Spartacus
Likes
151
Antal inlägg
388
Följare
42
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
25 oktober 2016

Nolato Q3 2016

Nolato (Nordiska Latexfabriken i Torekov) är den lilla koncernen med tillverkning av plast- och silikonprodukter. Huvudkontoret är i Torekov men de flesta anställda finns utanför Sverige. Det är främst i Kina arbetsstyrkan ökat på senare år.

Nolato har ju kan man säga "gått som tåget" då både omsättningstillväxt som vinsttillväxt gett fina siffror de senaste åren.  Rörelsemarginalerna har varit riktigt fina och stigande och det gamla målet 8% i rörelsemarginal över en konjunkturcykel verkar ha varit glömda då värderingen i mitt tycke anpassat sig till de "nya marginalerna". Nu verkar dock trenden med stigande marginaler brytits. I alla fall tillfälligt. Rullande 12 månades EBIT är nu på 10,3%

Omsättningsmässigt verkar Telecom-delen kommit ned en bit. Förra året var ju riktigt gott år för Telecom. Telecom har ju dock alltid varit den del som justeras mest under olika år. Jag vill minnas att åren efter finanskrisen var det ju riktigt dåliga siffror här. Hur som helst här pressas marginalerna.

Medical-delen fortsätter växa, i enlighet med plan kan man väl säga. Jag vill minnas det är ett uttalat mål sedan en tid tillbaka. Marginalerna är bibehållna.

Industri-delen är det inga större förändringar inom.

Nolatos finansiella ställning är fortsatt stark (soliditiet 58%).  Nolato är i mina ögon en liten "industripärla" som jag då och då följt upp för att se att det är "business as usual" och aldrig ångrat köp utav. Jag är inte oäven till att någon gång köpa mer. Har även varit imponerad av förra VD Porat. Nu är det visserligen en Wahlqvist som styr skutan, men med en lång bakgrund inom Nolato så tror jag inte på för stora förändringar.

Vad är din syn på Nolato? Några särskilda svårigheter som du tror bolaget står inför eller är det långt kvar tills några åskmoln tornar upp sig?

 

 

Taggar (blogg): 
22 oktober 2016

Clinton, Trump och börsen

Det amerikanska presidentvalet är ju i antågande med kandidaterna Clinton och Trump. Ett ovanligt polariserat val kan man tycka. I alla fall på ytan. Å andra sidan  blir ju allt extra polariserande under valår, även här hemma.

Hur valet påverkar börsen och humöret på Mr Market vågar jag inte sia om, men allehanda experter har troligtvis detaljstuderat historien hur  det bör bete sig om den ena eller än den andra vinner. Nu ser det ut som om Clinton har ledningen, men "it aint over`till de fat lady sings".

Kanske blir det ett riktigt rally 2017 på de amerikanska börserna eftersom då är osäkerhet kring presidentposten borta. Kanske blir det riktigt surt eftersom det blir pannkaka med alltihop. Eller så har det ringa betydelse alls...

Det ligger naturligtvis i sakens natur att kandidaterna vill blåsa upp sin betydelse för ekonomin och allt annat som kan tänkas beröra framtiden, men de är ju sällan de är de enda med inflytande eller möjlighet till påverkan. Inte minst bygger ju den amerikanska konstituionen på maktdelningsprincipen.

Hur som helst. Det framträder ändock vissa skillnader och likheter dem i mellan som kan ha betydelse.

Clinton vill se skattehöjningar för de rikare och se mer regleringar av de finansiella marknaderna. Socialförsäkringssystemet bör utökas och minimilönerna höjas relativt rejält. Satsningar ska göras på infrastrukturen och hon är något skeptiskt till frihandel.

Trump vill se skattesänkningar för folk som företag. Istället för mer regleringar så ska de finansiella marknaderna ha färre regleringar. Socialförsäkringssystemet ska bantas. Minimilönerna ska höjas något och satsningar ska göras på infrastrukturen. Han är ganska kritiskt till frihandel.

