryck, och KPI-inflationen sjunker från 5,9 procent i år till 3,6 procent nästa år. I slutet av 2025 förväntas inflationen vara tillbaka på målet i de flesta stora ekonomierna.

"De övergripande riskerna kring utsikterna blir bättre balanserade, men betydande osäkerhet kvarstår", skriver OECD.

Geopolitiska spänningar är en risk, särskilt om de pågående konflikterna i Mellanöstern skulle intensifieras och störa energi- och finansmarknaderna.

Inflationsnedgången kan bli långsammare än väntat om kostnadstryck och marginaler förblir förhöjda, särskilt inom tjänstesektorn, vilket kan get långsammare räntesänkningar än antagits. En annan risk är att den framtida effekten av högre realräntor blir starkare än förväntat.

Kostnaderna för skuldhantering kan öka ytterligare när lån ska rullas över eller räntor omförhandlas. Vissa sektorer, särskilt inom kommersiella fastigheter, är fortfarande pressade, och företagskonkurser och betalningsinställelser ligger nu över prepandemisk nivå i flera länder.

Tillväxten i Kina kan också bli en besvikelse, i spåren av problemen på fastighetsmarknaderna eller mindre policystöd än väntat.

På uppsidan finns möjligheten att efterfrågan växer starkare än förväntat, särskilt i utvecklade ekonomier om hushåll och företag fullt ut utnyttjar tidigare sparande. Ett ökat arbetskraftsutbud kan också möjliggöra en snabbare inflationsnedgång än väntat.

OECD konstaterar att penningpolitiken behöver fortsätta säkra att inflationstrycket minskar på ett uthålligt sätt.

"Det finns utrymme att sänka de nominella policyräntorna i år och nästa då inflationen sjunker, men policyhållningen bör förbli åtstramande i de flesta större ekonomierna ett tag", skriver OECD.

Räntorna behöver senare sänkas mot neutrala nivåer för att undvika en alltför svag tillväxt eller att inflationen blir för låg. I Japan kan däremot en gradvis räntehöjning vara lämplig om inflationen förblir runt 2 procent som väntat.

OECD noterar också att många regeringar står inför stora utmaningar från stigande skulder och betydande kostnadstryck från åldrande befolkningar, klimatomställningen, försvar och behovet att finansiera reformer. Utan agerande kommer skuldbördan att växa betydligt.

"Få länder ser ut att nå uthålliga primära budgetöverskott på kort sikt, vilket gör det utmanande att stabilisera skulden. Mer kraftfulla åtgärder att dämpa utgifterna, stärka intäkterna och öka tillväxten skulle förbättra uthålligheten och motståndskraften", skriver OECD.

Bild: OECD-prognos