Spartacus
Likes
149
Antal inlägg
358
Följare
40
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
2 dagar

Uppmuntra buffertsparande

Här kommer dagens tredje och sista utspel från mig. De tidigare var om vinsttak i skolan och avskaffa ränteavdrag.

Jag har alltid tyckt att man bör uppmuntra sparande därför har jag ju tidigare skrivit mig varm för ett införande av någon form av schablonavdrag för kapitalinkomster. Upp till ett visst belopp. För att just premiera att man sparar undan en slant som buffertsparande.

I dagens räntemiljö och tider med ISK m.m. samt att schablonavdrag för kapitalinkomster verkar sticka i ögonen hos vissa så kommer jag även med ett till förslag.

Återinför förmånlig ränta på skattekontot för fysiska personer. Ge fysiska personer ränta på skattekonto, upp till ett visst belopp.

Skattekontot kan man begära utbetalning från vid behov och kan du fungera som buffertkonto för lite större oförutsedda utgifter Räntan på skattekontot avskaffades ju vid årsskiftet då det tydligen nyttjades för friskt av vissa som förmånlig kapitalplacering.

Jag kan tycka att det hade varit bättre med en revidering som på något sätt uppmuntrade enksilda individer till sparande. Jag menar inte att skattekontot ska ta över hela sparandemarknaden, men viss form av morot för att premiera sparande skulle vara klädsamt.

Hur ser du på buffertsparande?

Taggar (blogg): 
2 dagar

Avskaffa ränteavdrag istället för att införa bankskatt

Blir en sådan dag idag, med lite "friare" funderingar kring ekonomi och politik. Vinsttak tak i skolan publicerades ju i förmiddags.

En annan fråga jag vill lyfta är den s.k. banksskatten som det verkar regeringen kommer få backa på. Jag är i och för sig inte negativ till att man ser över hur finanssektor bör beskattas, men något jag är anhängare av är att först och främst att ta bort eller skära ned på ränteavdragen.

Jag finner det helt sanslöst att lån ska subventioneras via skattesedeln medan sparande ska beskattas. Gällande bankskatten så blir ju ränteavdragen ändock en indirekt subventionering av banker då den är inberäknad i varje kalkyl som bankerna ger sina låntagare och ger dem möjlighet att låna ut mer. Så vill man få in pengar på "bankernas bekostnad" så vore en neddragning av ränteavdragen en fungerande väg att gå.

Lägre räntor ger ju allt annat högre tillgångspriser, eller annorlunda uttryckt - lånarna måste låna mer för att få den tillgång de vill köpa när räntekostnaderna är låga.

Mellan tummen och pekfingret så motsvarar ränteavdragen just nu ca 30 miljarder.

Vad är dina åsikter kring ränteavdrag och bankskatt?

Taggar (blogg): 
2 dagar

Vinsttak i skolan

Illmar Reepalus utredning hade uppdraget att finna nya regler för att begränsa vinster i välfärdssektorn. Föga förvånande så kom han då fram till att en vinstbegränsning bör införas, ett tak. Ett vinsttak på 7% plus statslåneränta på operativt kapital.

Det mesta av debatten verkar ha handlat om skolan därför tar jag min utgångspunkt där.

Jag inser att det finns problematik kring segregationsproblem, skapandet av betygsinflation, lockandet av oseriösa aktörer, plockandet av lågt hängande äpplen fenomen kring och i välfärdssektorn. Men min ytterst personliga åsikt är att när det gäller kontroll hur skattemedel ska förvaltas så ska kontrollen ske på annat sätt än någon form av, ur luften taget, vinsttak.

Jag tror inte att vinsttak för verksamheter med en viss form av ägarform skulle vara lösningen på effektivt utnyttjande av skattemedel. Jag är mer inne på en modell där räkenskaper och verksamheten granskas, både privata och offentliga aktörer, på samma villkor. Ur ett fördelnings- och effektivitetsperspektiv.

