Spartacus
Likes
150
Antal inlägg
374
Följare
40
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
5 oktober 2016

Känna igen en kris

Bra tillfällen att plocka upp aktier brukar sägas vara vid kriser. Både vid politiska som finansiella kriser så brukar det ofta kunna vara läge att köpa aktier. I alla fall om man har ett lite längre tidsperspektivet med sitt innehav. Eftersom världen trots allt snurrar på ungefär som vanligt även efter en "kris". Pratar då om generella kriser. Inte bolagsspecifika kriser då man får se på bolagsnivå. Dock brukar det mentalt vara svårt att köpa vid kriser. Ett sätt att "förberedda sig" är att på förhand kika på vad som utmärker en s.k. kris. Det går också använda punkterna som en checklista om Mr Market verkligen är i "krisstämning" eller om det bara är vanligt "brus".
 

Här är några punkter som kan vara kännetecken för kriser.

Fokus på kurser inte värde - Många förväntar sig, och pratar om, att kurserna på världens börser ska ned. Även om de fallit mycket så ska de ned lite till. Inget eller väldigt lite fokus på  vad bolag eventuellt kan vara värt.

Krisen anses unik - Det som har hänt har "aldrig" hänt förut. I medvetandet hos folk så är det någonting nytt och farligt som har hänt och som ingen vet hur det ska lösas. Ingenting kommer bli sig likt igen. Världen som vi känner den är för alltid förändrar. .

Mediarapporteringen är massiv - Krisen dominerar nyheterna. Den finns på allas läppar. 

Panikkänslor - Man får en känsla av att man bör agera. Gärna agera snabbt. Man måste "skydda sig" genom att göra någonting.  Inte sällan kommer råd kring hur man ska göra från media också.
 

Värdet av tillgångar Ifrågasätts - Vad innehåller egenligen balansräkningarna? Stämmer tilgångarna med verkligheten? Kan man lita på redovisningen? Kan man lita på ledningarna? Ljuger någon? I kriser ställs trovärdigheten på sin spets.

Känner du till fler kännetecken på att krisstämning har nåtts?

Taggar (blogg): 
29 september 2016

MIILF-uppdatering

MIILF - Mature Investors I´d Like to Follow, eller m.a.o erfarna investerare som kan vara intressanta att följa är ett koncept där jag tittar lite på vad några utvalda förvaltare valt att senast köpa.

Kanske kan det leda till investeringsuppslag eller för att det går att lära sig någonting från dem och deras investeringsstrategier.

Månadens lista blir inte lika omfattande som förra då inga nya kvartalsrapporter inkommit utan nedanstående härstammar från de vanliga månadsbreven.

 

Odin fonder

Aug. 2016
Hennes & Mauritz ca 270 kr
Duni ca 125 kr
Clas Ohlson ca 143 kr
Lassila & Tikanojan ca 17,50 eur

Utdrag från kommentar:

”Sektormässigt har vi fått god utdelning på vår exponering mot konsumtion. Bolag inom stabila konsumtionsvaror och mer cykliska konsumtionsvaror har gått bra på sistone. Under sommarens gång ökade vi vårt innehav i Addlife och i slutet av sommaren viktade vi upp oss i Clas Ohlson, Duni, SCA och H&M.”
 

 

Simon Blecher

Aug. 2016
SKF ca 145 kr
Dometic ca 65 kr

 

Utdrag från kommentar:

"Vi minskade innehavet i Securitas under månaden efter en fantastisk kursutveckling och köpte SKF för pengarna. SKF är hatat och bortglömt. Folk tycker inte om deras sätt att kommunicera och oroar sig för konkurrensen från Japan, men det är lätt att glömma att bolaget har en mycket låg värdering av vinsten, skulderna fortsätter att krympa och utdelningen ligger kring 4 procent.

Vi ökade också i Dometic som gynnas kraftigt av den växande husbilsmarknaden och kombinerar organisk tillväxt med förvärv. Lägg till en låg vinstmultipel och urstarkt kassaflöde och snart blir nog även Dometic en högutdelare."

