Fantastiska Farbror Fri
Likes
283
Antal inlägg
1167
Följare
57
Medaljer
0
Om användaren
FRIHET ÄR MÅLET - SPARSAMHET ÄR NYCKELN! Fantastiska Farbror Fri (FFF) är en ekonomisk superhjälte tillika familjeman med en fantastisk fru och tre underbara barn. FFF har nyligen gått i pension strax innan sin 40-årsdag. Fantastiska Farbror Fri är utrustad med superkrafter utöver det vanliga inom sparsamt och enkelt leverne. Hans svaghet (för en sån har alla superhjältar) är en tumme som sitter mitt i handen någon som han tänker råda bot på under sina fria år. Den här bloggen handlar framförallt om hur man sparar ihop kapital och hur man får det att räcka länge genom sparsamt leverne och mer effektivt tänkande kring sitt liv och sin ekonomi vilket i förlängningen kan göra oss alla mer fria.
Kontakt email

RSS

RSS feed
17 november 2015

Sparandegrad med och utan pensionsavsättningar – hur vi räknar!

Vid mitt inlägg förra veckan om vårt sparande så kom frågan upp kring hur vi räknar vårt sparande och sparandegrad. Då tycker jag att det är på sin plats att återge det. Båda för att det ska vara tydligt, för att ni ska ha möjlighet att kommentera och för dem som vill jämföra med sitt eget sparande om man räknar annorlunda.

Capture

Detta exempel bygger på en ”vanlig månad” och avrundade siffror. Siffrorna längst till vänster visar var vi befinner oss idag. Jag löneväxlar 17000 kr extra per månad vilket ”kostar” mig ca 7500 kr i lägre nettolön. I vår nettoinkomst 60 000 kr ingår lön för två personer samt aktieutdelningar och övriga inkomster så som bonus, återbäring på kreditkort, kilometerersättning, traktamente etc. Utgifter på 25 000 är vad vi idag anser vara en ”normal månad”. Både inkomster och utgifter varierar mycket varje månad.

Vår sparkvot exklusive pensionsavsättning är alltså 58% eller (35 000/60 000) När vi lägger till pensionsavsättningen så ökar både sparandet och inkomsten med 30 000 och då blir summan istället 72% (65 000/90 000). 

Längst till höger ovan i grått är hur vår sammanställning skulle ha sett ut om jag inte valde att löneväxla på lön över 40 000. Då skulle nettolönen och därmed kontantsparandet öka med 7500 kr och uppgå till 63% (42 500/67500) i snitt och det totala sparandet minska med 9500 kr (som då istället betalas i skatt) till 69% (55 500/80 500). 

För den som är mer intresserad av hur vårt sparande har utvecklats över de senaste åren rekommenderar jag er att läsa alla inlägg under taggen ”10 år” och jag kan även rekommendera att ni läser våra inlägg om vår nya frihetsplan.

Vad har ni för reflektioner kring detta? Hur matchar detta ert sparande? 

Taggar (blogg): 
5 oktober 2015

Jodå pengar växer visst på träd!

Ibland rent bokstavligt när det till exempel växer äpplen eller körsbär på ett träd vilka man annars hade varit tvungen att betala för. Ibland mer bildligt när det gäller bär i skogen, små inkomster från sidoverksamheter eller pantburkar som kommer i din väg när du är ute på promenad. Dessa ”små påsar” av pengar kommer både i form av extra inkomster men även som besparingar där kostnader kan undvikas, det senare gäller t ex när man kan plocka mat i skogen eller reparera något kring huset själv med återvunnet material.

Problemet med dessa pengar för den som jobbar heltid är att de kommer i för små förpackningar (några kronor här och där) och att det därför tar för lång tid att spara ihop tillräckligt för att bibehålla en normal konsumtionsdriven livsstil. För den som slutat jobba och som har en grundinkomst från ett investeringskapital och dessutom låga utgifter är saker helt annorlunda. Anledningen är att man inte behöver oroa sig så mycket över hur mycket eller lite pengar man tjänar/sparar på varje grej utan man kan istället fokusera på vad man uppskattar att syssla med och om detta samtidigt ger någon liten extra inkomst/lägre kostnad så är det bara positivt. Ska ta några exempel på hur jag tänker:

  1. Jag gillar att cykla men idag behöver jag oftast ta bilen även vackra dagar för att spara lite tid, till exempel till och från jobbet. När jag har slutat jobba så kan jag njuta av en cykeltur och samtidigt spara minst 20 kr milen.
  2. Jag gillar att skriva och det är därför jag har startat den här bloggen. Idag gör jag det på den enklaste möjliga plattformen och utan någon sponsring eller övriga inkomster. Jag betalar till och med lite för att ha min domän. Efter jag har slutat arbeta så kan jag med relativt liten insats skaffa lite inkomster till bloggen vilket räcker för att täcka kostnaden för dator, bredband och telefon etc. som behövs för att driva den. Låg timpenning kommer det vara men eftersom jag älskar att skriva så är det ju bara kul att det kan bli nettoneutralt eller lite positivt.
  3. Att hugga ved 2 dagar om året är skön aktivitet och då räcker veden till hela året. Återigen dålig timpenning men som tillfällig fritidssysselsättning riktigt trevligt. Det samma med att plocka bär, frukt, svamp etc.
  4. Bär, svamp och frukt har ganska lågt ekonomiskt värde eftersom det finns många som plockar professionellt men det finns inget som går upp mot att ha egen plockade grejer. Att sedan kunna förädla till sylt, mos och marmelad och ge bort i olika sammanhang eller om skörden är god till och med sälja blir en liten bonus.
  5. Pantburkar skräpar överallt där vi bor, jag ger mig inte ut för att samla dem men om de kommer i min väg så kommer jag plocka upp dem. Dessa små pengar ska inte föraktas.
  6. Jag gillar att föreläsa och lära ut. Inte tillräckligt för att göra det till yrke men om det finns efterfrågan på tillfälliga lärare eller någon enstaka föreläsning så skulle jag kunna tänka mig att hoppa på det. Inte heller detta ger några stora pengar men en liten påse kan det bli.
  7. Den kanske sista och viktigaste penningpåsen kommer dock från kostnader som går att undvika. Den som har tid kan undvika att köpa mycket nytt och onödigt. Återvinna och ta till vara och göra underhåll på hus, bil, cyklar, trädgård etc. själv.

Ingen av dessa penningpåsar är tillräckligt stor för att leva på och därför är dem underutnyttjade av den slavande medelklassen.

För oss som snart når ekonomisk frihet så kommer dessa möjligheter allt närmare och de är långt många fler än dem jag listat ovan! Vilka kan du komma på?

Taggar (blogg): 
26 augusti 2015

Den nya planen (Del 3 av 4) – Risk och möjligheter

Efter att ha skrivit om varför vi ändrar planen och hur det ekonomiskt förutsättningarna ser ut så har nu turen kommit till det (i mitt tycke) mer intressanta nämligen risk och möjligheter. Tror nämligen att det är detta som skiljer min kalkyl på att vi ska kunna leva livet ut på 6 MSEK mot dem som tror att de behöver 20 MSEK för att uppnå det samma.

Att bedöma risk är ett svårt område då spannet av möjliga utfall i stort sätt är oändligt.Därför måste man utgå från det som är mest rimligt och utgå från att detta också kommer att inträffa och sedan bygga in rimliga säkerhetsmarginaler för ”normala avvikelser”. Att förbereda sig för en total global ekonomisk kollaps, jordens undergång eller liknade är inte relevant för i den världen spelar det inte någon som helst roll hur mycket man har sparat eller hur man har förberett sig det är ändå helt ny spelregler och ingen vet vad som händer då.

Min utgångspunkt för alla antaganden är att världen kommer fortsätta ungefär som det gör nu, jag hoppas att vi blir lite mer intelligenta när det gäller att ta miljöhänsyn och att vi blir mer sparsamma med jordens resurser och med våra pengar men totalt sett tror jag att en förändring kommer ske långsamt. En annan utgångspunkt är att friheten från att jobba varje dag är så mycket värd för mig att jag kan tänka mig att leva något enklare rent materiellt än vad som annars skulle var möjligt (även om vi även fortsättningsvis kommer leva i den Svenska fontänen av överflöd) samt att jag hellre går några år tidigare än att jobba på längre för att bygga ytterligare buffertar.

De rent ekonomiska förutsättningarna ser ut så här. Vi kommer inom ett år flytta till ett mindre hus som trots lite högre inköpspris kommer vara billigare att bo i. Det är ungefär hälften så stort (130 kvm mot 260 kvm idag) vilket både minskar energi och underhållskostnaderna och vi kommer mest sannolikt kunna göra det mesta själva kring huset då det är av en hanterlig storlek. Vi kommer även bo på ett sådant ställe att vi kommer kunna sköta en stor del av det dagliga livet utan bil. Ganska direkt efter flytten kommer vi sälja en av våra två bilar och efter att vi båda har slutat jobba kommer den kvarvarande bilen troligen användas väldigt sparsamt. Vi är redan duktiga på att leva på lite och med dessa justeringar är vi övertygade om att vi kan leva gott på 240 000 kr om året (20 000 kronor i månaden). För att täcka detta vill vi ha ett kapital på 6 MSEK och processen för att nå fram dit har jag beskrivit i föregående inlägg.  Utgifterna fördelar översiktligt som nedan och som synes är ca hälften av budgeten ”rörliga” kostnader där vi har möjlighet att dra åt svångremmen rejält enskilda månader om så behövs. Antingen om avkastningen är en besvikelse eller om vi vill spara för någon större resa eller annan aktivitet.

ny budget

Det finns några ekonomiska risker med detta och den främsta skulle jag vilja påstå är att vårt ”fria egna kapital” som uppskattningsvis ska kunna vara runt 2,5 MSEK 2018 (det året som jag fyller 42) kommer räcka fram till det att pensionskapitalet blir tillgängligt.Detta är inte väldigt sannolikt men fullt möjligt då det inte är troligt att kunna få 10% avkastning (efter skatt och inflation) på det fria egna kapitalet. Rent matematiskt ska det räcka med 5% avkastning för att kapitalet ska räcka men då är det med mycket liten marginal fram till 55-56 års ålder. Så här krävs ytterligare säkerhetsmarginal.