Där man granskar både t.ex. kommuner och privata aktörer. Går pengarna verkligen till eleverna i rimlig grad? Eller hamnar de i andra projekt? Arena-byggen?  För den som är road att läsa kommuners årsredovisningar så är det ju inte så att det är jättetransparent att läsa ut saker och ting. Det brukar ofta handla om att man fått en politiskt klubbad budget tilldelad sig och sedan går man lite minus år efter år. Hur ser egentligen intäkerna ut om man hade redovisat som en privatägd aktör med de "intäktsmodeller" som finns? Vart går statsbidragen till?

Svårt att säga. En kommun går i princip aldrig med vinst dock.

Jag är övertygad om att kommuner har uppsåt att få en så god verksamhet som bara är möjligt, men jag är också övertygad om att man skapar fel fokus på hur man skapar ekonomiska förutsättningar för en god utbildningsverksamhet - om man tror att det är vinsttak för en viss typ av ägandeform som gäller.

Oavsett om en skola drivs av en koncern, en eldsjäl, en kommun, ett landsting eller familjekooperativt så bör ju fokus vara på att medlen förvaltas för elevernas bästa. Granskning bör ju gälla det. Inte gransning av någonting som ändå inte säger någonting om huruvida de elever som går i verksamheten får den hjälp och stöd de behöver.

Som en sidonotis så har jag ingen egentlig åsikt om vem som är bästa huvudmannen/ägaren för en utbildningsverksamhet. Kommun? Privata? Landsting? Men jag är mer och mer inne på att all resurstilldelningen i alla fall bör gå via staten. Låt staten ta hand om all finansiering för utbildningsverksamhet här i Sverige så kan kommuner liksom privata aktörer få pengarna där ifrån för att driva sina respektiva enheter. Se också till att intäkter och kostnader måste särredovisar mer och låt Skolverket eller liknande myndighet få befogenheter att bättre granska nyttjandet av resurserna. Då tror jag det utkristalliserar sig hur man bäst ska använda våra skattepengar, för att få bästa möjliga skola för våra barn.

Igår gick den egentliga remisstiden för Reepalus förslag ut och i maj kommer slutbetänkandet. Vi får se hur det hela faller ut.

Vad anser du om vinsttak i  skolan/välfärden?

 

 

 

Taggar (blogg): 
5 dagar

Hur tänker du kring att investera i korrupta länder?

Investera i bolag med en stor del av verksamheten i fjärran länder kan ju vara lukrativt, men också innebära stora risker. Jag menar inte då just bolag som är noterade i andra länder. Där kan ju redovisningsregler skilja sig en del från det man är van vid "här hemma". Enbart det kan ju skapa svårigheter att bedöma ett bolag. Nej jag tänker nu främst på bolag som har en betydande del av själva försäljningen eller produktionen i andra länder.

Vi har t.ex. risken för korruption. Minns ni TeliaSonera? Ett bolag som gjorde lukrativa affärer i Uzbekistan. Sedan visade det sig ju inte vara så lukrativt... Länder och regimer har olika inställning till det här med affärsmässiga uppgörelser.

Nedan en översiktsbild över det årligen sammanställda korruptions indexet.

 

 

Där ligger Sverige ganska bra till, medan många länder som mer "spännande" får ganska låga betyg. Visst kan saker bli bättre även i Sverige, men relativt många andra så står vi oss tydligen väl.

Visst kan det finnas goda tillväxtmöjligheter utomlands, men det kan också finnas risker med att göra sig beroende av vissa regimers välvilja. Hur lagstiftning ser ut kring äganderätt, regleringar av olika slag m.m. skiljer sig.

Hur tänker du kring det här med investeringar i bolag med betydande verksamhet i andra länder? Är ländernas syn på marknadsekonomi, lagstiftning och hur de agerar på den politiska arenan något du tar i beaktande?