 

 

 

Skagen

Aug. 2016

3M ca 180 usd

Comcast ca 67 usd

Unilever ca 46 usd (Om UN)

Dollar General ca 85 usd

Utdrag från kommentar:

” We initiated a new position in the US–based conglomerate 3M.Our analysis shows that the  company is perennially undervalued and epitomises the benefit of applying a generalist approach to long-term investing.”

24 september 2016

Checklista - Balansräkningen

Jag nyttjar ofta en 12-punkts lista för att få en överblick över bolag och dess risker. Denna lista är sedan en utgångspunkt för hur mycket jag vill exponera mig mot dem, om ens något. Då ju färre ok det blir ju högre risk anser jag bolaget och dess verksamhet medför. Risk för mig är m.a.o. aldrig hur volaliteten i en portfölj är utan hur bolagens verksamheter i portföljen kan tänkas utvecklas. Vilka risker man utsätter sig för när man investerar i dem.

Jag gillar inte skulder.

Jag oroar mig inte nämnvärt för bolag med en hel del korta skulder. Axfood är t.ex. ett bolag med många korta leverantörsskulder. Ingen större fara då man i princip säljer mjölken innan man betalar för den. Det är främst de räntebärande skulderna jag ser som ett orosmoln och då i förhållande till det egna kapitalet – tillgångarna. Därför tycker jag ej heller räntetäckningsgrad är så relevant ven om det är bra att ha koll på. Intäktsströmmar och ränteläge förändras  ju dock oftast snabbare än redovisade skulder och tillgångar. Grahams tumregler är då det gäller räntetäckningsgrad att industribolag bör ligga över 7, handelsbolag över 5 och s.k. utilites 4.

Jag vill se två saker i balansräkningarna. Att de räntebärande skulderna är lägre än det egna kapitalet och att den totala skuldbördan inte är större än 2 gånger det egna kapitalet. Man kan då prata om Debt/Equity 2 eller på svenska skuldsättningsgrad. Eller m.a.o. en soliditet på 33%. Det man ibland kan behöva tänka på är att obeskattade reserver ibland inte räknas till eget kapital så räknar man själv kan det behöva tillföras.

Det man då får fram är hur bolaget i stort finansierar sig självt. Jag vill alltså främst ha bolag som klarar av att finansiera sig själva (via det egna kapitalet), inte via lån.

I en de fall så utgör det egna kapitalet inte av så mycket reella tillgångar. Jag bryr mig inte om det i denna punkten. Däremot kan det föranleda en s.k. ”brasklapp” som sänker ”rankingen” i det sista skedet i checklistan. Dylika tillgångar kan ju ibland föranleda nedskrivningar som kan slå till plötsligt. Samma sak med nyemissioner.

Vad tittar du på i balansräkningarna?

Taggar (blogg): 
23 september 2016

Låga nyckeltal i Yara

Yara producerar och säljer främst kvävebaserad gödsel. Ett norskt bolag vars störste ägare är norska staten. Jag har skrivit många inlägg om Yara tidigare så den nytillkomne läsaren kan med fördel läsa äldre inlägg här.

Först en disclaimer. Yara är mitt största norska innehav. Jag har både sålt som köpt aktier i Yara över årens lopp, beroende på värdering och portföljexponering. Jag är ingen expert på, men känner mig hyfsat bekväm med bolaget.

Just nu handlas Yara till ca P/E 7 och direktavkastningen 5,5%. Varför detta?

Min hypotes är att Mr Market förväntar sig fallande vinster. Yara har gynnats av svag norsk valuta samt låga energipriser. Priset på vad man kan få ut för kvävebaserade konstgödsel (globalt sett) har sjunkit över årens lopp. Inte enbart beroende på att priset på jordbruksprodukter hittills varit sjunkande utan också p.g.a. produktionskapiciteten ökat. Som jag skrev 2013 "mycket av den ökade produktionskapacitet som förväntas komma beräknas komma 2015-2016." så verkar vi nu fått en del överskottskapacitet som pressat ned priserna på t.ex. urea. Sjunkande energikostnader har dock verkat som en motvikt mot sjunkande marginaler, än så länge.

