Vägen till Frihet
Likes
193
Antal inlägg
243
Följare
71
Medaljer
0
Stad
Stockholm
Om användaren
Vi sitter fast i ekorrhjulet och vill hitta vägen ut! Vi vill ha mer tid att umgås med varandra och mer tid att lägga på projekt som betyder något för oss - på riktigt. Vår dröm är att kunna sluta arbeta (om vi vill), flytta till ett varmare land och leva av våra passiva inkomster. Följ vår väg till frihet och vår kamp att bygga upp en "pengamaskin" som gör det möjligt för oss att realisera drömmen.
Kontakt email

RSS

RSS feed
29 juni 2016

Så här gjorde jag med portföljen vid Brexit-oron

Måndagen den 27:e juni 2016 går till historien eftersom OMXSPI rasade med hela 7,75% under dagen. Det gick att skönja viss panik på många håll och säljtrycket blev enormt. -7,75% innebär för övrigt en 3:e plats på den mindre smickrande listan och endast den 11/9-2001 (ner 7,96%) samt 29/10-1987 (ner 8,74%) var värre.
 

Rycktes jag då med i paniken och toksålde när alla skrek sälj? Absolut inte, för mig var det istället rena julafton och jag passade givetvis på att låta krigskassan komma i arbete för köp av fina bolag. Kanske blev jag väl ivrig istället och köpte för mycket? Nja kanske, men ärligt talat känns det inte fel att passa på att köpa när bolag som SEB, SHB och H&M är på rea, krigskassan är skapligt välfylld och det månatliga kassaflödet är starkt. Det blev ganska många köp just den 27:e då jag slog till på:

  • SEB A, 1000 st á 71,80 kr/st (gjorde två inköp vid olika tillfällen samma dag så detta blev snittet)
  • SHB A, 300 st á 97,60 kr/st
  • H&M, 150 st á 239,10 kr/st

Jag är mycket långsiktig i mina innehav så att portföljen på en och samma dag droppar med typ tre netto månadslöner bekommer mig inte nämnvärt faktiskt. Varför, jo eftersom jag inte har för avsikt att sälja, i varje fall inte så länge jag tror på bolaget. Då är istället min övertygelse att kursen kommer stå betydligt högre på sikt så varför oroa sig? Dessutom äger jag bara bolag som delar ut pengar så under tiden jag sitter lugnt och betraktar stormen så dyker det upp utdelningar var eviga månad, fantastisk känsla!

Så, när alla andra skriker "SÄÄÄLLLJJJ!" eller för den delen "DET KOMMER GÅ NER MASSOR MER, DETTA ÄR BARA BÖRJAN!", ja då struntar jag blankt i det och köper i bolag jag tror på ändå. Jag vill dock säga att det självklart är klokt att sprida ut köpen över tid för visst kan det bli ännu billigare. Själv tror jag faktiskt att vi kommer få se mer nedgång här framöver, men om så sker står jag redo att fylla på igen när alla andra skriker sälj och löpsedlarna talar om för dig hur du ska rädda dina surt förvärvade slantar. Om säg sisådär 10-15 år är jag övertygad om att det var ett väldigt bra beslut.

Per dagens datum, dvs endast 2 dagar efter det historiska raset, så har portföljen i princip återhämtat sig helt. Det går onekligen fort i hockey, men ännu fortare på börsen!

När så börsen började återhämta sig redan den 28:e juni kom Betsson med en oväntad vinstvarning. Aktien föll därmed handlöst och redan inledningsvis med över 18% för att sedan falla ännu mer.
 

 

Själv har jag en mindre post i Betsson (c:a 3%) som, omräknat för tidigare genomförd split, köptes för knappt 50 kronor styck. Jag tycker att nedgången kändes som en kraftig överreaktion förstärkt av paniken, på grund av Brexit, som fanns där dagen innan. Jag passade därför på att köpa några hundra aktier till c:a kursen 73 kr/st.