 

Taggar (blogg): 
17 februari

Ratos - Sälj Adelswärdskahuset och flytta till Lund

Närhet rikets absoluta centrum och möjlighet att känna av stora storstadspulsen verkar ha liten korrelation till resultat. I alla fall om man kikar på riskkapitalbolaget Ratos som trots att det varit extraordinärt goda tider för riskkapitalbolag att sätta bolag på börsen inte lyckats göra så med så värst många.

Arcus var dock en sådan. En man fick bra betalt för också, men med tanke på hur många fler bolag som finns i portföljen kan man tycka att det borde varit läge att avyttra några till, till dagens noterings-multiplar.  Men, men vi kanske tänker olika där.

Rapporten som kom idag glädje dock inte många. Vinster som genererades åts upp av nedskrivningar.

Passar därför, dagen till ära, på att upprepa min gamla aktivist-uppmaning till styrelsen i Ratos – Sälj Adelswärdska huset och dela ut pengarna till aktieägarna!

Dessutom kompletterar jag med en ny när strategin ändå ska ses över - Flytta kontoret till Lund! Finns en och annan kunnig lundabor som kan värvas till bolaget.

Taggar (blogg): 
16 februari

Varför köper Berkshire Hathaway flygbolag?

Berkshire Hathaway senaste 13F visar att man fortsatt köpa på sig flygbolagsaktier. Nu inte tre utan i fyra olika bolag. American Airlines (AAL), United Continental (UAL), Delta Airlines (DAL) och Sothwest Airlines (LUV).

 

 

Eftersom Buffett själv talat mot investeringar i flygbolag under tidigare år så har min personliga gissning varit att det är hans adepter, Tod Combs och Ted Welscher, som uttnyttjat vad de ser som möjligheter och tryckt på köp-knappen.

Skrev lite om det efter förra 13F-rapporten - Buffets flygbolagsköp.

Nu har köpen fortsatt och en annan tanke har börjat slå rot. Vad handlar Berskhire mer och mer om och när syntes det här beteendet sist?

Berskhire handlar mer och mer om att äga helägda rörelser. Mindre och mindre om att göra klipp på marknaden (även om den optionen alltid kommer finnas). Mer och mer av "värdet" i Berskhire ligger i de rörelser som ligger utanför aktiemarknaden. Som en sidonotis kan ju nämnas att detta är affärsrörelser man köpt upp och som enligt regelverket ligger bokförda till det värde man köpt det för. Dess egentliga värde, allt eftersom de växer, ökar ju dock år för år.

Sist Berskhire gick in i en branch man tidigar ratat var då det hela kulminerade med köpet av järnvägsbolaget Burlington Northern Santa Fe (BNSF). Järnvägsbolag var tidigare ratade av Berskhire, men det visade sig sedan att man gjorde bedömningen att branschen konsiliderats och förändrats så pass att det var en numera mycket intressant investering. Kan det vara en liknande utveckling vi ser hos flygbolag?. Mycket riktigt så har ju BNSF, som på sin tid ansågs som en helgalen och dyr investering, blivit en riktig kassako för Berskhire.

När detta begav sig så köpte Berkshire dock inte aktier i bara BNSF. Nej det köptes i fler järnvägsbolag. Är det en upprepning av järnvägsaffärerna vi nu ser i flygbolagen? Ser man att branschen nu förändrats? Ser man möjligheter till uppköp av något flygbolag?

Det lär vi väl få se i sinom tid. Vad tror du?

 

14 februari

Bokslutsrapport 2016 Beijer Alma

2016 tickade på ungefär som 2015 för Beijer Almas del. Redovisad vinst blev 10,87 kr/aktie (11,74) och utdelningen bibehålls på 9,50 kr/aktie (9,50).

Förvärvet av JWG annonserades tidigare i år och dessutom förvärvas Spiralspecialisten nu vid årsskiftet. Båda till multiplar motsvarande p/s 1. Beijer Alma självt värderas mer runt p/s 2. Exklusive förvärv växer omsättningen ca 4-5%. Dock gav inte det någon skjuts till vinsten.

