Att ha tid, ork eller båda

För några dagar sedan hände en grej som jag tänkte jag kunde dela med mig av. Vi har inget snörasskydd på vårt garage då det lutar åt ett håll man aldrig går under, vilket gör att snön har glidit av taket ett par gånger under vintern. Det har gjort att den landat i en hög och blivit rätt hårt packad och dessutom är det skuggigt läge just där snön landade. Så när vårvärmen nu var på gång så tänkte jag att jag kunde ta den där snön och köra ut den med skottkärra till ett soligt läge på uppfarten nära en brunn. Så skulle snön smälta snabbt och vattnet försvinna istället för att ligga i flera veckor i skuggan och dessutom göra vår gräsmatta i närheten av högen blöt långt in i maj.

Jag har alltid gillat lite fysiska jobb. Gräva och bära är mycket roligare än pilla och finlira, i alla fall om det handlar om en begränsad period. Så att skotta lite snö och köra 20 lass med skottkärran vilket uppskattningsvis tog cirka 30 minuter i eftermiddagssolen var ingen större uppoffring. Men när jag nästan var klar kom min granne ut och vi bytte några ord över staketet och han kommenterade mitt jobb på ett sätt som fick mig att tänka lite.

Han och hans fru flyttade till området ungefär samtidigt som oss. De har två barn, en hund, ett hus och trädgård som var i betydligt sämre skick än vårt vid inflyttning, en studsmatta, en lekstuga, två bilar, en husvagn, en släpkärra, en fyrhjuling och en båt. Jag kan väl säga så mycket som att lägga en halvtimme på att skotta bort en snöhög som egentligen inte gör någon större skada finns inte med på deras “att-göra-lista”.

Nu är snöhögen i sig ingen stor grej. Och det är klart att med rätt prio skulle alla kunna fixa 30 minuter om det var något som var viktigt att fixa på riktigt. Men jag har tänkt lite på det här under de senaste två dagarna, efter mötet där över staketet, att jag verkligen uppskattar att ha både tid och kraft att kunna göra den här typen av saker. 

Kanske har man ett fönster någonstans mitt i livet där man är tillräckligt gammal för att bry sig om en snöhög på gräsmattan, ha tid och kraft att göra något åt det och samtidigt fysiken att inte tycka 20 lass snö är några större problem? Sen om det fönstret är mellan 30 och 80 års ålder eller mellan 65 och 67 års ålder är olika från person till person. Och som sagt, nu handlar det egentligen inte om snöhögen i sig, men kanske kan det vara något som spiller över på livet i allmänhet?