Raset fortsatte dock även idag så då var det bara att gräva i kassakistan igen och fylla på ytterligare. Det blev några hundra aktier till och den här gången till kursen 64,50 kr/st. På lite sikt tror jag att det kan visa sig bli bra även om det onekligen finns en del orosmoln på himlen. Jag funderar till exempel på hur det egentligen står till i Turkiet, värre än befarat? Jag undrar också vad som händer i Holland där ju Apple har plockat bort spelappar, hur påverkas tillväxten av detta? Är den till och med negativ? Pressreleasen ger inga svar, men VD säger samtidigt att juni ser klart bättre ut så jag tror på återhämtning över tid. Betsson är trots allt ett riktigt kvalitetsbolag.

Hur agerade du i turbulensen?

8 juni 2015

Är bubbelfasen över för den här gången?

Att vi nu är inne i den så kallade bubbelfasen eller euforifasen skulle jag vilja påstå är sann. De flesta tecknen för att så är fallet finns där, t ex:

  • Det pratas aktier överallt och på luncherna kommer någon story om ett fint klipp någon gjort. Girigheten är påtaglig, alla vill bli rika och snabbt ska det gå.
  • Nu ska helt plötsligt alla kliva in på aktiemarknaden. Även de som knappt kan stava till aktier ska nu med för ingen vill ju missa tåget. Få av de som kliver in vet dock vad de investerar i.
  • Argument som "det är annorlunda den här gången" och "det finns inga alternativ, räntorna är ju så låga" hörs mer eller mindre hela tiden. Det är för mig kanske den allra största varningssignalen av dem alla. Vi hörde väl liknande tongångar t ex under IT-kraschen år 2000?
  • Mängden nyintroduktioner är enorm och mer eller mindre alla övertecknas.
  • Media (gärna kvällspressen) skriver ofta och gärna om möjliga klipp med rubriker som "aktie x ska upp minst 50 %" eller "så blir du rik på aktier!".
     

Att bubbelfasen förr eller senare tar slut är nog de flesta överens om. Den stora frågan är dock NÄR den är över? Naturligtvis vet jag lika lite om den saken som alla andra och jag vill därför poängtera att jag absolut inte har någon aning om bubbelfasen är över för den här gången eller inte.

Skulle dock bubbelfasen vara över är nästa steg kraschfasen (Blow off Phase) och då kan det bli åka av här framöver. Min tidigare gissning har dock varit att vi får se ett rejält nedställ på börsen först under 2016, men att vi under 2015 får minst någon rekyl söderut likt den vi hade i oktober 2014. Om det skulle stämma är alltså rådande bubbelfas ännu inte över utan den senaste tidens nedgång är bara ett tillfälligt hack i kurvan.

Hur som helst tycker jag det var lite kul att titta på OMXSPI för de senaste åren och jämföra den med "modellen" för de olika faserna som till slut leder fram till att en bubbla brister.

Ja vad säger man? Med lite fantasi skulle faktiskt bubbelfasen kunna vara över för den här gången. OMXSPI och den röda kurvan i modellen är ju inte helt olika varandra vill jag påstå. Det kan dock lika gärna vara ett tillfälligt hack och där vi kommande dagar får se rejäla uppgångar. Kristallkula någon? =)

Så, vad kännetecknar då de olika faserna och vilka "tecken" är det bra att hålla utkik efter? Låt oss kolla på de olika faserna var för sig.

Stealth Phase (Smygfasen):
I den här fasen investerar de sk "smarta pengarna" vilket generellt är pålästa och erfarna investerare som regelbundet följer börsen, gör egna analyser osv. Under smygfasen vill många "vanliga dödliga" hålla sig väldigt långt borta i från aktiemarknaden eftersom flera av dem fick sig en rejäl näsbränna vid den senaste kraschen (då de självklart klev in under bubbelfasen och då gärna gick "all-in"). I smygfasen är värde och pris ofta i ungefärlig paritet med underliggande fundamentala värden.