  1. Vi kan garanterat leva på mindre än 20 000 i månaden om det kniper…och vi vet exakt hur det ska gå till. Här går dock gränsen för vad som är bekvämt och avslappnat så vi undviker helst detta om vi slipper. (Häng med på Super Spar September som börjar nästa vecka så får du se hur det går till).
  2. Vi kommer löpande hålla en kontant ”buffert” på motsvarande ett års utgifter vilket gör att vi har tid att anpassa munnen efter matsäcken om så behövs. Kommer tillämpa en modell liknande den vi använt för att spara ihop kapitalet med månadssparande för att ta ut kapital nämligen månadsförsäljningar…lite mer under ”goda” marknadstider lite mindre i ”onda”.
  3. Vårt nya hus har en stuga på tomten som går att hyra ut och vi tror att det skulle vara möjligt att få en inkomst på i 20 000-30 000 om året på detta.
  4. Min intention är att inte vara beroende av ett jobb för försörjningen men tror att det är osannolikt att jag inte kommer tjäna ett enda öre resten av livet. Kommer göra det jag vill och det som känns inspirerande men om det av bara farten ger någon liten inkomst så kommer jag inte tacka nej.
  5. Jag är övertygad om att vi efter ”pension” kommer kunna hitta ytterligare besparingarsom vi inte kan utnyttja nu genom att göra ännu mer själva med odling, matlagning, brödback etc. Kanske lite byteshandel i liten skala?
  6. Vi har tre barn och det innebär att vi får barnbidrag och flerbarnstillägg dessa har vi för närvarande inte räknat in i vår kalkyl men om vi verkligen skulle få svårt att få ekonomin att gå ihop så är ju dessa självklart våra att använda för familjens välmående. Tidigare har vi satt in dessa i en fond för barnen att få i framtiden och från och med nu i sommar har vi beslutat oss för att börja spara med barnen i stället för att spar till dem.
  7. Om allt verkligen går åt helvete så kan vi ju börja jobba igen…vi kommer vara aktiva  som ”fria” så några av dessa färdigheter vi utvecklar går säkert att omsätta till ett jobb. Om detta skulle ske är det mest troligt att vi får ett hål när det fria egna kapitalet tar slut men innan pensionspengarna blir tillgängliga. I så fall händer det när barnen är vuxna eller nära nog vuxna…Det är nog det ”värsta” som kan hända med någon form av rimlig sannolikhet och det tycker inte jag låter så vansinnigt farligt.

Summa summarum: Även om vår plan är ambitiös så är det genomförbar och det finns visserligen en del som kan gå fel men också en del möjliga ”uppsidor” vilket får mig att känna att vi har hittat rätt balans mellan risk och möjlighet! Vad tycker ni andra? Vad skulle ni ha gjort annorlunda? 

Taggar (blogg): 
24 augusti 2015

Den nya planen (Del 2 av 4) – De finansiella förutsättningarna!

Då var det dags för det andra inlägget i serien om vår nya plan (del 1 finner du här). Vi väljer alltså att satsa på alternativet att jag slutar redan nästa sommar medan frun fortsätter ett par år till.  Har också konstaterat att detta kommer att bli en serie med fyra inlägg. De kommande två kommer handla om ”risk och möjligheter” samt om hur vi ser på ”livet efter pension” både i ekonomiska termer men också vad vi planerar att göra med all tid vi får.

De finansiella förutsättningarna just nu är dessa. Vi har för närvarande ca 1 MSEK i likvida tillgångar (Aktier och sparande) efter att ha sålt av lite aktier för kontantinsats till det nya huset. Våra två hus är värda uppskattningsvis 3,2 MSEK tillsammas och belånade till -1,6 MSEK så där har vi ytterligare ett kapital på 1,6 MSEK. Till detta kommer våra pensionsavsättningar till PPM, tjänstepension och IPS (nu avslutad) som uppgår till ca 1,5 MSEK. Jag har även tillgångar i en vinstandelsstiftelse genom jobbet (ca 0,1 MSEK) och vi har lite kvarvarande studielån (-0,2 MSEK). Summa drygt 4 MSEK