Vad händer dock nu om energipriserna (främst priset på naturgas) bottnat och kommer vända uppåt?

 

 

Med en eventuellt överkapacitet på produktionssidan (globalt sett) som håller nere priset man kan få ut och så får man stigande produktionskostnader? Man fastnar då mellan  "a rock and a hard place", med fallande vinst som resultat.

Det är detta jag tror Mr Market prisar in i prissättningen av Yara. Jag är dock inte orolig. Enligt min bedömning är Yara ett väldigt välskött företag med  sunda finanser. Jag har ingen aning om hur 2017 kommer se ut prissmässigt på vare sig urea eller naturgas. Lika lite som jag vet semestervädret 2017.

Jag håller heller inte Yara för att sälja inom ett fåtal år. Jag håller dem för att få en långsiktig exponering. Ibland kanske jag skalar lite av innehavet när det blir alltför överdrivet optimistiska tongångar, ibland ökar jag något när Mr Market prisar in allt för mycket elände. Så får det rulla på höst, vinter, vår som sommar.

Hur tänker du kring Yara? Hur tänker du kring jordbrukssektorn?

Taggar (blogg): 
21 september 2016

Clas Ohlson - nu på mer rimliga nivåer?

Från att ha vait skeptisk till Clas Ohlsons värdering tidigare i år har jag nu, när kursen sjunkit, tyckt att aktien börjat närma sig mer rimliga nivåer. Det är ju ofta så att ett bolags aktiekurs kan dra iväg uppåt när allt ser jättepositivt ut, så pass så att det verkar som om det aldrig mer kan bli lite sämre tider. Skanska är t.ex. ett exempel på det i nuläget tycker jag. Men det brukar mer ofta än sällan bli något som förmörkar horisonten förr eller senare.

Nu är inte jag en sådan som detaljstuderar kvartalsrapporter utan jag försöker basera mina egna bedömingar baserat på lite längre tidshorisonter, men det gör ju inte kvartalsrapporter ointressanta för det. Så låt oss ta en titt på Clas Ohlsons senaste. Det första kvartalet i deras räkenskapsår.

Man satsar nu på att etablera sig i Tyskland och lägger ned en del butiker i Storbritannien. Satsningen i Storbritannien var ju långt ifrån lyckosam ur tajmingperspektiv då den skedde i samband med Finanskrisen. Det verkar allt mer klart att man inte får fart på ruljansen där trots att ett flertal år har gått. Nu centrerar man satsningen till London-regionen.

Lika optimistisk som man var över den brittiska satsningen är man nu över den tyska. Tiden får helt enkelt utvisa hur detta går. Man fortsätter också med en del nyetableringar här uppe i Norden. Hur man än vänder och vrider på det så är Sverige och Norge länderna med stort L för Clas Ohlson.

Tittar vi på marginalerna så har en del valutaeffekter drabbat bruttomarginalen till viss del (blev något dyrare att köpa in varor), men det var rörelsemarginalen som tog mest stryk. En del av förklaringen var uppstartskostnader på den tyska marknaden.

Hur som helst så anser inte jag att 4,3% rörelsemarginal är representativt för Clas Ohlson. 5-års medel är ca 7,6% och 10-års medel ca 9,3%. Ett bolag som Clas Ohlons med goda finanser (ca 56% soliditet) bör enligt min mening handlas i nivå med den egna omsättningen (ca P/S 1). Där är vi nästan nu.

Som en sidonotis så väntar jag bara på också att analytiker ska börja skrika om Clas Ohlsons fallande rörelsemarginaler så som de gör kring HM. Clas Ohlson hade 2007 en rörelsemarginal på 12,9% vilket gått till 6,7% (drygt halvering) i det senaste bokslutet. HM hade 22,4% respektive 14,9%. (minskat drygt en tredjedel). Skillnaden är att Clas Ohlson lyckats få upp bruttomarginalen något d.v.s. kunnat pressa inköpspriserna. Något som HM inte lyckats med. Sedan har HM (tvingats?) fått in ekologi och miljö då  det gäller inköp och tillverkning. Något som Clas Ohlson inte behövt göra, än. Det är möjligt att det bidragit till att HM inte kunnat pressa leverantörer och köpa in billigare över tid.