Awareness Phase (Uppvaknandefasen):
I Uppvaknandefasen börjar modet komma tillbaka och nu kliver nya (men hyffsat erfarna) investerare in. Ofta börjar nu också institutionella placerare gå med i matchen. När mer kapital hittar till börsen börjar också priserna att stiga och många gånger är det högre än det fundamentala värdet.

En bit in i den här fasen vill en många investerare göra vinsthemtagningar (med tidigare krasch skapligt färskt i minnet) vilket ofta leder till en sk "Bear Trap". Denna fälla är dock temporär eftersom investerarna inser att börsen har mer att ge varför priserna fortsätter uppåt.

Mania Phase (Bubbelfasen):
I bubbelfasen börjar girigheten att visa sitt fula tryne. Nu vill helt plötsligt alla hoppa på tåget och överallt pratas det aktier, investeringar och snabba klipp. Nu börjar också media att skriva på allvar om börsen och dagligdags trummar kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen ut budskapet att "så här blir du rik på aktier".

Entusiasmen är på topp och dåliga nyheter förnekas gärna eller "omtolkas" till något positivt. Argument som "det är annorlunda den här gången" och "det är andra spelregler nu" är tydliga varningstecken. Nu rusar priserna och många aktier kan öka i värde med 10-tals procent på en enda dag om det kommer en nyhet av lite mer positiv karaktär.

Blow off Phase (Kraschfasen):
Till slut börjar det sakta men säkert att smyga sig in visst tvivel. Vad som egentligen utlöser kraschen är inte enkelt att veta och i den här fasen handlar det mycket om psykologi. När tvivlet börjar få fäste börjar börsen sakta men säkert att röra sig söderut. Många förnekar dock fortfarande att proppen kanske är på väg att dras ur. Argument som "det är bara en tillfällig svacka" hörs fortfarande från många håll.

Problemet är dock att allt fler nu börjar trycka på säljknappen och gärna samtidigt. Under kraschfasen kan det uppstå en sk "Bull trap" där priserna återigen letar sig uppåt, men det är högst tillfälligt och snart börjar det gå nedåt igen och nu med klart mer kraft.

Till slut kommer rädslan in på allvar. Nu ska alla ut genom dörren samtidigt och det blir riktigt trångt. Några står emot, men till slut väljer de att kapitulera för att "rädda det som räddas kan". Allmänheten, dvs de som klev in med buller och bång under bubbelfasen, står nu där med byxorna nere och undrar vad som egentligen hände. Nu vräks "de sista" aktierna ut på marknaden. Vilka är det då som står där som kobror och väntar? Jo de är självklart de "smarta pengarna" som nu tycker att det är rena julafton. Hela bevakningslistan lyser tokgrön och fyndpriser står som spön i backen. Nu börjar hela kalaset om och vi är åter inne i smygfasen.

Så, hur går dina tankar? Är vi i bubbelfasen? Har börsen mer att ge eller har vi faktiskt glidit över till kraschfasen?

Taggar (forum): 
Taggar (blogg): 
8 maj 2015

Nr 3 - Börskraschen år 2000 - betraktelser från insidan

Läste för en tid sedan bloggaren Kavastus intressanta inlägg om börskraschen år 1987 (http://arnetalving.se/2015/03/24/tillbakablick-1987-det-var-da-det-blogg/) och började då fundera en del kring kraschen år 2000 som jag faktiskt fick uppleva från insidan (jobbade då och jobbar även nu i IT-branschen). Här kommer mina betraktelser blandat med intressant fakta från en svunnen tid.

Under slutet av 1990-talet talades det mycket om den nya ekonomin som på något mystiskt sätt skulle ändra spelreglerna kring bolagsvärdering. Intjäningsförmåga, stabil vinsthistorik mm var inte längre mycket värt, nä nu gällde istället galen tillväxt (mätt som antal anställda) och framtida vinster (drömmar). Det var absolut inte ovanligt att ett bolag som gjorde 500 miljoner i förlust och omsatte 25 miljoner värderades till miljardbelopp. Det talades då om att göra en strategisk förlust vilket i praktiken ansågs som något positivt. Här gällde det att växa antalet medarbetare i snabb takt så förlusterna var därmed legitima. Att få in nytt friskt kapital var vid den här tiden inget problem, det vara bara att göra en nyemission som i alla lägen blev kraftigt övertecknad.