Det som verkar agera sänke för andra året i rad är affärsområdet Beijer Tech. Där har vi sett sjunkande försäljning och sjunkande rörelseresultat ett tag nu.Beijer Tech. Beijer Tech säljer flödesteknik och industrigummi eller på ren svenska - slangar. Tittar jag in på Lundgrens Sverige AB (en del av Beijer Tech) så verkar försäljningen ligga sämre till nuför tiden än för några år sedan samtidigt som balansräkningen blivit svagare.

 

 

Just balansräkningen är något som sakta urholkats i Beijer Alma. Soliditeten är fortsatt god, ca 60%, men riktningen är tydlig. Samtidigt är räntetäckningsgraden extremt god - tack lågräntepolitiken.

Jag kan dock inte undgå misstänka att det är inom Beijer Tech man har lite problem, för de andra två affärsverksamheterna verkar tuffa på. Beijer Tech är också det nyast tillkomna affärsområdet för Beijer Alma samt skiljer sig från de andra då det handlar om handel, inte produktion. Kanske har man inte samma goda näsa för affärer här?

Det andra negativa (ja nu letar jag fel jag vet...) är att trots en höjd skuldsättning så har avkastningen på det egna kapitalet sakta minskat. Avkastning på eget kapital som 10-års medel har nu sjunkit under min "magiska gräns" på 20%. Vilket resulterar att kvaliten på bolaget anses sjunka ett snäpp enligt checklistan.

Sammantaget. Även om Beijer Alma tuffar på så anser jag inte bolaget är mer värt idag än det var för drygt ett år sedan. Välskött och väl värt att hålla, ja för bolaget har många, många kvaliteer. Någon uppjustering av "värde" sker dock inte på basis av denna rapport.

Synpunkter på Beijer Alma?

Taggar (blogg): 
13 februari

Tesco och Elbit Systems tre år senare

Ibland kan det vara intressant att kika på bolag som man tittade närmare på men aldrig köpte några aktier i. Nu är det snart exakt tre år sedan jag blev intresserad av brittiska Tesco och israeliska Elbit Systems. Ingen av dem rankade högt på mina checklistor för det fanns varningstecken, men det utesluter inte alltid att jag ändå tar positioner.

För Tescos del så blev slutsatsen "Förutsättningar för att det ska bli bra där, men man får beakta bolagets situation också för det är inget klockrent case. Om man tror att bolaget ska vända på trenden och återfå lönsamhet liksom tillväxt är detta ett ypperligt tillfälle. Om inte, så är det en value trap." 

Tesco var lockande ett tag eftersom det såg "billigt" ut, men när jag vägde ihop det hela så blev det inget köp.

Det var tur för aktiekursen har halverats sedan dess.

Hade det blivit köp så hade jag min vana trogen troligen avyttrat innehavet efter ca 2 år och så eftersom jag brukar ha 2-3 år som riktmärke för att se om en affärsverksamhet vänder eller ej. Har de inte visat spår av det eller ledningen gjort andra bra jobb med företaget i en s.k. turn around så brukar jag sälja där. Jag accepterar helt enkelt förlusten. Alternativkostanden kan bli stor om man låter sig dras med för länge. Pabrai brukar förespråka detta förhållningssätt medan Spier förespråkar att inte sälja om ett innehav gått ned 50% eller mer utan vänta ytterligare två år. Jag tänkte att i fallet Tesco så går det återkomma om ett år igen och se om Pabrai eller Spier får rätt.

När det gäller israeliska Elbit Systems så såg jag flera riskmoment. Visserligen fanns förutsättningarna där "Förutsättningarna för att det ska gå fortsatt bra finns dock där". Priset var också attraktivt i en branschjämförelse, men jag gillade inte balansräkningen och lite annat som var svårt att förutsäga utvecklingen på.

Det var synd för aktiekursen har dubblats sedan dess.

Hade jag kunnat förutsäga detta?