Med frun’s nya lön kommer vi från och med september kunna öka vår sparandegrad till ca 75% eller totalt ca 70 tkr i månaden. Jag har också så pass mycket innestående semester på jobbet så även om jag slutar jobba till sommaren så kommer jag få ca 10 månadslöner nästa år. Det nya huset kräver några mindre uppdateringar redan innan inflyttning och det finns en del kostnader relaterat till pantbrev och lagfarter så uppskattningsvis 100 tkr kommer gå till detta innan nästa sommar. När vi säljer vårt nuvarande hus tänker vi använda större delen av den likviden till att lösa lån men kommer troligen inte betala av allt för att på det sättet se till att vi har lite mer likvida medel vid behov. Allt detta sammantaget gör att vi ser det som möjligt med lågt antagna avkastningsantaganden att har drygt 5,2 MSEK i tillgångar till slutet av 2016. Vi kommer dock inte börja röra dessa pengar alls då. Utan vi kommer låta dessa stå kvar i hus (och ge oss billigt boende) respektive aktier och pensionsfonder som fortsätter generera avkastning. Allt medan vi lever på frufrivid42’s lön och fortsätter att sätta in pengar i till pension och till sparande dock i en betydligt lägre takt. Under frufrivid42’s planerade sista år på arbetsmarknaden planerar vi att öka kapitalet till ca 6 MSEK (= 25 ggr våra beräknade levnadsomkostnader för ett år, vilket är vår minimigräns för att våga gå båda två ). Tillväxten de två ”sista” åren är ungefär i lika delar nysparande och avkastning. Detta är en ambitiös men möjlig plan.

Under det närmaste året kommer vi ha möjlighet att sätta in exceptionellt mycket pengar både i aktier och till pension. Vad gäller pensionen har jag hos min arbetsgivare relativt lite inflytande över hur den placeras men vad gäller aktierna har jag desto mera och för att undvika risken att köpa vid fel tillfälle kommer vi bibehålla takten att köpa aktier för ca 25 000 kr i månaden och samtidigt bygga upp en viss likvid så att vi kan hålla inköpstakten jämn även en längre tid även efter min ”pension” förhoppningsvis ända fram till frufrivid42 går också. Investeringarna kommer fokuseras något mer på nuvarande direktavkastning än på tillväxt i bolagen eftersom pengarna ska börja användas i närtid så det kan bli lite förändringar i portföljen framgent baserat på detta.

Fördelningen när vi båda slutar arbeta är förhoppningsvis Hus 1,5 MSEK (Värde 2,1 MSEK och ett lån på 0,6 MSEK), Pension 2,2 MSEK, CSN lån -0,2 MSEK och Aktier/sparkonto/vinstandel 2,5 MSEK. Summa eget kapital 6,0 MSEK. Detta bygger på antagandet att frufrivid42 kommer ha samma inkomst som idag (kan självklart bli både högre eller lägre), bygger på en antagen inflationsjusterad avkastning på kapital (ej bundet i boende) på 5% (kan både bli högre och lägre) samt förutsättningen att jag inte kommer tjäna ett enda öre  under denna period samt att vi inte har möjlighet att få några hyresintäkter på stugan som ligger vid det nya huset.

Nästa inlägg kommer handla om risker och möjligheter så då blir det mer om dessa möjliga upp och nedsidor i kalkylen samt ”vad är egentligen det värsta som kan hända?”.

Men först undrar jag som vanligt vad ni kan tänkas ha för kommentarer kring vad jag skrivit ovan…något så när förankrat i verkligheten eller fullkomlig rappakalja? 

Taggar (blogg): 
22 augusti 2015

Den nya planen (Del 1 av 4) - Varför?

Det finns mycket att säga om det här med planer, jag älskar att göra dem men jag vill inte hålla mig slaviskt till något som inte funkar längre när livet kastar till oss nya möjligheter. Så sent som i April ändrade vi frihetsplanen och under sommaren var det dags igen. Jag kommer skriva om dessa förändringar i ett antal framtida blogginlägg (varav detta är det första). Vet ännu inte hur många inlägg som kommer att krävas så jag vet inte riktigt hur många delar det blir men gissningsvis 4. Dessa behöver sedan summeras och läggas in som våra nya långsiktiga mål (dvs. uppdatera det som finns här just nu).

Bakgrunden till att vi ändrat våra målsättningar är i huvudsak två saker:

  1. Frufrivid42 har fått ett nytt jobb och bättre lön (överträffande den ambitiösa målsättningen 2015) detta betyder att vi kommer kunna höja vår sparandel från ca. 65% till över 75% från och med september i år. Samtidigt innebär den nya lönenivån att vi uppskattningsvis skulle kunna spara 20-30% av inkomsten även om vi bara hade frufrivid42’s inkomst att leva på.
  2. Vi fick tidigare i år en unik möjlighet att köpa ett hus på en annan ort än där vi bor idag dit vi tänker flytta efter ”pension”.