Nu är inte detta frågor som en president kan besluta själv. Det beror på vilket stöd man har i Kongressen. Det ter sig ju dock troligt, givet utgångsläget, att USA oavsett utgång i valet kommer landet sluta sig något i frihandelsfrågor samt satsa på byggandet av infrastruktur.

När det kommer till utrikespolitik så har ju den amerikanska presidenten ofta större manövreringsutrymme. Där kan man väl säga att skillnaderna mellan Clinton och Trump är att Clinton har oftast en mer diplomatisk framtoning och Trump en mer "I know how to deal with trouble by myself" attityd. NATO-frågan är ju en fråga där t.ex. Trump uttalat sig om att NATO är gammalmodigt och att USA bör söka ersättning från de andra för sina militära utgifter eftersom "If we cannot be properly reimbursed for the tremendous cost of our military protecting other countries, then yes. I would be prepared to  tell thoose countries - Congratulations you will be defending yourself." Vilket är ganska olikt Clintons "NATO is one of the best investments America has ever made."

Det är ju också främst i utrikespolitiska frågor jag tror presidentvalet kommer få störst betydelse. Som alltid i världshistorien så går vi en spännande och något oviss framtid till mötes.

Hur ser du på det amerikanska presidentvalet och kandidaterna?

Taggar (blogg): 
16 oktober 2016

När man själv går bort

Ibland kan de vara bra att tänka lite kring sin egen bortgång. Inte ögonblicket i sig utan hur det ska bli efteråt.

Närståendes bortgång och dess efterspel brukar ju auktualisera frågan.  Kan man medan man själv lever tänka på saker som underlättar för de efterlevande?

Sorgen i sig kräver naturligtvis sin tid men det finns en del praktiska saker som man inte nödvändigtvis måste lämna i knäna hos efterlevande som redan känner sig i en utsatt situation och i obalans.

Det första många tänker på är säkert ett testamente.

I ett testamente kan man påverka hur tillgångar ska fördelas. Ett tydlig testamente kan underlätta, medan ett otydligt kan tvärtemot skapa konflikter och schismer. Man behöver inget testamente, för det finns en laga ordning att följa också utan det, men om man vill uppföra ett testamente så behöver det vara skriftligt, undertecknat samt bevittnat av två ojäviga vittnen. Man har rätt att ändra sitt testamente när man vill. Det är det senast upprättade testamentet som gäller.

Livförsäkringar kan man diskutera om man behöver eller ej.

En livförsäkring betalar ut en summa pengar vid dödsfall. I mitt tycke är en livförsäkring oftast viktigare ju yngre familj och ju yngre barn man har medan den minskar i "värde" ju äldre man blir och ju mer självständiga och självförsörjande ens barn blir. Viktigast är att täcka upp om man har en ung familj med yngre barn som är beroende av ens pengar för sin försörjning. Om barnen börjar bli utflygna, ens gemål tjänar pengar tillräckligt för att kunna försörja sig själv så blir ju en livförsäkring mest bara en extra "lyx".

Donera eller inte donera organ?

Organ och vävnader från en död männsika kan användas för att rädda andra människor. Huruvida man ställer sig positiv eller negativ till donation av organ är troligen olika, men om man kan tänka sig detta så kan man faktiskt registrera sig redan nu via Donationsregistret.

Önskningar inför begravningen kan underlätta för efterlevande. Dels blir det ett sätt att bearbeta sorgen för att man kan hjälpa till att utföra den avlidnes önskningar. Dels så kan det skapa mindre konflikter då "allt" inte behöver diskuteras utan det finns önskingar dokumenterade någonstans. Det kan handla om musikval, minnesord, gravsten, kista o.s.v. Detaljer som ändå måste fattas beslut om.