När jag tittar närmare på bolagets utveckling, så nej. Kursutvecklingen kommer sig utav multipelexansion. Inte av att affärerna går så mycket bättre. Det har bara varit en liten ökning i både försäljning och vinster däremot har ju aktien som sådan uppvärderats något enormt.

Var bolaget så super-billigt för 3 år sedan?

Nej jag kan inte påstå det heller. Visst relativt billigare än vissa andra försvarsaktörer, men det är inget deep-value case på något sätt. Historiskt sett så har försvarsbolag värderat mellan PE 10 till PE 20 över decenniumerna. Allt beroende på sentiment. Elbit låg då ungefär i mitten där.

Hade jag köpt Elbit Systems så hade det troligen legat i zonen för sälj just nu då mitt s.k. gummisnöre mellan uppskattat värde och pris är rejält spänt där nu.

Hade jag köpt Elbit Systems hade jag kanske tyckt att jag var smart som dubblade pengar på 3 år, men i det här fallet så hittar jag ingenting som tydde på att jag skulle kunna anta att kursen skulle dubblas - att en placering vore ett smart drag. Inte annat än att många aktier gått väldigt bra på 3 år. Inte minst inom vissa branscher där multipelexpansionen varit större än i andra.

Den möjliga lärdomen här är att bransch är minst lika viktig som bolag. Investerarfysikern har ibland varit inne på liknande spår; att breda bransch ETF:er fungerar minst lika bra som att plocka bolag.

Det ställer dock till det lite om man är "värde-orienterad". Hur beräknar man "värde" i en bransch? Då får man istället tänka mer "momentum" alternativt ha en "contrarian-strategi" d.v.s. vara ständigt motvalls i sina köp och sälj-beslut baserat på vad som bedöms vara populärt och icke-populärt.

Ja det finns många vägar att vändra i denna värld. Det är hur som helst kul att blicka bakåt ibland.

Äger du Tesco eller Elbit Systems? Vad tror du om dess nära framtid?

Taggar (blogg): 
11 februari

Sälj-lampan blinkar i Deere

Jag har sedan en tid i princip aldrig skrivit om aktiva investeringsbeslut i realtid eller förtid. Anledningen är att jag tycker att det blivit ett väldigt "Följa John" mentalitet överlag och jag väljer att inte bidra till det - Mindre transparens eftersträvas.

Nu ska jag dock göra ett undantag för att exemplifiera en av mina tumregler då det handlar om sälj.

Bolaget det handlar om är jordbruksmaskinstillverkaren Deere. Ett bolag som aktiekursmässigt överraskade väldigt positivt i november förra året efter en rapport som inte var så dålig som väntat. Nu har aktiekursen rört sig ännu högre vilket gör att avståndet mellan vad jag bedömer vara ett ok köp-pris och nuvarande värdering nu är på +50%.

+50% är den "magiska gränsen" då jag ofta tar beslut om att antingen avyttra eller i alla fall sälja en del. En del större än att bara skala av 5-10% på innehavet i maginalen som också kan ske ibland av hygienskäl eller vad man krasst kan kalla sysselsättningsskäl (alla gillar ju hålla sig sysselsatta...).

Jag menar då inte att kursen ska ha gått +50% från köp. Nej, för min värdering av ett bolag kan mycket väl också röra sig uppåt i takt med att affärerna bevisligen går bättre och bättre. Jag syftar på gapet mellan värdering och aktuellt pris. Likväl som om gapet är stort neråt och signalerar starkt köpläge (eller value-trap) så signalerar ett 50%-igt gap på den "övervärderade" sidan sälj-läge. Eller i alla fall att man starkt ska överväga att sälja av en del.

Det kan mycket väl visa sig att kvartalsrapporten den 17:e kommer visa saker som gör att vi kommer få se ytterligare skutt uppåt i kursen. Dock så har den här sälj-tumregeln oftare hjälpt mig än stjälpt mig.