Vi har alltså nu möjlighet att spara mer och det vill vi använda för att sluta jobba tidigare snarare än att ackumulera mer kapital. Samtidigt inser vi att det kommer vara svårt (mer mentalt än praktiskt) att bo på två olika orter parallellt varför en flytt så snart som möjligt skulle vara bra. Till saken hör också att Frufrivid42 trivs bättre med att jobba och kan tänka sig att stanna i arbetslivet lite längre om förutsättningarna blir bättre (….helt enkelt att herrn i huset tar hand om hus, hem och barn).

Med vår nuvarande högre sparandegrad har vi då två möjligheter:

1, Vi bor kvar på den gamla orten i två år till, båda två jobbar och lägger undan pengar. Efter två år går vi båda i ”pension”.

2. Vi bor kvar på den gamla orten i ett år till, frivid42 går sedan i ”pension” medan frufrivid42 jobbar vidare ytterligare ett par år (dvs. söker nytt jobb alternativt flyttar med sig sitt jobb till den nya orten).

Vi har valt att satsa på alternativ 2, i framtida inlägg tänker jag redogöra för hur vi tänkt och vilka ekonomiska och känslomässiga ställningstaganden som legat till grund för detta beslut samt vilka risker och möjligheter vi ser med detta.

Vad är era reflektioner kring detta? Vad vill ni veta mer om i kommande inlägg?

Taggar (blogg): 
9 juni 2015

Kan en familj på 5 leva ett gott liv på EN normal inkomst?

Vi ifrågasätter ständigt våra tidigare ekonomiska slutsatser och vänder och vrider på begreppen. Detta är drivet av att vi hela tiden kommer på att vi kan tjäna mer pengar samtidigt som vi kommer på sätt att göra av med mindre. Detta har gjort att vi hela tiden kortar den antagna tiden fram till det att vi tror att vi kan gå i pension. När vi nu inom en inte allt för avlägsen framtid (mindre än 3 år) funderar på att sluta arbeta och leva på kapitalet samtidigt som vi överväger att flytta till en annan ort så kom en fråga upp hos mig, nämligen skulle vi kunna leva på EN normal inkomst? 

Först gäller det ju då att definiera vad en normal inkomst är och jag valde då att utgå från Lärare ett av Sveriges vanligaste yrken och där lönespridningen är ganska låg. De flesta verkar tjäna mellan 22-30 tusen i månaden (enligt lönesatistik.se ligger över 70% av lärarna inom detta spann). Det ser också ut som om den vanligaste lönenivån inom det spannet är ca 25 000 kr så jag utgår ifrån detta. Med den kommunalskatt som gäller där vi bor blir det ca 18 750 netto i månaden och frågan blir om det är möjligt att leva på det för en familj som vår med två vuxna och tre barn?

För det första är ju svaret självklart JA om de bara handlar om överlevnad men frågan är om det går att leva ett gott liv på dessa pengar? Då måste man först ställa sig några grundläggande frågor.

1. Finns det några yttre krav som behöver uppfyllas för intjäningen av dessa inkomster? Krävs arbetspendling, speciella kläder eller annat för att kunna få inkomsten (i så fall måste dessa kostnader dras av innan man har den verkliga inkomsten från arbete). Vårt svar: När vi kommer till denna situation kommer ingen av oss lönearbeta så detta är inte ett problem inkomsten vi har tillfaller oss direkt.

2. Vad finns det för möjligheter till billigt och flexibelt boende? Alla behöver någonstans att bo och om boendet är en riktigt tung kostnadspost  så kan det bli tufft. Om det däremot finns möjlighet att köpa bostäder till rimliga priser (eller hyra) så är det fortfarande möjligt. Vårt svar: Vi tänker oss att bo på en mindre ort där bostadspriserna är rimliga, vårt boende kommer dessutom att vara lågt skuldsatt (troligen helt skuldfritt).

3. I hur stor utsträckning kan du klara livet utan bil? Transporter är för många den näst största kostnadsposten i ekonomin. Om du behöver använda bil för att få vardagen att flyta så är det en stor negativ post jämfört med den som bor på en plats där bil endast behöver användas väldigt sparsamt. Vårt svar: Vi utgår ifrån att de flesta veckor inte behöva använda bilen alls utan kunna både handla och ta oss fram och tillbaka till de flest aktiviteter på andra sätt (gå och cykla).

4. Vad finns det för möjligheter till extrainkomster? Om du vid något tillfälle vill ha lite mer pengar för ett specifikt syfte? Finns det möjlighet till tillfälliga arbeten, försäljning ,säsongsvis uthyrning av hela eller delar av boendet? House swap vid resor? Är du duktig på något som skulle gå att sälja (din tid eller en produkt)? Vårt svar: Vi har ett antal hobbies som skulle kunna ge extrainkomster och vi kan även tänka oss att till exempel hoppa in som lärarvikarie i begränsad omfattning.  Det kommer även finnas goda möjligheter till hel eller delvis uthyrning och ”house swap” på den nya orten.