Hur ser du på Clas Ohlson , HM och Skanska?

Taggar (blogg): 
15 september 2016

Ska man kunna tjäna pengar på skolverksamhet?

Sedan 90-talet har antalet privata aktörer inom skolverksamheten ökat. Inte minst har en del riskkapitalbolag sett vilken gynnsam affärsmodell det är. Det är relativt stabila intäktsströmmar och eftersom det finns få stora fasta kostnader då den stora kostnadsposten är personalkostnader så är "kostymen" också lätt att anpassa relativt snabbt vid ändrade förhållanden.

Här är ju banker och skolor lika varandra. Då även bankernas stora kostnader hänger ihop med personalen.

2012 låg den genomsnittliga rörelsemarginalen för privata aktörer som tog emot "skolpeng" på 5,9%. En rörelsemarginal på ca 6-7% verkar idag inte omöjlig. För det nyligen börsnoterade Academedia så verkar ca 7% vara ganska normalt.

Vad som är "normal" rörelsemarginal varierar från bransch till bransch. Det går ju t.ex. inte jämföra Skanskas marginaler med Apples. De är helt olika bolag i olika branscher, men för jämförelsens skull så 7-8% är ungefär vad Volvo tjänar under sina goda år.  Ibland inträffar dock förlustår för Volvo vilket då naturligtvis ger negativ marginal. Volvo har ju en stor andel kostnader som är svåra att snabbt få ned om försäljningen viker.

En del bolag och branscher kan år efter år höja sina priser eftersom "varan" är så eftertraktad. Eller så kan de höja sina priser om "insatsvarorna" blir dyrare. Detta har skolbolag svårare med då det på sätt och viss finns ett "tak" för intäkterna. Visserligen kan man få extra pengar för elever med behov av särskilt stöd, men i princip så är intäkterna ganska fasta i och med skolpengen - på gott och ont.

Det som är "rörligt" är då kostnaderna. Främst personalkostnaderna som ofta utgör uppåt 60-70% av de totala kostnaderna. Vill man förbättra marginalen men inte kan påverka inkomsterna så kan man därför alltid påverka kostnaderna.

Det  är detta som ibland kritiseras - att man "sparar in på eleverna" till förmån för förbättrade marginaler. Enligt Skolverket har privata aktörer i genomsnitt en lägre lärartäthet samt betalar lägre löner än offentliga aktörer. De privata försvarar sig med att de når bättre resultat d.v.s. meritvärdena (betygen) är oftast högre än i riket i genomsnitt. Andra sidan kontrar med att om man jämför med var skolorna ligger (i Stockholm/storstäderna) så rankar man inte alls högre än de lokal snitten för meritvärden är högre i storstäder än på landsbygden. Man jämför med "fel index" så att säga (Nu kan man i och för sig fråga sig om t.ex. Stockholm har bättre skolor än landsbygden eller om det är ett uttryck för betygsinflation då det finns en konkurrenssituation där, men det får de visa sia om).

Ja ni förstår. Så fortsätter det fram och tillbaka. Det hela  är tämligen ideologiskt färgat. I korthet så verkar svensk skolpolitik gå ut på att svensk skola "suger" så länge man är i opposition. Då man bestämmer så gör man "värdefulla reformer" och så vänder det när man byter roller. Så här rullar det på, mandatperiod efter mandatperiod. Hela skolsystemet blir ett gigantisk slagträ för politiken. Det finns troligen större samsyn inom frågor som gäller försvar, energiförsörjning och landsbygdspolitik än skolan.

Skolbolag är enligt mig därför politiskt riskfyllda. Det är för mycket ideologi i det hela. Den som investerar i bolag med skolverksamhet bör beakta den risken. Med det sagt så syns det också varför verksamheten blivit populär som investeringsobjekt. Säkra intäkter i kombination med låga fasta kostnader och möjlighet till snabba omställningar är ofta "good business".