Tillgängliga lösenord för t.ex. digitala tjänster. All kvarlåtenskap finns i dagens samhälle inte längre i fysiskt format. En del ligger som troligen i t.ex. serverhallarna i Luleå . Det kan underlätta för anhöriga att ha möjligheten att på ett enkelt sätt avsluta Twitter, Facebook, Instagram konton m.m. så att det inte blir en jobbig process kring det också.

Slutligen en sista sak. Såvitt jag vet så finns det två saker som toppar bland de som närmar sig sluttampen av sitt leverna ibland önskar de gjort mer medan de kunde. Det är resor och spenderat tid med sina barn. Har du möjlighet att skapa reseupplevelser tillsammans med dina barn så är det då troligen mycket väl spenderad tid.

Har du någonting du skulle vilja lägga till man själv skulle kunna tänka på innan sitt frånfälle?

 

 

Taggar (blogg): 
14 oktober 2016

Checklista - Tillväxt

Den tionde punkten på min checklista för att avgöra hur pass intressant ett bolag är är tillväxt. Den tillväxt jag tittar på i denna första screening är vinsttillväxten, utdelningstillväxten samt det egna kapitalet. Allt per aktie.

Det jag vill se är att bolaget minst lyckats fördubbla dessa tre under en tioårsperiod. Det motsvarar  en årlig tillväxt på 7%.

Ett bolag som kan fördubbla vinsten vart tionde år, dubbla utdelningarna till aktieägare samt dubbla dess egna "värde" ger oftast en långsiktig stabil avkastning.

Det gills med andra inte att ett bolag fördubblat utdelningarna men inte vinsten. Då har ju utdelningarna kommit ifrån att större och större andel av att vinsten delas ut. Kanske utan att vinsten i sig ökat märkbart.

När det kommer till det egna kapitalet så är det ju ett sätt man kan mäta bolagets "egenvärde". Man vill ju gärna att bolaget i sig självt blir mer och mer värdefullt över tid.

Min upplevelse är att bolag som uppvisar den här formen av tillväxt ger god riskjusterad avkastning över tid. I och för sig också beroende på inköpspris.

Jag kan dessutom passa på att slå ett slag för tjänsten Börsdata.se Där man snabbt kan se huruvida bolag fördubblat vinst/utdelningar/eget kapital per aktie på 10 års tid.

Vad brukar du i första hand titta på för tillväxtsparametrar?

Taggar (blogg): 
11 oktober 2016

Too big to fail

Too big to fail, eller på svenska för stor för att misslyckas, är ett tankekoncept att vissa verksamheter helt enkelt är för stora för att kunna misslyckas. Eller för viktiga p.g.a. sin storlek för att tillåtas falla.

Det kan handla  om globala storbolag som man tänker sig har en så pass dominerande ställning att de inte kan misslyckas, men ofta handlar det om banker eller finansiella institutioner som p.g.a sin storlek "inte får falla".

Begreppet sägs härstamma från 80-talet och den amerikanske kongressmannen McKinney. Nationalekonomer träter ibland om huruvida det ska finnas verksamheter som ska få vara "too big to fail" utifrån ett regulatoriskt perspektiv (d.v.s. om stater ska gå in och skydda dem) eller om det skapar mer skada än nytta. Förespråkarna brukar mena på att det skapar större stabilitet i det ekonomiska systemet. Motståndarna att det skapar onödiga risktaganden. 

Begreppet fick förnyad auktualisering vid Finanskrisen med dess efterspel. Centralbankers intervenering kan man också se utifrån ett "too big to fail" perspektiv. En personlig reflektion är att om någonting är "too big to fail" så kanske det är "too big"? I alla fall då det gäller verksamheter i en konkurrensutsatt marknadsekonomi.

Hur som helst. Konceptet är intressant utifrån ett investerarperspektiv eftersom det ofta finns där i bakhuvudet. En del investeringar görs ju, rätt eller fel, på basis av att man tänker sig att verksamheten är allt för viktig för att tillåtas falla om det går åt pipan. Det kan kanske gälla en tysk bank, det kan kanske gälla preferensaktier i ett flygbolag eller någonting annat.

