PerPenning
Likes
247
Antal inlägg
483
Följare
53
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
6 januari

Ekonomisk stress

 

Jag, som trivs med att tala om arbetets ok på mina axlar, trivs väldans bra med det jobb jag har idag. Mycket att göra men kvalificerat och utmanande. Jag tycker det är tillräckligt roligt för att inte se det som just en belastning. Därmed inte sagt att jag arbetat en enda dag till om det inte behövts.

 

Jag och frugan drar in fina pengar varje månad. Ja, fru Penning är ju visserligen uppsagd från sitt jobb men arbetsbefriad tillsammans med sju uppsägningsmånader. Och nu arbetar hon lite extra, ungefär halvtid, så det blir än mer in i kappsäcken med guldpengar. Vår tilltro till att hon ska ha ett jobb före uppsägningstiden är stor men innebär inga problem ifall det inte blir så. Inkomstförsäkringen täcker 80 procent av lönen och netto blir det runt 2 000 kronor per månad. Så ingen stress här, inte.

 

Stress anses ju vara något dåligt men är via evolutionens vindlingar något som varit viktigt för vår överlevnad. Kortare perioder av stress skärper koncentrationen och förmågorna medan långvarig tenderar att bränna ut oss och dessutom krympa hjärnan. Att vara stressad kring den egna ekonomin brukar tyvärr vara av den långvariga modellen. Alltså inget bra för dig.

 

Att leva från en lön till nästa tillhör en av de större farorna. Det finns ingen krockkudde i en sådan privatekonomi och minsta störning, så som sjukdom eller arbetslöshet, skapar svårigheter. Lever du så - då är du en av de åtta av tio som tillbringar sin tillvaro så. Begrepp som förfallodatum, betalningspåminnelser och delbetalning är välkända och plågar dessa varje månadsskifte.

 

Att buffra pengar är metoden för att komma ur denna situation, något som kan vara tråkigt att ägna sig åt. I det budgetverktyg jag använder, You Need A Budget, så kallas det istället att åldra sina pengar. När inte alla pengar går åt i budgeten så ackumuleras dessa upp - de åldras med grace. YNAB räknar ut hur många dagar dina gamla pengar räcker till baserat på ditt utgiftsmönster. Det magiska talet man bör uppnå är 30 dagar, vilket betyder just en buffert som räcker så länge. Du kan helt enkelt betala för allt utan att röra nästa lön.

 

Att ha minst en månads framförhållning är bra mot stress. Det finns pengar att ta av. Att nå dit behöver inte ta ens ett år, inte ens för Slösa.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
11 oktober 2016

Tankar kring boende

 

Tre tankar i en kombination kring boendets vedermödor.

 

Den första handlar om reavinstskatten på villor för äldre som önskar att sälja och flytta till något mindre och underhållsmässigt enklare. Det finns i Sverige över trehundrafemtiotusen villor där det bor en enda person. Tacka tusen för det - att betala 22 % i skatt på vinsten i en försäljning? Och där de resterande slantarna sedan inte räcker till för en annan bostad? Svenskt regelverk är föråldrat, orättvist och flagrant oförskämt mot äldre människor. Reavinstskatten tar ingen hänsyn till inflationen eller hur länge du bott i en bostad. Att vara äldre och ta banklån är dessutom svårt och gör du vinst på din bostad får du inget bostadstillägg. Billiga hyresrätter med tillgänglighetsanpassning är dessutom få. Nej, man tvingas bo kvar i en stor villa i väntan på döden. Skäms, regering och riksdag!

 

Samtidigt som detta permanentas så visar det sig att svensken i gemen aldrig varit mer skuldsatt än nu. Grattis, Lyxfällan - nya adepter till framtida säsonger lär fylla på leden. 3 600 miljarder kalla är utlånade till de svenska hushållen. I den statistik som SCB tar fram varje kvartal kring hushållens finansiella ställning kan utläsas att skulsättningen ökat mer än fyra gånger sedan 1996 då familjen Penning äntrade bostadsmarknaden.

 

Var femte villaägare oroar sig också för att behöva tvingas flytta. Ja, jag förmodar att de där åldringsvillorna inte finns med här - där finns en annan typ av oro. Nej, det handlar om i huvudsak yngre villaägare med höga bolån. Oron handlar om sämre tider, arbetslöshet och sjukdom. Det gäller att hålla sig frisk och att kunna arbeta för att mota högre framtida räntekostnader. 30 procent svarar att de skulle behöva förstärka sin ekonomi med minst 6 000 kronor per månad för att behålla sin bostad och levnadsstandard om någon i hushållet förlorar jobbet eller blir långtidssjukskriven.