5. Har du ett intresse av att vara mångsysslare och göra det mesta själv? Hitta smarta lösningar på livets problem som inte innebär att du alltid slänger pengar efter dem? Vårt svar: Vi är långt ifrån fullfjädrade hantverkare men är båda intresserade av att bli mer självförsörjande och hålla på med odling mer mat och bakning och inte minst underhåll av hus och bilar och övrig utrustning.

Vad blir då slutsatsen av detta. Jo jag tror att det finns goda möjligheter för en familj att leva gott på EN normalinkomst. Då måste dock några grundkrav vara uppfyllda. Det kan inte kosta något att få inkomsten (pendling/kläder), man måste ha förmågan att leva på lite och se det som en utmaning. Att dessutom ha möjlighet till extrainkomster (även om dessa inte alltid utnyttjas) känns också som viktigt då en relativt låg inkomst annars kan kännas väldigt begränsande.

Hur ser ni på detta? Skulle ni kunna tänka er att leva på en sådan relativt låg inkomst? Lever du kanske redan med liknande förutsättningar? 

Taggar (blogg): 
13 maj 2015

En helt vanlig sparsam dag – Små besparingar ger stora resultat!

I helgen fick jag en kommentar från en läsare som tyckte att vi skulle dela med oss av några av våra mer jordnära spartips. Det är nog så att det här med att ständigt tänka ekonomiskt ganska snart blir ett sätt att leva och ibland blir man blind för de besparingar som man gör varje dag bara för att det faller sig så naturligt. Det ska dock inte underskattas att dela med sig av några mer specifika exempel på hur vår sparsamhet är inbyggd i vårt vanliga liv så jag tar några exempel från en helt vanlig dag:

Dagens frukost – Havregrynsgröt med sylt och mjölk, smörgås,bryggkaffe. Nyttigt, Billigt, Gott! Vi brygger vårt kaffe i en perkulator som inte kräver några engångsfilter, inte heller några kapslar. Att vi sedan fått den begagnad och att den nu tjänat oss väl i snart 7 år gör inte saken sämre.

Dagens arbete – min fru är ensam att åka till jobbet just nu när jag är föräldraledig. Hon tog den bränslesnålaste av våra två bilar vilket sparar pengar, hon har även som vanligt med sig sin frukostmacka och sin lunchlåda när hon åkte i morse återigen sparar det pengar

Dagens aktivitet – barnen har en aktivitet på fredagar som kräver en kort transport denna skedde med cykel trots regn vilket sparade bränsle till bilen och dessutom gjorde att vi kom ut en stund och det gjorde oss piggare.  Behöver jag säga att en en av cyklarna vi använder köptes begagnad så även cykelkärran och att den andra cykeln var en present som min fru fick av sina föräldrar för en hel del år sedan.

Dagens lunch – Tillsammans med barnen var blodpudding med bacon och hemkokt lingonsylt. Detta är en av barnens favoriter och billig mat i vanliga fall. Dock var anledningen till att vi åt detta just idag att både blodpudding och bacon fanns med bra pris tack vare ”kort datum” på vår lokala butik och lingonen var självplockade. Lagade maten i två gjutjärnspannor som är minst 30 år gamla som vi har ”ärvt” efter våra föräldrar och som säkert kommer kunna användas i många år till. Stekspadar etc är samma som vi köpte när vi flyttade hemifrån för mer än 15 år sedan.  Sammantaget, god mat som vi alla gillar som köpts billigt tillagats med redskap som är gamla men mycket dugliga och som har mycket lång livslängd kvar.

Dagens temperatur – är ca 4 grader ute med regn som tidvis går sidledes i den kalla vinden. Vi har termostaten i huset ställd på 18 grader eller lägre hela året vilket gör att vår värmepump kan jobba mycket effektivare med en bättre verkningsgrad. Idag är det inte så kallt ute, men kallare dagar brukar vi stödelda i vår kamin vilket förutom att få upp temperaturen i huset någon extra grad också minska risken för fuktproblem i gamla hus som är byggda för att eldas. Sammantaget sparar detta både pengar direkt via lägre energikostnader och på längre sikt då vi slipper problem med fukt över tid (fukt problem är väldigt kostsamt att åtgärda i många fall).

Dagens middag – Soppa, istället för att hälla ut den hade vi frysit in en god buljong som blev över från påskhelgen, denna tillsammans med ett paket fryst torsk och lite grönsaker blev en härlig soppa som passade en dag med regn och rusk. Barnen gillar soppa och om de dessutom får en baguette med ost blir de ännu gladare!  Återigen gott, nyttigt och billigt!

Detta är bara några exempel på hur vi sparar i vardagen och var och en av dessa besparingar kan verka små men om man lever sitt liv på detta sätt sparar man väldigt mycket pengar trots att vi egetligen inte avstår ifrån något viktigt eller om man ska var ärlig är det faktiskt så att vi ändå lever i en fontän av överflöd och välfärd.