Det jag tror man ska vara uppmärksam på är att risken är att man faktiskt får rätt några gånger och därmed stärks i sin  tro att "kalkonen alltid blir fetare och fetare" och därmed ökar sin positionering rejält till nästa gång man gör en liknande investering. Kanske går det även då, kanske inte.

Jag tror att man inte ska överdriva positioner i "to big to fail" investeringar bara för att man är övertygad om att de är just det. En dag kan faktiskt hända att kalkonen skickas till slakt.

Hur ser du på "too big to fail"?

Taggar (blogg): 
10 oktober 2016

Checklista - ROE

Den nionde punkten på min lilla checklista huruvida ett bolag är mycket eller lite intressant att investera i (eller inte alls) är huruvida ROE (Return of Equity), eller på svenska avkastning på eget kapital ligger över 20% i medel över de senaste 10 års perioden.

Det är ett mått på hur väl bolaget förvaltar sina egna pengar - sitt egna kapital - för att skapa vinster i bolaget.ROE-procenten får man helt enkelt genom att dividera vinsten med det egna kapitalet. Ett bolag som gör 200 milj i vinst och har 1000 milj kr som eget kapital i sin balansräkning har m.a.o. en ROE på 20%.

ROE kan lätt ändras genom att bolaget tar sig an mer skulder. D.v.s. skapar mer finansiell hävstång. Därav är balansräkningen någonting som är viktigt att kolla på (se punkt 8). Bolag som har lite eget kapital men stora skulder kan få mycket hög ROE, men dessa upptäcks när man går igenom balansräkningen.

Varför använder jag ett sådant här mått? Jo för det ger en fingervisning om hur väl bolaget förvaltar sina vinster och huruvida verksamheten ger godlönsamhet baserat på det egensatsade kapitalet.

Redovisade vinster är pengar som i bolagsredovisning hamnar i det egna kapitalet. Pengar som bolaget är fria att använda till att lägga på hög, investeringar eller utdelningar. Ett bolag som drivs finansiellt effektivt har i regel hög och ihållande bra ROE. Pengar som inte behövs delas troligen ut till aktieägare (annars skulle de skvalpa runt i det egna kapitalet och över tid sänka ROE) och vinstpengar investeras för att skapa fortsatta framtida vinster.

Många pengamaskiner förenar ofta låg skuldsättning med hög ROE.

Hur ser du på return of equity/avkastning på eget kapital?

Taggar (blogg): 
5 oktober 2016

Känna igen en kris

Bra tillfällen att plocka upp aktier brukar sägas vara vid kriser. Både vid politiska som finansiella kriser så brukar det ofta kunna vara läge att köpa aktier. I alla fall om man har ett lite längre tidsperspektivet med sitt innehav. Eftersom världen trots allt snurrar på ungefär som vanligt även efter en "kris". Pratar då om generella kriser. Inte bolagsspecifika kriser då man får se på bolagsnivå. Dock brukar det mentalt vara svårt att köpa vid kriser. Ett sätt att "förberedda sig" är att på förhand kika på vad som utmärker en s.k. kris. Det går också använda punkterna som en checklista om Mr Market verkligen är i "krisstämning" eller om det bara är vanligt "brus".
 

Här är några punkter som kan vara kännetecken för kriser.

Fokus på kurser inte värde - Många förväntar sig, och pratar om, att kurserna på världens börser ska ned. Även om de fallit mycket så ska de ned lite till. Inget eller väldigt lite fokus på  vad bolag eventuellt kan vara värt.

Krisen anses unik - Det som har hänt har "aldrig" hänt förut. I medvetandet hos folk så är det någonting nytt och farligt som har hänt och som ingen vet hur det ska lösas. Ingenting kommer bli sig likt igen. Världen som vi känner den är för alltid förändrar. .

Mediarapporteringen är massiv - Krisen dominerar nyheterna. Den finns på allas läppar. 