Levnadsstandard? Ja, i vår lilla by körs det runt i fina bilar trots att man inte nått trettioårssträcket. Att amortera är mest ett tvång för dessa unga familjer och en ränta på 3 procent är en mardröm. Lite lustigt är att det nu introduceras en försäkring för att kunna bo kvar vi arbetslöshet eller sjukdom. Undrar hur många som kommer att nappa på den? Premien på försäkringen är dold bakom ett telefonsamtal.

 

Det finns mycket klokskap i att lära sig lite företagsekonomi och sedan applicera denna lärdom på den privata ekonomin. Skillnaderna är inte så stora. Att balansera en budget, att ha soliditet och intäkter och kostnader i balans med en möjlighet till utdelning - ett sparande, en semester eller annat som förgyller livet. Att bo ståndsmässigt är ingen mänsklig rättighet.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

15 augusti 2015

Ett bra trick eller inte?

Fortsatt lever vi i Sverige med den sjukdomen som innebär att vi premieras av staten då vi lånar (bolån) och straffas när vi sparar via beskattning. Om detta kan man tycka olika och konceptet kan diskuteras i spaltmeter - detta har jag inte för avsikt att göra här och nu. Istället ska jag resonera kring något som jag gärna önskar feedback på.

Familjen Penning sparar pengar på ett ISK för att kunna betala ett bilköp i framtiden. Exakt när detta blir återstår att se. Min fundering är då att möjligen göra enligt följande - i exemplet nedan har jag kalkylerat på en bil för etthundratusen kronor.

Istället för att spara buffertpengar i en kort räntefond - som avkastar dåligt - välja att spara dessa i en relativt trygg prefererensaktie, exempelvis Balder Pref som ger c:a 6 % i avkastning. Efter skatt ger detta c:a 5,1 % netto i dagsläget.

När bilköpet ska ske lånar vi på bostaden, låt oss säga till 2 % i ränta. Vi flyttar buffertsparandet till amorteringen och betalar av bilköpet på 20 månader. Ungefärlig räntekostnad blir 700 kronor per år. 6 % avkastning minus skatt och minus räntekostnad blir 4 400 kronor per år.

Undantaget riskfaktorer som att preffen kollapsar samt att räntan chockhöjs på både ISK och bolån - hur ser ni på konceptet? Är det vattentätt eller är jag ute och cyklar?

Taggar (forum): 
Taggar (blogg): 
31 maj 2015

Helt oväntat

Jag är mäkta förvånad över att vi svenskar faktiskt är bäst inom hela EU i att tillse att vi har en buffert för oförutsedda utgifter. Åtta av tio svenskar förmår nämligen att plocka fram elvatusen kronor, utan att låna av någon, ifall att något oförutsett skulle hända - något som vi ju alla vet händer allt som oftast. Elvatusen kronor, minsann. Det är ju en slant att hosta fram så där en vanlig vardag. Eller vad säger du?

Nej, elvatusen kronor är inte så värst många pengar. De allra flesta borde kunna ha en buffert som är många gånger större än så. Allt handlar om att idogt sätta av någon enstaka procent varje månad under tillräckligt lång tid. Enligt en undersökning från Nordea så drabbas 2 av 3 svenskar av en oväntad utgift var sjätte månad vilket innebär att de flesta av oss borde drabbas tillräckligt ofta för att lära oss något nytt och bli adaptiva.Och hur oväntade kan egentligen de vanligaste oväntade händelserna anses vara? Att bilen, kylen, frysen eller tvättmaskinen rasar - det är på min skala en högst förväntad olycka även om det inte går att sia när i tiden så sker.

Vi är helt enkelt bäst inom EU i grenen att plocka fram elvatusen kronor på studs. Att exempelvis fransmän och tyskar har det svårare är för mig en gåta, lättare att förstå är länder som Rumänien eller Bulgarien. Ändå är det för många som har usel framförhållning. Åldersgruppen 16-34 år har det svårast - en av fyra klarar inte av att få fram pengarna. Enklast är det för 65 till 84 år som är en grupp med resurser i madrassen. Ensamstående med barn sticker ut allra mest med varannan som Svarte Petter.

Jag funderar allt på hur många som investerar i fonder och aktier men struntar helt i att ha en buffert? Det vore en intressant undersökning det med.

Taggar (forum): 
Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (90)
Aug (6)

Taggar