Vad tycker du för övrigt. Ska man kunna tjäna pengar på skolverksamhet?

 

Taggar (blogg): 
10 september 2016

Checklista - Utdelningsstabilitet

Sjunde punkten i min enkla checklista är utdelningsstabilitet. D.v.s. om man kunnat vidhålla utdelningar (ordinarie) utan att behöva sänka under de senaste tio åren med mer än en tredjedel.

Benjamin Graham förespråkade att titta på 20 års sikt för den defensive investeraren. Bloggare som Lundaluppen och Aktiefokus har också haft liknande kriterium.

Det man vill åt när man premierar bolag som inte sänker sin utdelning är bolag som driver verksamheter som är förhållandevis stabila. Ett bolag som driver sin verksamhet på sådant sätt så de kan genom en konkunkturcykel betala  utdelningar är en kvalitetsstämpel i motsats till de som betalar ut maximalt under ett fåtal år för att sedan köra i väggen där de sedan tvingas att kraftigt dra ned på sina utdelningar.

En del bolag har ju medvind i affärerna och betalar ut  väldigt mycket i utdelningar och slimmar balansräkningen för att sedan vid motvind behöva dra ned drastiskt. En del branscher är "boom and bust" branscher.

Kriteriet försöker premiera bolag och branscher som historiskt visat inte ha detta i sig. MEN man ska vara medveten om att historiken inte är detsamma som framtiden. En bolagsledning kan när som helst avgöra att pengar gör bättre nytta någon annanstans än i händerna på ägarna, men ju längre historiken av att inte ha sänkt utdelningar ju högre bör "tröskeleffekten" till ett sådant beslut vara.

Kriteriet tillåter som sagt en sänkning på 33% för att inte vara allt  för dogmatiskt. Samtidigt så är det lite kaka på kaka då kriterium nr 3 på checklistan också handlar om utdelningar. Jag är ingen utpräglad utdelningsinvesterare men visst spelar utdelningar en viktig roll när jag kikar på bolag.

Taggar (blogg): 
8 september 2016

Skalat ned lite i Wal-Mart

Wal-Mart har tidigare annonserat höjda löner för anställda och investeringar i verksamheten. Liksom minskade aktieåtkerköp  vilket leder till minskad tillväxt per aktie sett.

Sådant gillas ju naturligtvis inte av börsaktörer, men är enligt mitt sätt att se det så en långsiktig ägare ska agera.

Under 2016 har effekterna dock inte visat sig så "farliga" som mr Market för ett år sedan verkat tro. Vinsttappet har ej varit särdeles stort. Wal-Mart annonserade även ett köp av Jet.com. En e-handelssida som troligen kommer hjälpa Wal-Mart växa sin ehandel ännu mer.

Tongångarna verkar ljusare kring bolaget nu. Jag har i alla fall valt att skala ned lite på mitt innehav. Inte för att jag tycker det är övervärderat men för att minska exponeringen i portföljen.

Wal-Mart har en stabil verksamhet och det utgör ett ankare, men samtidigt så är lagom alltid bäst. 

Vad är din syn på Wal-Mart?

Taggar (blogg): 
4 september 2016

Vilka böcker läser man på universiteten om aktier?

Kikade runt lite vad det erbjöds för kurslitteratur på våra utbildningsinstanser här i Sverige när det gäller att lära sig om aktierelaterade saker.

Vad är "main stream" och vad ger akademiska poäng när man studerar redovisning, corporate finance, mikroekonomi m.m?

Nedan kommer exempel på kurslitteratur:

 

Principles of Corporate Finance av Richard A. Brealy.

"Brealey's world-leading content showing managers how to use financial theory to solve practical problems combined with a complete digital solution will help students achieve higher outcomes in the course."

 

Årsredovisning i aktiebolag och koncerner av Rune Lönnqvist.