Panikkänslor - Man får en känsla av att man bör agera. Gärna agera snabbt. Man måste "skydda sig" genom att göra någonting.  Inte sällan kommer råd kring hur man ska göra från media också.
 

Värdet av tillgångar Ifrågasätts - Vad innehåller egenligen balansräkningarna? Stämmer tilgångarna med verkligheten? Kan man lita på redovisningen? Kan man lita på ledningarna? Ljuger någon? I kriser ställs trovärdigheten på sin spets.

Känner du till fler kännetecken på att krisstämning har nåtts?

Taggar (blogg): 
29 september 2016

MIILF-uppdatering

MIILF - Mature Investors I´d Like to Follow, eller m.a.o erfarna investerare som kan vara intressanta att följa är ett koncept där jag tittar lite på vad några utvalda förvaltare valt att senast köpa.

Kanske kan det leda till investeringsuppslag eller för att det går att lära sig någonting från dem och deras investeringsstrategier.

Månadens lista blir inte lika omfattande som förra då inga nya kvartalsrapporter inkommit utan nedanstående härstammar från de vanliga månadsbreven.

 

Odin fonder

Aug. 2016
Hennes & Mauritz ca 270 kr
Duni ca 125 kr
Clas Ohlson ca 143 kr
Lassila & Tikanojan ca 17,50 eur

Utdrag från kommentar:

”Sektormässigt har vi fått god utdelning på vår exponering mot konsumtion. Bolag inom stabila konsumtionsvaror och mer cykliska konsumtionsvaror har gått bra på sistone. Under sommarens gång ökade vi vårt innehav i Addlife och i slutet av sommaren viktade vi upp oss i Clas Ohlson, Duni, SCA och H&M.”
 

 

Simon Blecher

Aug. 2016
SKF ca 145 kr
Dometic ca 65 kr

 

Utdrag från kommentar:

"Vi minskade innehavet i Securitas under månaden efter en fantastisk kursutveckling och köpte SKF för pengarna. SKF är hatat och bortglömt. Folk tycker inte om deras sätt att kommunicera och oroar sig för konkurrensen från Japan, men det är lätt att glömma att bolaget har en mycket låg värdering av vinsten, skulderna fortsätter att krympa och utdelningen ligger kring 4 procent.

Vi ökade också i Dometic som gynnas kraftigt av den växande husbilsmarknaden och kombinerar organisk tillväxt med förvärv. Lägg till en låg vinstmultipel och urstarkt kassaflöde och snart blir nog även Dometic en högutdelare."

 

 

 

Skagen

Aug. 2016

3M ca 180 usd

Comcast ca 67 usd

Unilever ca 46 usd (Om UN)

Dollar General ca 85 usd

Utdrag från kommentar:

” We initiated a new position in the US–based conglomerate 3M.Our analysis shows that the  company is perennially undervalued and epitomises the benefit of applying a generalist approach to long-term investing.”

24 september 2016

Checklista - Balansräkningen

Jag nyttjar ofta en 12-punkts lista för att få en överblick över bolag och dess risker. Denna lista är sedan en utgångspunkt för hur mycket jag vill exponera mig mot dem, om ens något. Då ju färre ok det blir ju högre risk anser jag bolaget och dess verksamhet medför. Risk för mig är m.a.o. aldrig hur volaliteten i en portfölj är utan hur bolagens verksamheter i portföljen kan tänkas utvecklas. Vilka risker man utsätter sig för när man investerar i dem.

Jag gillar inte skulder.

Jag oroar mig inte nämnvärt för bolag med en hel del korta skulder. Axfood är t.ex. ett bolag med många korta leverantörsskulder. Ingen större fara då man i princip säljer mjölken innan man betalar för den. Det är främst de räntebärande skulderna jag ser som ett orosmoln och då i förhållande till det egna kapitalet – tillgångarna. Därför tycker jag ej heller räntetäckningsgrad är så relevant ven om det är bra att ha koll på. Intäktsströmmar och ränteläge förändras  ju dock oftast snabbare än redovisade skulder och tillgångar. Grahams tumregler är då det gäller räntetäckningsgrad att industribolag bör ligga över 7, handelsbolag över 5 och s.k. utilites 4.

