Vägen till Frihet
Likes
193
Antal inlägg
243
Följare
71
Medaljer
0
Stad
Stockholm
Om användaren
Vi sitter fast i ekorrhjulet och vill hitta vägen ut! Vi vill ha mer tid att umgås med varandra och mer tid att lägga på projekt som betyder något för oss - på riktigt. Vår dröm är att kunna sluta arbeta (om vi vill), flytta till ett varmare land och leva av våra passiva inkomster. Följ vår väg till frihet och vår kamp att bygga upp en "pengamaskin" som gör det möjligt för oss att realisera drömmen.
Kontakt email

RSS

RSS feed

Blogg

Nr 6 - Att våga hoppa

Vårt mål är att senast år 2020 lämna Sverige på obestämd tid och flytta till ett land med betydligt lägre levnadskostnader och, inte minst, ett behagligare klimat. För att samla ihop till modet som krävs så bygger vi just nu upp vår pengamaskin vilken genererar passiva inkomster. När de passiva inkomsterna väl nått önskad nivå tror vi oss våga ta klivet ut för stupet och in i det läskigt okända men ack så spännande.

Vi vill köra en big bang och förändra rejält. Vi vill vara lite äventyrliga och modiga, våga släppa taget liksom. Vi ska kliva ut ur vardagslunken och den trygga tillvaron. Vi vill kunna ta dagen som den kommer och göra vad vi vill, umgås med varandra, lära känna nya människor och en ny kultur. Vi vill leva äventyret fullt ut! Kanske varar äventyret i ett år, kanske i tre, kanske för evigt? Det får tiden utvisa.

Vi vägrar dock att sätta en ”time limit” på vårt äventyr, det förstör liksom känslan av full frihet. Vi vill vara helt fria att göra vad som känns rätt för oss. Kanske trivs vi fantastiskt? Kanske ledsnar vi efter något år? Ingen sitter på svaret, inte ens vi själva, men genom full frihet att göra vad vi vill finns i alla fall inget som begränsar oss. Inget som håller oss tillbaka. Inga dåliga ursäkter. Vilken befriande känsla!

En sak jag tänkt på många gånger är att saker och ting ofta inträffar av en ren slump här i livet. Du träffar en intressant person, börjar kommunicera och plötsligt öppnas en dörr till något du aldrig trodde fanns. Ett sådant möte kan verkligen förändra mycket. Ta arbetslivet som ett exempel, själv har jag t ex bara sökt ett jobb (mitt första) och därefter aldrig mer. Genom möten med intressanta människor har möjligheter dykt upp och nya dörrar har öppnat sig. Ofta (men inte alltid) har jag vågat kliva in genom dörren och på så sätt fått uppleva nya spännande utmaningar och inte minst mött nya inspirerande människor. Jag gillar det, jag gillar att det faktiskt fungerar precis så. I alla fall om du själv hjälper ödet lite på traven genom att söka kontakt med andra, visa intresse och vågar ta chansen när den väl dyker upp.

Så, tänk om vi, i vårt ”nya land” träffar spännande människor som erbjuder oss en möjlighet som det vore tråkigt att säga nej till? T ex, ”jag har dragit igång projekt X i land Y och skulle verkligen behöva några som er där. Vad säger ni?” Ja, då vill vi så klart kunna ta chansen om vi vill och absolut inte ha en massa hinder i vägen som begränsar oss. Dåliga ursäkter finns ju alltid, men varför inte ta chansen när möjligheten väl ligger framför dina fötter? Jag är övertygad om att jag skulle ångra mig bittert efteråt om jag lät en sådan möjlighet slinka genom mina fingrar i alla fall.

I vår plan ligger därför att kapa alla materiella band till Sverige. Det innebär att vi har för avsikt att sälja huset och det mesta vi äger när det väl är dags att hoppa. Genom att kapa fullt ut blir vi inte begränsade och får aldrig en dålig ursäkt som gör att vi tackar nej till en intressant möjlighet som dykt upp. Vi behöver heller aldrig oroa oss för att hyresgästen missköter vår egendom och vi slipper hantera eventuella problem om något går sönder eller krånglar. Men familj och vänner då tänker du? Ja, de är självklart viktiga för oss, men det är väl inga problem att hälsa på (långvisit) i Sverige eller för den delen att de bor hos oss i några veckor eller månader om de så vill?

Som trygghetsknarkande svensk känns de här tankarna så klart extra läskiga. Ofta säger en röst i mitt huvud att ”men borde ni inte ta tjänstledigt i 6-12 månader, hyra ut huset och magasinera prylarna istället? Det är ju ett klart tryggare alternativ.” Åhh vad trött jag är på den rösten ärligt talat. Jag försöker trycka bort den varje gång och kontra med att ”om jag bara lever en gång vill jag uppleva, våga ta dagen som den kommer, våga det okända. Allt som begränsar den möjligheten ska bort bort bort!”. Vem som vinner? Ärligt talat har jag ingen aning och kanske står vi där till slut med ett uthyrt hus och 9 månaders tjänstledigt. Om det händer blir jag dock besviken på mig själv. Nä, vi ska banne mig löpa linan ut den här gången och våga hoppa!

Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2017 (7)