Därför kommer det mycket troligt säljas en del Deere aktier under veckan som kommer. I alla fall under de premisser som gäller just idag. Gummibandet mellan pris och bedömt köp-värde är för hårt spänt just nu.

 

 

Taggar (blogg): 
11 februari

Bokslutsrapport 2016 Yara

Yaras bokslutsraport kom för ett tag sedan och för den som vill kan man fördjupa sig i näst intill all oändlighet i hur priserna på NPK, Urea, Henry Hub, TTF m.m. varierar över tid.

Yara har i princip ingen prissättningsmakt vilket medför att vinsten kommer variera utefter förutsättningar man inte helt styr över så som priset på konstgödsel (output) och priset på energi (input).

Även om vissa faktorer gynnade Yara förra året då man gjorde en vinst på nästan 30 nok/aktie så har marginalerna i år istället pressats för att i år hamna på 23,25 nok/aktie. 10-års snittet är 27,30 nok/aktie men det säger igentligen mindre än att vinsten har varierat mellan 10 och 40 nok/aktie över samma period.

Mr Market förväntade sig sjunkande vinster redan i somras - Låga nyckeltal i Yara.

"Min hypotes är att Mr Market förväntar sig fallande vinster. Yara har gynnats av svag norsk valuta samt låga energipriser. Priset på vad man kan få ut för kvävebaserade konstgödsel (globalt sett) har sjunkit över årens lopp. Inte enbart beroende på att priset på jordbruksprodukter hittills varit sjunkande utan också p.g.a. produktionskapiciteten ökat."

Nu annonserades också en utdelningssänkning från 15 nok/aktie till 10 nok/aktie. Vilket ligger lite i linje med hur Yara brukar anpassa utdelningar efter vinstnivå och andra investeringsbehov från år till år. Just nu slår man sig lite för bröstet för att man investerar friskt och utifrån nuvarande prisnivåer kommer kunna höja vinten med ca 6 nok/aktie fram till 2020. Detta är dock någonting de  inte kan veta med någon direkt säkerhet av ovanstående beskrivna orsaker. Vem vet hur energipriser och väder kommer vara 2020? De kan komma tjäna 10 nok/aktie, de kan komma tjäna 50 nok/aktie....

Efter Q3-rapporten skrev jag "Anledningen till att Mr Market valt att värdera upp Yara nu är naturligtvis svårt att veta. Energipriserna förväntas stiga och en hel del produktionskapacitet förväntas komma igång den närmsta tiden globalt sett."

Även nu förväntas energipriserna fortsätta stiga vilket, allt annat lika, kommer pressa marginalerna ännu mer. Detta om saker och ting går som förväntat. Men man vet aldrig hur saker och ting går.

Det är det som är lite skönt också med bolag som Yara. Man kan släppa på tron att man har någon koll på den omedelbara framtiden. Det man kan ha koll på är om man tycker bolaget i sig sköts väl utifrån affärsverksamhetens förutsättningar. Tillräckligt väl för att kunna navigera sig framåt både när man möter med, som motvind.

Sedan går akteikursen som ett gummiband upp och ner över tid. För egen del har jag avyttrat samma antal aktier som jag köpte i somras då jag "överexponerade" mig, men behåller den position som jag ser som mitt "basinnehav". Jag vet inte hur aktiekursen kommer röra sig framöver, men visst den kan gå nedåt om de kommande kvartalsrapporterna visar på sjunkande vinster eller försämrade förutsättningar. Når vi nivåer som i somras kommer jag kanske öka igen beroende på vad som finns på menyn. Når vi sanslöst höga värderingsnivåer som under 2015 kanske jag "underexponerar" mig givet vad jag vill ha i portföljen, men som sagt. Ingenting är givet.

Summa summarum. Även om utdelningen sänktes ser jag fortsatt Yara som ett välskött bolag och det kommer forsatt vara en del i min portfölj även om exponeringen mot det skiftar lite över tid givet olika förutsättningar.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (19)

Taggar