Låt oss anta att ovanstående besparingar (lågt räknat) sänker vår kostandsnivå med 6000 kronor i månaden (eller ca 200 kr om dagen) detta summerar till 72 000 kronor i besparing på ett år. Men inte nog med det eftersom vi har lärt oss hur vi kan leva på 72 000 kronor mindre om året så behöver vi spara 1,8 MSEK mindre för att anse oss vara ekonomiskt oberoende om man antar ett årligt uttag på 4% vilket bör vara en säker nivå. Även med vår mycket höga sparkvot tar det oss 3-4 år att spara ihop 1,8 MSEK. Så som sagt små besparingar ger stora resultat.

Pengarna vi sparar  och lägger på vår egen pengahög som sedan investeras i aktier i stabila bolag som över tid ska hjälpa oss att ta oss ur ekorrhjulet. https://frivid42.com/vara-aktier/ för som amerikanerna säger ”The problem with the rat race is that if you win you are still a rat”.

Vad har ni för fina tips att dela med er av? Hur kan vi bli mer sparsamma, eller tycker vi kanske att vi redan är för extrema?

4 februari 2015

Hur kan era matkostnaderna vara så låga? Vad äter familjen Fri?

Efter fredagsfunderingen förra veckan fick jag frågan om hur vi håller våra matkostnader så låga och samtidigt kom en fråga om vi inte kunde lägga ut en typisk veckomatsedel. Vår matsedel varierar mycket med säsong och vad vi har i frysen men för att ge en bild har jag nedan redogjort för hur det kan se ut en vanlig vecka i Februari.

Frukost – vardagar tar vi vuxna med oss ett par smörgåsar som vi äter på jobbet till första morgonkaffet vid 8. Barnen äter frukost på förskolan. På helgen äter vi smörgåsar, fil med flingor eller havregrynsgröt med  hemkokt sylt/mos. Kaffe och juice. Ibland blir det ägg och bacon eller pannkakor till frukost på helgen.

Lunch/Middag –  Vi lagar vanligen ett mål mat om dagen och övriga rätter löser vi i huvudsak med rester från tidigare måltider. Det sparar tid (något som alltid är en brist i barnfamiljer) och gör det samtidigt möjligt för oss att laga det mesta vi äter från grunden.  Vi äter ganska varierande från vecka till vecka men nedan är ett exempel på hur en veckomatsedel kan se ut. Kostnaden inkluderar mjölk, vatten eller annan måltidsdryck.

Barnen äter lunch hemma på helgerna och på förskolan i veckorna. Vi har vanligen med oss matlåda till jobbet men i snitt kanske vi äter ute en gång varannan vecka något som vi inte inkluderar i matbudgeten.

Måndag – Ugnsstekt lax (halv sida) med fetaost och soltorkat tomat, till det ris och en tomatsallad. (80 kr, räcker till 6 vuxna)

Tisdag – Ugnspannkaka med fläsk med grädde och hemkokt sylt (40 kr räcker till 6 vuxna)

Onsdag – Falukorv och makaroner, morotsstavar (barnens favorit) billig mat men de äter mycket:-) (40 kr räcker till 4 vuxna)

Torsdag – Kycklinggryta med indiska kryddor, ris och kålsallad. (50 kr räcker till 6 vuxna)

Fredag – Tacos alternativt korv med bröd (50 kr räcker till 4 vuxna). Senare på kvällen har vi filmkväll och äter lite snacks.

Lördag – Köttgryta, högrev, lök, morot, krossad tomat, en skvätt vin med mera serveras med kokt potatis och broccoli  (80 kr räcker till 6 vuxna)

Söndag – Fläskkotlett, lök, svamp och grädde med kokta korngryn. Brysselkål (70 kr räcker till 5 vuxna)

Utöver detta tillkommer ”nattmackor” och frukt viket går på cirka 20 kr per dag.

Barnen (som är ganska små 6, 4 och 1,5 år) äter uppskattningsvis som en vuxen tillsammans (delvis för att de får några mål mat på förskolan och delvis för att de äter mindre även när de är hemma) så om man vill göra en jämförelse som går över olika familjesituationer skulle jag säga att vi har en matkostnad på ca 1000 kr per månad och vuxen.

2015-02-02 13-26-54

Vad är det då som gör att vi kan hålla matkostnaderna så förhållandevis låga, grunden handlar om att vi lagar det mesta själva och från grunden. Vi utnyttjar erbjudanden, inte minst saker som säljs med kort datum. Vi köper mycket av vårt kött direkt från producent vilket innebär att vi kan äta lokalt och ekologiskt till en rimlig kostnad. Vi anpassar oss mycket till säsong, under vintern är det mycket frysta grönsaker så som broccoli, gröna bönor, ärtor. För de färska salladerna är kål och morötter stapelvaror under vintern men ersätts av tomater, gurka och paprika på sommaren. Vi köper hem konserver (krossade tomater, champinjoner etc. ) i stora mängder (ett flak åt gången) så att vi aldrig behöver panikhandla till höga priser. Vi köper hem naturella varianter av mejeriprodukter och kryddar själva. På sommaren gör vi äppelmos och marmelad av frukterna från trädgården och vi köper bär direkt från de som plockar och kokar sedan egen sylt. Allt detta enligt principen – många bäckar små.