"Författarens ambition är att ge läsaren kunskaper och verktyg för att läsa årsredovisningar. Som läsare av årsredovisningar är det viktigt att vara orienterad om huvuddragen i de värderingsregler som numera används i svenska årsredovisningar."

 

Den ekonomiska människan av Mikael Elinder.

"Den ekonomiska människan är en modern lärobok för grundkurseni nationalekonomi. Den presenterar konsumtionsteori tillsammans med insikter i beteendeekonomi på ett lättbegripligt sätt."

 

Kalkylering förprodukter och investeringar av Rune Lönnqvist.

"Denna bok ger en introduktion till centrala begrepp och samband inom kalkylområdet. Författarna försöker skapa förståelse för hur intäkter och kostnader skall sammanställas i skilda typer av beslutssituationer, för att på ett så korrekt sätt som möjligt kunna mäta det enskilda beslutets lönsamhet."

 

Ekonomistyrning: Beslut och handling av Göran Andersson.

"Boken kan ses som en språklära i ekonomi med fokus på förhållningssätt, teorier, principer, begrepp, modeller och praxis."

 

Resultat, kapital och kassaflöden av Dag Smith

"Boken är avsedd som introduktion till ekonomistyrningskurser i postgymnasial utbildning i företagsekonomi, men kan även användas för vidareutbildning på företag och gymnasieskolor."

 

Allt du behöver veta om aktier av Ingvar Karlsson

"Grundläggande kunskaper om aktier gör aktieägandet intressantare och förhoppningsvis också lönsammare. Syftet med Allt du behöver veta om aktier är att läsaren verkligen ska lära sig det väsentliga om aktier."

 

Företagsvärdering med fundamental analys av Henrik Nilsson.

"Denna bok behandlar ämnet företagsvärdering och aktievärdering. Ett stort antal metoder och modeller som finns tillgängliga för värdering av företag och aktier presenteras utförligt."

 

Investment Valuation av Aswath Damodaran.

"Valuation is at the heart of any investment decision, whether that decision is buy, sell or hold. But the pricing of many assets has become a more complex task in modern markets, especially after the recent financial crisis."

 

Principles of Microeconomics av Robert H. Frank.

"Now with an increased focus on international trade, this microeconomic principles book is suitable for all undergraduate economics students."

 

Har du läst någon av ovanstående? Har du tips på fler aktierelaterade böcker som läses på våra utbildningsinstanser?

 

 

 

 

 

Taggar (forum): 
Taggar (blogg): 
30 augusti 2016

Vad är din syn på bankaktier just nu?

Jag har alltid dragit mig för banker. Svåranalyserade balansräkningar som kan förändras med ett snabbt pennstreck och en historik av att återkommande drabbas av än den ena krisen efter den andra.

MEN, som en mal dras till ljus så dras man till bolag som fått se sin kurs sjunka, relativ hög, nuvarande, direktavkastning och låga PE-tal. Bankaktier både i Sverige som ute i Europa ser lite lockande ut.

Ser man på det populära begreppet kärnprimärkapital så ser de fyra svenska jämförelsevis väldigt välkapitaliserade ut. Nordea 16,8%, SEB 18,7%, Swedbank 23% och SHB 23,3%. Hur mycket "fluff" det är är svårt att säga men i relation till många andra, både europeiska som amerikanska banker så är det bra siffror.

Direktavkastningarna ligger på mellan 5,5-7%. PE-talen på ca 10-12.

Finns lite frågetecken i alla de fyra storbankerna. SEB är hög exponering mot företag och konjunkturen. Nordea har en del exponering mot norsk olja och gas samt står inför stora IT-investeringar. Swedbank  en hel del exponering mot bolån och Handelsbanken mot bl.a. Brexit-landet Storbritannien.

MEN, hur illa kan det egentligen vara? Står vi inför en ordentlig ny finansiell härdsmälta så dras antagligen det mesta ned i detta slukhål då finanssektorn är så integrerad med allt annat. Om inte så ser flera bankaktier ganska intressanta ut.

Vad tycker du om bankerna just nu?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (28)

Taggar