Det var en smått otrolig tid där respekten för pengar inom de hypade IT-bolagen var noll och intet. Övertecknade nyemissioner stod som spön i backen så att fixa nytt kapital var en smal sak. Det var en tid där VD:n och bolagets talesperson hade samma status som en rockstjärna för att efter kraschen inte var värda någonting alls. Jag minns dem alla mycket väl och har dessutom träffat flertalet av dem när det begav sig, t ex Framfabs Jonas Birgersson med sin legendariska fleecetröja, Icon Medialabs Johan Staël von Holstein och Cell Networks Christer Sturmark.

Värda att nämna i sammanhanget är också Kajsa Leander och Ernst Malmsten som grundade Boo.com år 1998. Det bolaget skulle sälja märkeskläder över internet och byggde ett, för den tiden, mycket avancerat system som den normala modemanvändaren inte hade mycket glädje av. Sajten var i praktiken allt för seg och därmed oanvändbar för de flesta. Sidorna kunde ta flera minuter att ladda in.

I augusti 1998 blev investmentbanken JP Morgan Boo.coms rådgivare vilka hjälpte till att hitta investerare som kunde gå in med 100 miljoner dollar vilket ansågs nödvändigt innan företaget skulle förmå visa lönsamhet. Hur det gick? Jo det slutade naturligtvis med en konkurs av sällan skådat slag. I januari år 2000 hade bolaget intäkter på ungefär 100 000 dollar i veckan, men då låg utgifterna på 4 miljoner dollar i veckan. Den 17:e maj 2000 beslutade styrelsen att begära likvidation. Då hade ägarna satsat 125 miljoner dollar vilka nu gått upp i rök. Företaget hade skulder på c:a 178 miljoner brittiska pund och tillgångar på ungefär 19 miljoner brittiska pund. Sanslöst!

Under den andra halvan av 1990-talet började jag som IT-konsult på ett av de mer hypade bolagen i branschen. När jag började där var det knappast upphaussat, men några år senare var det upphöjt till skyarna och sannolikt drömarbetsplatsen för de allra flesta. Om vi hade kul? Absolut, det var sjukt kul och stämningen var på topp. Projekten var spännande, festerna var många och sjövilda. Alla skulle bräcka varandra med hänvisning till att det krävdes för att kunna rekrytera och för att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Kosta vad det kosta ville. Jag var själv på många fester som måste ha kostat åtskilliga miljoner styck att ordna. Det var en galen tid på alla sätt, men väldigt rolig. 

Redan från start blev jag inblandad i flera spännande projekt och "avancerade" snabbt i rang och fick mer och mer ansvar för kunduppdrag. Jag hade roller som t ex projektledare och affärsutvecklare. Egentligen var ju situationen bisarr, kunden betalade riktigt höga arvoden för en gröngöling som nyligen avslutat sin utbildning från universitetet och definitivt inte hade tillräckliga kunskaper för att utveckla kundens affär. Så var dock tiderna och företagsledningar "där ute" kunde på den tiden i princip ingenting alls om IT. Med andra ord, kunde du själv IT skapligt, var trovärdig i din argumentation och dessutom jobbade för något av den tidens stjärnbolag (läs "de upphaussade") så lyssnade alla företagsledningar på vad du hade att säga. Otroligt men faktiskt helt sant.

Media var under den här tiden utan tvekan delaktiga i att haussa upp bolagen. Det talades om Internets möjligheter och hur tekniken skulle förändra befintliga affärsmodeller och affärslogik från grunden (vilket ju till viss del också har hänt, men många år senare). Det skrevs spaltmeter och rockstjärnorna syntes i pressen på daglig basis där de skickligt sålde in drömmar och pratade upp börskursen. Möjligheterna ansågs oändliga och antalet affärsidéer var outtömliga. Amazon.com var dessutom en bevisad succé och många företagsledningar världen över började på allvar bli rädda för att bli utkonkurrerade av nätaktörer. Samtidigt började uppkopplingshastigheterna bli allt bättre även om många vid den här tidpunkten satt på modem som vi idag skulle uppleva som fruktansvärt långsamma.