Jag vill se två saker i balansräkningarna. Att de räntebärande skulderna är lägre än det egna kapitalet och att den totala skuldbördan inte är större än 2 gånger det egna kapitalet. Man kan då prata om Debt/Equity 2 eller på svenska skuldsättningsgrad. Eller m.a.o. en soliditet på 33%. Det man ibland kan behöva tänka på är att obeskattade reserver ibland inte räknas till eget kapital så räknar man själv kan det behöva tillföras.

Det man då får fram är hur bolaget i stort finansierar sig självt. Jag vill alltså främst ha bolag som klarar av att finansiera sig själva (via det egna kapitalet), inte via lån.

I en de fall så utgör det egna kapitalet inte av så mycket reella tillgångar. Jag bryr mig inte om det i denna punkten. Däremot kan det föranleda en s.k. ”brasklapp” som sänker ”rankingen” i det sista skedet i checklistan. Dylika tillgångar kan ju ibland föranleda nedskrivningar som kan slå till plötsligt. Samma sak med nyemissioner.

Vad tittar du på i balansräkningarna?

Taggar (blogg): 
23 september 2016

Låga nyckeltal i Yara

Yara producerar och säljer främst kvävebaserad gödsel. Ett norskt bolag vars störste ägare är norska staten. Jag har skrivit många inlägg om Yara tidigare så den nytillkomne läsaren kan med fördel läsa äldre inlägg här.

Först en disclaimer. Yara är mitt största norska innehav. Jag har både sålt som köpt aktier i Yara över årens lopp, beroende på värdering och portföljexponering. Jag är ingen expert på, men känner mig hyfsat bekväm med bolaget.

Just nu handlas Yara till ca P/E 7 och direktavkastningen 5,5%. Varför detta?

Min hypotes är att Mr Market förväntar sig fallande vinster. Yara har gynnats av svag norsk valuta samt låga energipriser. Priset på vad man kan få ut för kvävebaserade konstgödsel (globalt sett) har sjunkit över årens lopp. Inte enbart beroende på att priset på jordbruksprodukter hittills varit sjunkande utan också p.g.a. produktionskapiciteten ökat. Som jag skrev 2013 "mycket av den ökade produktionskapacitet som förväntas komma beräknas komma 2015-2016." så verkar vi nu fått en del överskottskapacitet som pressat ned priserna på t.ex. urea. Sjunkande energikostnader har dock verkat som en motvikt mot sjunkande marginaler, än så länge.

Vad händer dock nu om energipriserna (främst priset på naturgas) bottnat och kommer vända uppåt?

 

 

Med en eventuellt överkapacitet på produktionssidan (globalt sett) som håller nere priset man kan få ut och så får man stigande produktionskostnader? Man fastnar då mellan  "a rock and a hard place", med fallande vinst som resultat.

Det är detta jag tror Mr Market prisar in i prissättningen av Yara. Jag är dock inte orolig. Enligt min bedömning är Yara ett väldigt välskött företag med  sunda finanser. Jag har ingen aning om hur 2017 kommer se ut prissmässigt på vare sig urea eller naturgas. Lika lite som jag vet semestervädret 2017.

Jag håller heller inte Yara för att sälja inom ett fåtal år. Jag håller dem för att få en långsiktig exponering. Ibland kanske jag skalar lite av innehavet när det blir alltför överdrivet optimistiska tongångar, ibland ökar jag något när Mr Market prisar in allt för mycket elände. Så får det rulla på höst, vinter, vår som sommar.

Hur tänker du kring Yara? Hur tänker du kring jordbrukssektorn?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (34)

Taggar