Däremot köper vi aldrig utländskt kött, mejeriprodukter eller grönsaker av prisskäl.  Det händer att vi köper italiensk salami eller spansk Serrano-skinka  men för den som är bekant med kilopriset på dessa produkter så är det tydligt att det inte är lågt pris som är poängen med dessa.

Efter att ha läst denna sammanställning, vad är det ni reagerar på? Hur gör ni för att hålla era matkostnader låga? Om du har mycket högre matkostnader ser du nu vad dessa beror på? 

Taggar (blogg): 
30 januari 2015

Fredagsfunderingen – Hur ser din matbudget ut?

Vi äter i stort sett alla måltider hemma eller har med oss matsäck när vi är ute på något. Till jobbet tar vi med oss matlåda nästan varje dag. Vi är 5 st i familjen som äter men lite olika mycket vi är två vuxna (man 38 år och kvinna 37 år), två killar på 6 och 4 år och en lite tjej på 1,5 år.  Vår matbudget är 3000 kr i månaden och inkluderar då även förbrukningsvaror så som toalettpapper, tvål, städgrejer etc. Däremot  ingår inte mat som äts på restaurang, alkohol eller snacks/godis mm detta ingår istället under Nöje/Övrigt i vår budget.

Därför blev jag förvånad när jag gick in på konsumentverkets hemsida för en tid sedan för att läsa vad de skriver om matkostnader och räknade fram att de tyckte att det skulle vara rimligt för vår familj att lägga 6600 kr på mat. Jag började då räkna efter och med lite god vilja kanske man genom att dra bort förbrukningsvarorna och lägger till lite av det vi äter som vi idag räknar som ”nöje” och då summera vår mat till 3500 kr men det är fortfarande bara lite drygt hälften av vad konsumentverket menar skulle vara rimligt. När jag sedan klickar mig runt lite på nätet hittar jag familjer som verkar ha väldigt svårt att ens få ned sin matkostnad till konsumentverkets nivå. Skulle vi åt andra hållet dra ner på budgeten maximalt tror jag det skulle vara möjligt att komma ner till 2500 eller till och med 2000 kr med lite god vilja då skulle det bli mycket bönor, kyckling och rotfrukter möjligen enahanda men inte dålig mat.

Därför ställer jag frågan nu till er alla, hur ser er matbudget ut? Var drar ni gränsen för vad som ingår? Är allt som man stoppar i munnen mat? 

Taggar (blogg): 
27 januari 2015

Resan börjar på riktigt när man är skuldfri!

Längst upp på sidan finns finns en presentation av Frivid42 och den texten avslutas med ”Det har alltid funnits en tanke om att låga kostnader och stort sparande ger större frihet men det var i slutet av 2012 (när den sista amorteringen på bolånet var nära) som det började stå klart att det nog skulle vara möjligt att helt släppa arbetslivet långt tidigare än jag från början trott.”

Jag har inte tänkt så mycket på detta eller varför jag skrivit just så för att beskriva hur vi tagit oss dit där vi är just nu men när jag läste detta inlägg på min favoritblogg Mr Money Mustache så förstod jag att jag nog hade drabbats av samma overkliga frihetskänsla som här beskrivs av Mr Frugal Toque. För i ärlighetens namn var det först när vi var nära vår skuldfrihet som det blev verkligt att det skulle kunna gå att göra sig fri från bojorna och leva ett liv där ett jobb inte var den centrala punkten kring vilken allt övrigt rör sig och får anpassa sig.

Jag har haft svårt att förklara detta med ord eftersom det rent matematiskt skulle ha varit bättre för oss att investera pengarna istället för att betala av lånet på vårt boende men trots detta har sparande fått en otrolig skjuts av det faktum att vi är skuldfria. Om jag ska analysera något som jag tror i förstahand är känslomässigt så skulle jag nog sammanfatta det i :

”Allt är möjligt”. Att ha gjort något som många anser omöjligt nämligen att betala av sitt boende är en otrolig känsla och med den i ryggen är det lätt att fortsätta träna sparsamhetsmusklerna.

”Risk = Möjlighet”. Med ett avbetalt boende i grunden står man på en stabil privatekonomisk grund. Man är mer benägen att ta risker både i arbetslivet och med investeringar något som ofta betalar sig när man vågar investera när andra är rädda och står stabilt när det blåser på jobbet i förvissningen om att det ordnar sig alltid på nått vis.

Hur ser ni andra på era eventuella skulder? Vill ni bli av med dem så snart som möjligt eller låter ni skulden vara medan ni investerar på annat håll? Den som gjort sig själv skuldfri känner du ingen känslan? 

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (158)
Jun (17)

Taggar