Värderingarna på alla bolag som förknippades med IT blev snabbt skyhöga. Internetkonsult-bolagens värderingar gick inte längre att förklara med klassiska ekonomiska teorier med faktorer som substansvärde osv utan istället talades det om värdering per anställd vilket ytterligare eldade på behovet av att växa snabbt. Till viss del organiskt men självklart också genom förvärv. I det bolag jag jobbade för förvärvades ungefär 15 bolag på ett år vilket så klart var helt vansinnigt. Att bolagen ville växa snabbt var dock inte konstigt, en konsult kunde enkelt värderas till 20-35 miljoner kronor vilket innebar att nya anställda snabbt ökade bolagets värdering vilket i sin tur gav företaget möjlighet att förvärva nya bolag (de flesta köpen gjordes nämligen med egna aktier och inte cash). Kampen om potentiella medarbetare hårdnade och vid den här tidpunkten erbjöd de flesta mycket generösa anställningsvillkor och deltagande i diverse optionsprogram.

Bubblan svällde nu snabbt och började närma sig bristningsgränsen. Nu började alla småsparare dessutom hitta till börsen och IT-aktierna. Otaliga löpsedlar från tidningar som Aftonbladet och Expressen bidrog garanterat till hysterin och många gick "all in".

I maj år 2000 gick så Boo.com i konkurs, en spektakulär sådan. Denna händelse anses av många vara starten på kraschen. Nu började nämligen ägarna rikta krav på de sk dotcom-bolagen att de måste börja visa substans enligt de spelregler som gällde innan "den nya ekonomin". Det innebar i sin tur att nyemissioner inte längre var lika enkla att driva igenom vilket i sin tur ledde till att många IT-bolag fick stora problem. På kort tid gick många bolag i konkurs eller så tvingades de säga upp merparten av alla anställda. De tidigare så attraktiva optionsprogrammen blev värdelösa och många förlorade sina jobb. Mängder av investerare (antagligen mest småsparare) förlorade stora summor och effekterna blev mycket stora på global nivå.

Den 7:e mars år 2000 startade börskraschen. Ericsson ansågs t ex vara värt 1 800 miljarder kronor vårvintern 2000 då de på något sätt fått en stämpel som IT-bolag. Flera andra mer renodlade IT-bolag var små jämfört med Ericsson, men hade i flera fall uppvisat sanslösa kursuppgångar. Ericsson blev ett blysänke och på sex veckor sjönk generalindex med 20 %. Enskilda IT-aktier sjönk med så mycket som 60 % på kort tid. Den 20:e oktober föll Ericsson med 30 % på några timmar och tidigare "stjärnbolag" som t ex Framfab och Icon Medialab hade nu fallit med 90 % från sina kurstoppar. Innan vändningen i oktober 2002 hade OMXSPI backat med ungefär 70 %. Den tidigare toppnoteringen från den 6:e mars år 2000 nåddes först i april 2007, det vill säga mer än sju år senare. 

Jag kan ärligt säga att jag är otroligt tacksam för att jag fick vara med och uppleva det hela från insidan. Trots kraschen klarade jag mig personligen rätt så bra, men jag känner många som råkade riktigt illa ut "tack vare" girighet, optioner och ett förlorat arbete. Jag vill också tillägga att många av affärsidéerna som uppkom under den här perioden var riktigt bra, men tekniken var inte på plats och marknaden var inte heller mogen för allt det nya. De var helt enkelt för tidigt ute. Ta Boo.com som ett exempel, idag är det knappast någon som tycker det är märkligt att sälja kläder på nätet.

Har du egna minnen från kraschen år 2000? Upplevelser från insidan eller för den delen på sidan om?

Taggar (forum): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (7)